Sjota Rustaveli

Från Wikipedia
För andra betydelser, se Rustaveli.
Sjota Rustaveli
Född1172[1][2][3]
Rustavi, Georgien
Död1216[1][2][3]
Jerusalem
BegravdMonastery of the Holy Cross
Medborgare iKungariket Georgien
Utbildad vidGelatiklostret
SysselsättningPoet, författare, Mechurchletukhutsesi
Noterbara verkRiddaren i tigerskrud
Redigera Wikidata
Rader ur Riddaren i tigerskrud som väggdikt på Witte Singel, i hörnet av Witte Rozenstraat, i den holländska staden Leiden.

Sjota Rustaveli (georgiska: შოთა რუსთაველი), född 1172 i Rustavi, död 1216[4] i Jerusalem, var en georgisk poet. Han räknas som en av de främsta företrädarna för medeltida östeuropeisk litteratur. Hans Riddaren i tigerskrud räknas som ett georgiskt nationalepos.[4] Rustaveli levde samtidigt med drottning Tamar av Georgien, och tillägnade henne verket. Här förhärligas ridderskapets ideal, fostbrödralaget och den trofasta kärleken till den oförlikneliga jungfrun. Genom hela dikten löper det en stark nyplatonsk underton. En engelsk utgåva i översättning av Marjory Wardrop utkom 1912.[5] En esperantisk utgåva i poetiskt mer trogen översättning av Zurab Makaŝvili utkom 1989.

Många platser, i bland annat Georgiens huvudstad Tbilisi, har uppkallats efter Rustaveli. Däribland Rustaveliavenyn samt Rustavelibiografen.

Asteroiden 1171 Rusthawelia är uppkallad efter honom.[6]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] NooSFere, NooSFere författar-ID: -38300, omnämnd som: Chota RoustavÉLi, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] CONOR.BG, omnämnd som: Šota Rustaveli, CONOR.BG-ID: 9020773.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Korean Authority File, KRNLK-ID: KAC201608469, omnämnd som: Shota Rustaveli.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] poetrymagic.co.uk: Arkiverad 26 februari 2008 hämtat från the Wayback Machine. "Shota Rustaveli"
  5. ^ ”Shota Rustveli”. Store norske leksikon. http://snl.no/eller_Rustaveli_Shota_Rustveli. Läst 4 augusti 2011. 
  6. ^ Schmadel, Lutz D. (2007). Dictionary of Minor Planet Names – (1171) Rusthawelia. Springer Berlin Heidelberg. sid. 98. ISBN 978-3-540-29925-7. https://link.springer.com/referenceworkentry/10.1007/978-3-540-29925-7_1172. Läst 20 augusti 2017 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]