Shanghai Co-operation Organisation

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
SCO leder hit. För företaget, se SCO Group

Shanghai Co-operation Organisation, SCO, tidigare Shanghai Five, centralasiatisk säkerhetspolitisk organisation, ursprungligen bestående av Kina, Ryssland, Kazakstan, Kirgizistan, Tadzjikistan och Uzbekistan. Föregångaren var Shanghai Five som grundades 1996, med ovanstående medlemmar förutom Uzbekistan.

År 2001 inkluderades Uzbekistan och organisationen går därefter under namnet SCO. År 2004 fick Mongoliet som första stat medlemskap som observationsstat. Iran har också uttryckt önskemål om fullt medlemskap och nekades till det men fick istället tillsammans med Indien och Pakistan observationsstatus år 2005. År 2017 anslöt sig Indien och Pakistan som medlemmar i SCO.

Enligt slutdeklarationerna[1] från SCOs 18:de toppmöte i Qingdao, Kina, 9-10 juni 2018 stöder SCO frihandel och FNs program för en hållbar utveckling. SCO vill upprätta en kärnvapenfri zon i centrala Asien och hoppas att relationerna mellan Indien och Pakistan kommer att förbättras genom ländernas medlemskap i organisationen. SCO betonar vikten av globalt samarbete mot terrorism, drogmissbruk och droghandel. Beträffande läget i Ukraina kräver SCO uppslutning bakom Minsk 2-avtalet. SCO ger sitt stöd till FN-resolutionen 2254 för ett självständigt Syrien med bevarad territoriell integritet. Deltagarländerna i Qingdaokonferensen, med undantag av Indien, sade sig stöda det kinesiska BRI-initiativet ("Nya Sidenvägen").

Litteratur[redigera | redigera wikitext]

  • Fels, Enrico (2009), Assessing Eurasia's Powerhouse. An Inquiry into the Nature of the Shanghai Cooperation Organisation, Winkler Verlag: Bochum. ISBN 978-3-89911-107-1