Simtuna kyrka

Version från den 6 maj 2017 kl. 10.24 av Bernt Fransson (Diskussion | Bidrag) (Bytt exteriörbild)
Simtuna kyrka
Kyrka
Simtuna kyrka
Simtuna kyrka
Land Sverige Sverige
Län Uppsala län
Trossamfund Svenska kyrkan
Stift Uppsala stift
Församling Fjärdhundra församling
Koordinater 59°46′23.9″N 16°54′2.65″Ö / 59.773306°N 16.9007361°Ö / 59.773306; 16.9007361
Invigd 1200-talet
Altaret
Dopfunten
Predikstolen

Simtuna kyrka är en kyrkobyggnad i Simtuna socken i Uppsala stift. Den tillhör Fjärdhundra församling i Enköpings kommun och var fram till församlingssammanslagningen 2006 församlingskyrka i Simtuna församling. Kyrkan ligger knappt två mil nordväst om Enköping och väster om Fjärdhundra. Under medeltiden tillhörde kyrkan domkapitlets elfte kanonikat.

Kyrkobyggnaden

Kyrkan är huvudsakligen byggd av gråsten och har en korsformad planform. I väster finns ett kyrktorn. I öster finns koret och norr om detta ligger en sakristia.

Delar av tornet och anslutande västra delen av långhuset fram till korsarmarna härstammar troligen från en ursprunglig kyrka som uppfördes på 1200-talet. Dess murar var lägre än de nuvarande och koret var smalare. Omkring mitten av 1400-talet höjdes det ursprungliga gråstenstornet med en påbyggnad av tegel. Vid samma tid revs det gamla koret och ersattes med ett rakt avslutat kor av samma bredd som långhuset. Vid korets norra sida byggdes en sakristia och intill sakristians västra sida uppfördes norra korsarmen, som numera är dopkapell. På 1460-talet dekorerades korvalven och långhusets valv och högmurar med kalkmålningar. Motiven är växtornamentik och figurscener av samma typ som i Ärentuna kyrka. Strax efter år 1500 uppfördes södra korsarmen som försågs med takvalv redan från början. Samtidigt försågs norra korsarmen med takvalv som dekorerades med kalkmålningar. Ett numera rivet vapenhus vid södra sidan uppfördes under senmedeltiden.

Kyrkan var tämligen oförändrad fram till 1746, då fönstren förstorades. 1761 byggdes korväggen om med sitt valv och kyrkan fick sin nuvarande planform med ett tresidigt avslutat kor. Troligen var det då alla kalkmålningar överputsades. 1820 byggdes tornet om till nyklassisk stil efter ritningar av Samuel Enander. Senare på 1800-talet revs det medeltida vapenhuset. Åren 1953 till 1955 renoverades kyrkan efter ritningar av Erik Fant. Efter hans bortgång fullföljdes arbetet av Jörgen Fåk.

Exteriör och interiör uppvisar båda en blandning av medeltid och nyklassicism. Takvalven och de under senare tid framtagna kalkmålningarna ger kyrkorummet en prägel av medeltid. Nyklassicismen visar sig främst genom altaruppsatsen och predikstolen. En läktare från 1650 sträcker sig utmed västmuren. Under 1900-talet tillverkades den slutna bänkinredningen efter mönster av bevarade dörrar från omkring 1700.

Inventarier

  • Dopfunten är ett gotländskt arbete från 1200-talet och står numera i norra korsarmen.
  • Predikstolen är från 1678 men ombyggd 1797.
  • Nuvarande orgel kom till kyrkan 1955 och är den fjärde i ordningen. Första orgeln var från början av 1600-talet.
  • Altaruppsatsen är möjligen tillverkad av Jonas Holmin och skänktes till kyrkan 1797 av Fredric Adelheim på Ahlbäcks gård.
  • Altarring och nummertavla är från 1779.
  • I södra korsarmen står orgeln som tillverkades 1955.

Referenser

Webbkällor

Tryckta källor

Externa länkar