Sileshårssläktet

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Sileshårssläktet
Småsileshår (Drosera intermedia)
Småsileshår (Drosera intermedia)
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Växter
Plantae
Division Fröväxter
Spermatophyta
Underdivision Gömfröväxter
Angiospermae
Klass Trikolpater
Eudicotyledonae
Ordning Nejlikordningen
Caryophyllales
Familj Sileshårsväxter
Droseraceae
Släkte Sileshårssläktet
Drosera
Vetenskapligt namn
§ Drosera
Auktor L.
Arter (urval)
Hitta fler artiklar om växter med

Sileshårssläktet (Drosera) är ett släkte i familjen sileshårsväxter med cirka 100, kärrlevande arter som förekommer i alla världsdelar. Tre arter av släktet sileshår förekommer tämligen allmänt över de nordiska länderna på mossarnas vitmosstuvor; storsileshår, småsileshår och rundsileshår.

Sileshårs-arterna är mest ryktbara för sina blad, som fungerar som fällor för insekter. Rosettbladen är i kanten och på hela översidan fullsatta av långskaftade, vackert purpurröda körtlar, tentakler – de som sitter vid kanten kan vara lika långa som bladskivans diameter. Dessa Drosera-tentakler har både känsel och rörelseförmåga. Om ett litet föremål läggs på bladet fastnar det i de närmaste körtlarnas klibbiga avsöndring, som i vilotillståndet täcker deras spets som en liten klar och glänsande droppe. Även de kringstående tentaklerna, som inte direkt berörts, böjer sig från alla håll långsamt ned mot det främmande föremålet. Skulle det vara en liten köttsmula eller en insekt, det vill säga innehålla protein, så utsöndras även en matsmältningsvätska (ett ferment eller enzym), som smälter proteinerna, på samma sätt som i djurens magsäck. Tentaklerna utför då även sina fångströrelser hastigare än annars, och efter ett dygn är de alla böjda tillsammans över sitt byte. Efter ännu ett dygn är de åter utspärrade, och föremålet har upplösts och sugits upp av bladet. Av små insekter finnes endast hudskelettet kvar.

Tentakelspetsarna har således många skilda uppgifter, nämligen att avsöndra flera olika slag av vätskor, att suga upp dem igen, och att uppfatta eller känna beröringen av främmande kroppar.

Känseln består av särskilda sinnesceller med små utskjutande uddar från ytlagret av sin protoplasma. Känsligheten är så stor, att tentaklerna tydligt reagerar för trycket av ett stycke av ett litet hårstrå, endast 0,2 millimeter långt och 0,0008 milligram i vikt.[källa behövs]

Drosera-arterna får på detta sätt vissa näringsämnen, som de inte skulle kunna erhålla genom sina rötter, eftersom de oftast växer på de vattendränkta mattorna och tuvorna av vitmossa (Sphagnum) i mossar, där endast mineralfattigt vatten finns att tillgå. Rotsystemet är också mycket svagt utvecklat.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]