Skogekär Bergbo

Skogekär Bergbo är en pseudonym för en svensk 1600-talsdiktare.

Pseudonymen

Vem som låg bakom pseudonymen vet man inte med säkerhet. Uppgifter från slutet av 1600-talet utpekade Gustaf Rosenhane, och den uppgiften var allmänt accepterad tills den 1896 ifrågasattes i en uppsats av Henrik Schück. I den litteraturvetenskapliga debatt som följde föreslogs bland andra Gustafs bror Schering Rosenhane som möjlig författare av Johan Nordström. Den uppfattning som så småningom åter blivit den dominerande är att det sannolikt var Gustaf Rosenhane som var Skogekär Bergbo, även om det inte går att bevisa slutgiltigt.

Litterär verksamhet

Skogekär Bergbo verkade liksom många av sina samtida, bl.a. Georg Stiernhielm, för en förnyelse av det svenska språket genom att anknyta till den europeiska renässansen och barockens litteratur. Skogekär Bergbos mest kända verk Wenerid, skrivet under 1640-talets senare hälft, i hägn av Kristinahovet, men utgivet först 1680, är till exempel en samling på 101 sonetter i Francesco Petrarcas efterföljd. Även fransmannen Pierre de Ronsard omnämns som ett föredöme i samlingens korta förord.

Om Wenerid och Fyratijo små Wijsor hade tryckts vid sin påstådda tillkomsttid, skulle förmodligen Skogekär Bergbo och inte Stiernhielm ha blivit kallad "den svenska skaldekonstens fader".^[1]

Bibliografi

Återutgivningar

Vittra skrifter. Stockholm: Klemming. 1853. Libris 2484815
Samlade vitterhetsarbeten af svenska författare från Stjernhjelm till Dalin. 1, G. Stjernhjelm, G. Rosenhane och J. Columbus. Upsala: Hanselli. 1871. Libris 600762. http://runeberg.org/svsf/1/
Venerid / med litografier av Björn Jonson ; inledning och kommentarer av Bertil Sundborg. Bokvännens bibliotek, 0347-8386 ; 7. Stockholm: Bokvännerna. 1949. Libris 868726
Fyratijo små wijsor / inledning och kommentar av Bertil Sundborg. Bokvännens bibliotek, 0347-8386 ; 25. Stockholm: Sällsk. Bokvännerna. 1955. Libris 1435152
Wenerid / utgiven med inledning och kommentarer av Lars Burman. Svenska författare. Ny serie, 1100-729X. Stockholm: Svenska vitterhetssamf. (SVS). 1993. Libris 7626814. ISBN 91-7230-050-7. http://litteraturbanken.se/#!/forfattare/BergboS/titlar/WeneridSVS/info

Referenser

^ Bernt Olsson: Den svenska skaldekonstens fader och andra Stiernhielmsstudier (Vetenskaps-societeten i Lund 63 (Lund, 1974), s 15.

Lars Burman: Inledning. Ingår i utgåvan av Wenerid (1993), s. 9-74

Vidare läsning

Cullhed, Anders (1998). ”Skogekär Bergbo”. Minnesord (Eslöv : B. Östlings bokförl. Symposion, 1998): sid. 62-66. Libris 3208373
Friesen, Otto von (1914). Hvem var Skogekiär Bärgbo?. Libris 10959392
Gustafsson, Lars (1995). ”Två barockpoeter”. De andras närvaro (Stockholm : Natur och kultur, 1995): sid. 124-141. Libris 2009533
Källquist, Eskil (1934). Thet swenska språketz klagemål : litteraturhistorisk undersökning jämte text och tolkning. Uppsala: Wretmans boktryckeri. Libris 378858
Lewin, Holger (2000). Skogekär och Bergbo : sagor för små och stora barn. Västerljung: Axplock. Libris 7758065. ISBN 91-86436-76-7
Sundström, Einar (1914). Studier över Skogekär Bärgbo. Uppsala: Almqvist & Wiksell. Libris 680389

[1] Bernt Olsson: Den svenska skaldekonstens fader och andra Stiernhielmsstudier (Vetenskaps-societeten i Lund 63 (Lund, 1974), s 15.

[1]