Sjöslaget vid Kronstadt
| Sjöslaget vid Kronstadt | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Del av Gustav III:s ryska krig | |||||||
 Sjöslaget vid Kronstadt målad av Aleksej Bogoljubov | |||||||
| |||||||
| Stridande | |||||||
 Sverige
|
 Ryssland
| ||||||
| Befälhavare och ledare | |||||||
| Hertig Karl av Södermanland | Alexander Krus | ||||||
| Styrka | |||||||
| 22 linjefartyg 8 fregatter 4 mindre fregatter |
17 linjefartyg 4 fregatter 8 roddfartyg | ||||||
| Förluster | |||||||
| 84 döda 283 sårade |
94 döda 246 sårade | ||||||
| |||||
Sjöslaget vid Kronstadt, även kallat sjöslaget vid Styrsudden eller slaget vid Krasnaja Gorka (ryska: Красногорское сражение, Krasnogorskoje srazjenie) [1], var ett sjöslag 3-4 juni 1790 mellan svenska och ryska flottorna under Gustav III:s ryska krig. Svensk befälhavare var hertig Karl av Södermanland.
Slaget
[redigera | redigera wikitext]Striden varade i fyra timmar med personella förluster på båda sidor, och återupptogs igen dagen därpå. Flera av de svenska skeppen var nu i behov av reparationer och manskapet av vila och efter att den ryska Revaleskadern siktats beslöt kungen att flottan skulle löpa in till Björkö och den 6 juni ankrade man vid Vidskären. Striden slutade taktiskt oavgjort utan att någon sida förlorat något skepp - men som en rysk strategisk seger eftersom svenska flottan fördröjts och den ryska Kronstadtflottan nu kunde återförenas med Revaleskadern. Den svenska flottan blev nu instängd i Viborgska viken och mynnade ut i flottans utbrytning, det så kallade Viborgska gatloppet.
Referenser
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ ”Illustrerad svensk sjökrigshistoria”. Illustrerad svensk sjökrigshistoria. http://books.google.se/books?id=RchAAAAAIAAJ&pg=RA1-PA234&lpg=RA1-PA234&dq=f%C3%B6rde+skeppet+gegerfelt&source=bl&ots=cpQN33-jPf&sig=PLtvjvuha9UL2t4KO6RN0eOmhuQ&hl=sv&sa=X&ei=SWW8T_m6M-Tj4QT3s7lB&ved=0CE0Q6AEwAg#v=onepage&q=f%C3%B6rde%20skeppet%20gegerfelt&f=false.