Slaggdamm
Slaggdamm eller stenfyllningsdamm, även jordfyllningsdamm eller gruvdamm, är en dammkonstruktion som används för att lagra biprodukter (slaggprodukter) från gruvverksamhet efter att malmen eller ädelmetallen har separerats från bergarten. Avfall från gruvdrift kan vara i flytande form, fast form eller en sörja av småpartiklar, och är vanligtvis mycket giftigt och potentiellt radioaktivt. Fast avfall används ofta som en del av själva strukturen.
Storlek och funktion
[redigera | redigera wikitext]Många slaggdammar hör till de största ingenjörsbyggena på jorden. Syncrude Mildred Lake Tailings Dyke, i Alberta i Kanada, är en slaggdamm som är cirka 18 kilometer lång och mellan 40 och 88 meter hög. Dammen och den konstgjorda sjön inom den är byggda och underhålls som del av de pågående arbetena av företaget Syncrude för att utvinna olja från Athabascas oljefält. Detta är den största dammkonstruktionen på jorden sett till volym, och år 2001 ansågs den vara den största jordstrukturen i världen sett till fyllnadsvolym.[1]
Det finns viktiga skillnader mellan slaggdammar och de mer välbekanta vattenkraftsdammarna. Slaggdammar är planerade och utformade för permanent förvaring, vilket innebär att de är avsedda att "förbli där för alltid".[2] Koppar-, guld-, uran- och andra gruvverksamheter producerar olika typer av avfall, mycket av det giftigt, vilket utgör varierande utmaningar för långvarig förvaring.[3]
Risker och katastrofer
[redigera | redigera wikitext]De strukturella kollapserna av slaggdammar och de efterföljande utsläppen av giftiga metaller i miljön är ett föremål för stor oro. Standarden för offentlig rapportering om incidenter med slaggdammar är generellt undermålig.[4] Ett stort antal incidenter förblir helt orapporterade eller saknar grundläggande fakta om hur de uppstod när de rapporteras, och det finns ingen omfattande databas för historiska missöden.[5] Enligt gruvingenjören David M. Chambers från Center for Science in Public Participation är 10 000 år "en konservativ uppskattning" av hur länge de flesta slaggdammar behöver bibehålla sin strukturella integritet för att anses vara säkra.[6]
Större dammkollapser
[redigera | redigera wikitext]Det är inte ovanligt att slaggdammar kollapsar, vilket ofta leder till allvarliga naturkatastrofer. En av de mest uppmärksammade och värsta har inträffat nära Vratsa i Bulgarien, i Sgorigrad-gruvan den 1 maj år 1966, då det beräknas att över 480 människor miste livet.[7] Den 19 juli 1985 miste 268 personer livet efter att en slaggdamm tillhörande en fluoritutvinningsgruva i Val di Stava nära Tesero och Predazzo i Italien kollapsad; flödet av sten och bråte följde med floden Avisio tillintetgjorde alla byar i dess väg.[8]
2022 brast en slaggdamm tillhörande en diamantgruva i Jagersfontein i Sydafrika. Tre personer miste livet, och stora föroreningar i området blev ett faktum.[9]
Brasilien
[redigera | redigera wikitext]På senare år har dammkollapser inträffat två gånger om på i princip samma plats i Minas Gerais i Brasilien. Först skedde det i Mariana den 5 november 2015, då en damm tillhörande en järnmalmsgruva kollapsade. 19 personer avled, men föroreningarna blev enorma och orsakade skador för över 150 miljarder kronor.[10]
Drygt tre år senare, den 25 januari 2019, kollapsade ytterligare en slaggdamm nära Brumadinho, knappt 150 kilometer från Mariana där den första katastrofen inträffade.[11] Dessutom skedde det på exakt samma sätt, och båda dammarna underhölls av samma brasilianska företag – Vale.[12] Båda incidenterna var även katastrofala för vattenkvaliteten och vattenlivet i området.[13] Denna gång blev konsekvensen i förlust av människoliv även betydligt högre, med 272 människor bekräftad avlidna[14] samt ytterligare 6 saknade. Dessutom orsakade flödet en förlust av 125 hektar skog.[13]
Galleri
[redigera | redigera wikitext]-
Museum och minnesplats för offren i kollapsen i Italien 1985. -
Karta över hur föroreningar spridit sig efter att en damm kollapsat i British Columbia, 2014. -
Förödelse efter Mariana-katastrofen, 2015. -
En kollapsad bro efter Brumadinho-katastrofen, 2019. -
Satelitbild över Jagersfontein efter dammkollapsen.
.jpg)
.jpg)
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ ”Management of mining, quarrying and ore-processing waste in the European\ Union” (på engelska). CIRCABC. https://circabc.europa.eu/ui/group/636f928d-2669-41d3-83db-093e90ca93a2/library/c79c9429-c370-4d73-b03f-7824c0545c58?p=1&n=-1&sort=name_ASC. Läst 17 augusti 2024.
- ^ ”Tailings Dams: Where Mining Waste is Stored Forever” (på amerikansk engelska). FRONTLINE. https://www.pbs.org/wgbh/frontline/article/tailings-dams-where-mining-waste-is-stored-forever/. Läst 17 augusti 2024.
- ^ Lori Culbert (24 november 2001). ”Story of a shattered life: A single childhood incident pushed Dawn Crey into a downward spiral” (på engelska). Vancouver Sun. https://vancouversun.com/news/local-news/story-of-a-shattered-life-a-single-childhood-incident-pushed-dawn-crey-into-a-downward-spiral. Läst 17 augusti 2024.
- ^ Mayte Rico (Maj 2008). ”Reported tailings dam failures. A review of the European incidents in the worldwide context”. PubMed. ResearchGate. https://www.researchgate.net/publication/5985618_Reported_tailings_dam_failures_A_review_of_the_European_incidents_in_the_worldwide_context. Läst 18 augusti 2024 (via Journal of Hazardous Materials 152(2):846-52 152(2):846-52).
- ^ Azam, Shahid; Li, Qiren (1 december 2010). ”Tailings Dam Failures: A Review of the Last One Hundred Years” (på engelska). Waste Geo Technics. https://web.archive.org/web/20131126070721/http://www.infomine.com/library/publications/docs/Azam2010.pdf. Läst 18 augusti 2024.
- ^ CSP2.org – Long Term Risk of Releasing Potentially Acid Producing Waste Due to Tailings Dam Failures, David M. Chambers, Center for Science in Public Participation, Bozeman, MT, USA. Läst 18 augusti 2024 (på engelska)
- ^ ”The Sgorigrad tailings dam failure, 1966 – Fondazione Stava 1985 Onlus” (på amerikansk engelska). https://www.stava1985.it/the-disaster-of-sgorigrad-in-bulgaria/?lang=en. Läst 17 augusti 2024.
- ^ ”Val di Stava dam collapse | GRID-Arendal”. www.grida.no. https://www.grida.no/resources/11426. Läst 17 augusti 2024.
- ^ Yasmine Jacobs (11 september 2022). ”Three dead after dam wall collapse wreaks havoc in Jagersfontein”. IOL. https://www.iol.co.za/news/south-africa/free-state/three-dead-after-dam-wall-collapse-wreaks-havoc-in-jagersfontein-336d7b1c-4e4b-4fa6-9e1c-c3614f06b930. Läst 17 augusti 2024.
- ^ ”Brazil demands immediate $15.7 billion payment from Vale, BHP for Mariana disaster” (på amerikansk engelska). MINING.COM. 7 maj 2024. https://www.mining.com/brazil-demands-immediate-15-7-billion-payment-for-mariana-disaster/. Läst 17 augusti 2024.
- ^ ”Distance calculator”. distance.to. https://www.distance.to/Brumadinho,Minas-Gerais,BRA/Mariana,Minas-Gerais,BRA. Läst 17 augusti 2024.
- ^ ”Vale dam disaster: $7bn compensation for disaster victims” (på brittisk engelska). 4 februari 2021. https://www.bbc.com/news/business-55924743. Läst 17 augusti 2024.
- ^ [a b] ”Dam burst in Brumadinho caused 125 hectares of forest loss” (på portugisiska). www.wwf.org.br. https://www.wwf.org.br/?69542/dam-brumadinho-125-hectares-forest-loss. Läst 17 augusti 2024.
- ^ ”Brazil: 5 years after the Brumadinho disaster, investors must hold company Vale accountable” (på engelska). International Federation for Human Rights. https://www.fidh.org/en/issues/business-human-rights-environment/business-and-human-rights/5-year-anniversary-brumadinho-letter-investors. Läst 17 augusti 2024.