Skyddsbehövande

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök

En skyddsbehövande är en person som anses ha behov av skydd och därmed rätt till asyl. Internationella bestämmelser reglerar i stor utsträckning vem som är skyddsbehövande och vilka rättigheter skyddsbehövande har. Genom 1951 års flyktingkonvention definieras vem som är flykting, vilket är en typ av skyddsbehövande. Genom europeisk lagstiftning, särskilt skyddsgrundsdirektivet, finns ytterligare en kategori av skyddsbehövande, så kallade alternativt eller subsidiärt skyddsbehövande. Vissa länder, till exempel Sverige, har ytterligare kategorier av skyddsbehövande.

Olika typer av skyddsbehövande[redigera | redigera wikitext]

Det finns tre huvudkategorier av skyddsbehövande:

  • Flyktingar, personer som uppfyller villkoren i 1951 års flyktingkonvention om förföljelse i sitt hemland på grund av ras, religion, etnicitet, nationalitet, politisk tillhörighet eller tillhörighet till annan samhällsgrupp, till exempel kön, sexuell läggning eller sexuell identitet. En person som flyr från ett konflikt- eller krigsområde är inte per automatik flykting.
  • Alternativt skyddsbehövande (även subsidiärt skyddsbehövande), personer som i sitt hemland hotas av våld och konflikter, tortyr eller döden, men som inte är förföljda. Dessa räknas inte som flyktingar enligt flyktingkonventionen. Alternativt skyddsbehövande har enligt det europeiska skyddsgrundsdirektivet rätt till asyl.
  • Övriga skyddsbehövande, personer som har rätt till asyl men som inte faller inom någon av de två ovanstående kategorierna. I svensk lagstiftning finns det bland annat möjlighet att ge asyl till personer som flyr på grund av miljökatastrofer. Sådana personer är övrigt skyddsbehövande. Genom lagen (2016:752) om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige har övriga skyddsbehövande inte längre rätt till uppehållstillstånd i landet.

Källa[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]