Silvermås

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Silvermås
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Silver gull jan 09.jpg
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningVadarfåglar
Charadriiformes
FamiljMåsfåglar
Laridae
SläkteChroicocephalus se text
ArtSilvermås
C. novaehollandiae
Vetenskapligt namn
§ Chroicocephalus novaehollandiae
Auktor(Stephens, 1826)
Synonymer
  • Larus novaehollandiae
Hitta fler artiklar om fåglar med

Silvermås[2] (Chroicocephalus novaehollandiae) är en fågel i familjen måsfåglar inom ordningen vadarfåglar.[3] Den är Australiens enda mås och är där en vanlig fågel, men förekommer även i Nya Zeeland.

Utseende[redigera | redigera wikitext]

Silvermåsen är en medelstor, vithuvad mås med röd näbb och röda ben. Jämfört med svartnäbbad mås (C. bulleri)som den delar utbredningsområde med i Nya Zeeland har den, förutom färgen på näbben och även fötterna, mycket mörkare vingspets. Ungfågeln saknar den unga svartnäbbade måsens mörka teckningar på huvudet. Den har vidare grövre näbb, kraftigare kropp och annorlunda vingteckning.[4]

Läte[redigera | redigera wikitext]

Silvermåsen är en ljudlig fågel. Det vanligaste lätet är ett högljutt gnissligt ljud som i engelsk litteratur återges "kwarr" eller "kwe-aarrr".

Utbredning och systematik[redigera | redigera wikitext]

Silvermås delas in i tre underarter:[3][5]

Tillfälligt har den påträffats i Indonesien, Papua Nya Guinea och Vanuatu. Underarten scopulinus betraktades tidigare som en egen art. Genetiska studier visar att silvermåsen är systerart till svartnäbbad mås.[6]

Släktestillhörighet[redigera | redigera wikitext]

Tidigare placerades arten i släktet Larus, men den har efter genetiska studier flyttats till Chroicocephalus.[7][8] Vissa auktoriteter behåller den dock i Larus.[1]

Levnadssätt[redigera | redigera wikitext]

Silvermåsen är en sällskaplig fågel som häckar i kolonier mellan april och december. Det är den enda måsarten i Australien där den är vanlig längs alla kuster och floder.

Status och hot[redigera | redigera wikitext]

Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population, och tros öka i antal.[1] Utifrån dessa kriterier kategoriserar internationella naturvårdsunionen IUCN arten som livskraftig (LC).[1]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d] Birdlife International 2014 Larus novaehollandiae Från: IUCN 2014. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2014.3 www.iucnredlist.org. Läst 29 december 2014.
  2. ^ Sveriges ornitologiska förening (2017) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2017-08-14
  3. ^ [a b] Gill, F & D Donsker (Eds). 2016. IOC World Bird List (v 6.4). doi : 10.14344/IOC.ML.6.4.
  4. ^ Harrison, Peter. Seabirds of the World: A Photographic Guide. Princeton University Press, Princeton, New Jersey, 1987, ISBN 0-691-01551-1
  5. ^ Burger, J., Gochfeld, M., Kirwan, G.M. & Garcia, E.F.J. (2020). Silver Gull (Larus novaehollandiae). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/53991 16 februari 2020).
  6. ^ Given, A.D., Mills, J.A. & Baker, A.J. (2005) Molecular evidence for recent radiation in Southern Hemisphere masked gulls. Auk 122(1): 268–279.
  7. ^ Crochet, P.-A., F. Bonhomme, and J.-D. LeBreton (2000), Molecular phylogeny and plumage evolution in gulls (Larini), J. Evol. Biol. 13, 47-57. Fulltext
  8. ^ Pons, J.-M., A. Hassanin, and P.-A. Crochet (2005), Phylogenetic relationships within the Laridae (Charadriiformes: Aves) inferred from mitochondrial markers, Mol. Phylogenet. Evol. 37, 686-699. PDF

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]