Självtäkt
 |
Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2014-12) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
Självtäkt är i svensk rätt ett brott som innebär att rubba något som är i annans besittning för att själv ta sig rätt (huvudsakligen att ta tillbaka sin egendom om den har blivit stulen). Straffet är böter eller fängelse i högst sex månader.
Laga självtäkt innebär att med laga stöd återta något som har blivit stulet (eller som man tappat). Detta är enligt lagen om införande av 1864 års strafflag tillåtet i endast tre situationer: 1) om förövaren är lösker man, 2) om förövaren är misstänkt att vilja rymma och 3) "där stulet gods å färsk gärning finnes". Bestämmelsen om lösker man gäller i princip fortfarande men är möjligen obsolet. Lagen har sedan dess[när?] ersatts med brottsbalken.