Snöfrid (dikt)

Lägg till länkar
Från Wikipedia

"Snöfrid" är en dikt (i ballad-liknande form) av Viktor Rydberg som trycktes första gången i hans första samling Dikter 1882.[1] Dikten är en patriotisk dikt som skildrar hur huldran Snöfrid förmår gossen Gunnar att uträtta hjältedåd. Dikten populariserade Gunnar som dopnamn. Den har tonsatts av Jean Sibelius, Wilhelm Stenhammar och Elfrida Andrée.

Tillkomst[redigera | redigera wikitext]

Mycket tyder på att dikten var en av de första originalpoem Rydberg skrev för diktsamlingen, förmodligen under andra halvan av 1870-talet.[2][3] Den trycktes första gången i hans första samling Dikter 1882.[1]

Handling[redigera | redigera wikitext]

Dikten handlar om den lille gossen Gunnar, diktens hjälte, som lockas till uträtta hjältedåd och välja kampen och faran av huldran Snöfrid.[4][5] Mytisk inspiration till dikten har Rydberg hämtat i Poetiska Eddan (och Rydberg låter huldran beteckna både fylgjan och skogsrået).[6] Dikten är ett av flera exempel där Rydberg låter kvinnan förkroppsliga naturen som förför mannen eller pojken.[7] Andra exempel är romanen Singoalla och dikten "Skogsrået".[8][9]

Rydberg använder också dikten för att formulera politiska ståndpunkter, framförallt patriotism.[10] Diktens politiska idéer har jämförts med "Athenarnes sång" ur dikten "Dexippos (dikt)", som liksom "Snöfrid" har tonsatts av Jean Sibelius, men bland annat Sibelius-kännaren Andrew Barnett menar att medan de nationalistiska inslagen är uppenbara i en dikt som "Dexippos" utgör de i "Snöfrid" bara ett av många olika element i en fantasifull komposition.[11]

Mottagande och adaptioner[redigera | redigera wikitext]

När Viktor Rydbergs arbetsrum efter hans bortgång ställdes ut på Nordiska museet pryddes väggfältet mittemot ingångsdörren med ett utdrag ur dikten.[12] Dikten har bland annat tonsatts av Wilhelm Stenhammar, Jean Sibelius och Elfrida Andrée.[13][14][15] Den ska också ha lett till att Gunnars popularitet växte som dopnamn, vilket förstärktes efter att namnet återanvändes i romanen Vapensmeden (1891).[16][17]

Dikten var en central programdikt för den nordiska nyväckelsen under förra sekelskiftet.[16][18][19]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Andrée, Elfrida, and Elfrida Andree. Two chamber works: piano trio in C minor and piano quartet in A minor. Vol. 40. AR Editions, Inc., 2004.
  2. ^ Warburg, Karl (1900). Viktor Rydberg: en lefnadsteckning. A. Bonnier. https://books.google.se/books?id=iEk8AQAAIAAJ&q=Sn%C3%B6frid+++Rydberg&dq=Sn%C3%B6frid+++Rydberg&hl=sv&sa=X&ved=2ahUKEwiSkZut-MT9AhVNR_EDHT6vChg4MhDoAXoECAYQAg. Läst 5 mars 2023 
  3. ^ Bergman, Johan (1945). Viktor Rydberg: siare och skald, den fria tankens och medborgarfrihetens förkämpe; en studie med anledning av 50-arsminnet av hans död. Ljus folkbibliotak. https://books.google.se/books?id=o30_AAAAIAAJ&q=Sn%C3%B6frid+++Rydberg&dq=Sn%C3%B6frid+++Rydberg&hl=sv&sa=X&ved=2ahUKEwiovL33-MT9AhWQa_EDHZpSBBM4PBDoAXoECAYQAg. Läst 5 mars 2023 
  4. ^ Delblanc, Sven (2014-12-19). Treklöver: Hjalmar Bergman, Birger Sjöberg, Vilhelm Moberg. Albert Bonniers Förlag. ISBN 978-91-0-014845-4. https://books.google.se/books?hl=sv&lr=&id=FR7YBQAAQBAJ&oi=fnd&pg=PT4&dq=Sn%C3%B6frid+++Rydberg&ots=AaOZBOGcMn&sig=73TfbCjLXUg45D4fr2uDGQJDiWo&redir_esc=y#v=onepage&q&f=false. Läst 5 mars 2023 
  5. ^ Författare, Olika (2023-01-31). Svensk diktning: Selections from Swedish Poets with Brief Monographies. DigiCat. https://books.google.se/books?id=simrEAAAQBAJ&pg=PT20&dq=Sn%C3%B6frid&hl=sv&sa=X&ved=2ahUKEwjv4_rl9MT9AhXOQ_EDHeeIBkkQ6AF6BAgCEAI#v=onepage&q=Sn%C3%B6frid&f=false. Läst 5 mars 2023 
  6. ^ Mjöberg, Jöran (1945). Det folkliga och det förgångna i Karlfeldts lyrik. Natur och kultur. https://books.google.se/books?id=lBYYAAAAIAAJ&q=Sn%C3%B6frid+++Rydberg&dq=Sn%C3%B6frid+++Rydberg&hl=sv&sa=X&ved=2ahUKEwikjuug98T9AhV5RvEDHYb6BAo4FBDoAXoECA0QAg. Läst 5 mars 2023 
  7. ^ Jackson, Timothy L. (2001-01-11) (på engelska). Sibelius Studies. Cambridge University Press. ISBN 978-0-521-62416-9. https://books.google.se/books?id=6p9lAkbz7fAC&pg=PA137&dq=Sn%C3%B6frid+++Rydberg&hl=sv&sa=X&ved=2ahUKEwiBst7W9sT9AhU8R_EDHXDHBBU4ChDoAXoECAwQAg#v=onepage&q=Sn%C3%B6frid%20+%20Rydberg&f=false. Läst 5 mars 2023 
  8. ^ Goss, Glenda Dawn (2009-12-15) (på engelska). Sibelius: A Composer's Life and the Awakening of Finland. University of Chicago Press. ISBN 978-0-226-30479-3. https://books.google.se/books?id=929lNk1fqXoC&pg=PA203&dq=Sn%C3%B6frid+++Rydberg&hl=sv&sa=X&ved=2ahUKEwic552k9cT9AhXmQ_EDHYNvDCkQ6AF6BAgGEAI#v=onepage&q=Sn%C3%B6frid%20+%20Rydberg&f=false. Läst 5 mars 2023 
  9. ^ Eman, Greger. "Gossen Snövit: Passioner och förpliktelser hos Viktor Rydberg." lambda nordica 5.2-3 (1999): 11.
  10. ^ Grimley, Daniel M. (2021-10-13) (på engelska). Jean Sibelius: Life, Music, Silence. Reaktion Books. ISBN 978-1-78914-466-6. https://books.google.se/books?id=TgY7EAAAQBAJ&pg=PT116&dq=Sn%C3%B6frid+++Rydberg&hl=sv&sa=X&ved=2ahUKEwiSkZut-MT9AhVNR_EDHT6vChg4MhDoAXoECAkQAg#v=onepage&q=Sn%C3%B6frid%20+%20Rydberg&f=false. Läst 5 mars 2023 
  11. ^ Barnett, Andrew (2007-01-01) (på engelska). Sibelius. Yale University Press. ISBN 978-0-300-11159-0. https://books.google.se/books?id=vkIWs6nvRs8C&pg=PA140&dq=Sn%C3%B6frid+++Rydberg&hl=sv&sa=X&ved=2ahUKEwic552k9cT9AhXmQ_EDHYNvDCkQ6AF6BAgLEAI#v=onepage&q=Sn%C3%B6frid%20+%20Rydberg&f=false. Läst 5 mars 2023 
  12. ^ Cederblom, Gerda. "Viktor Rydbergs arbetsrum." (1919): 152-155.
  13. ^ ”Swedish Musical Heritage - Wilhelm Stenhammar: Snöfrid”. www.swedishmusicalheritage.com. https://www.swedishmusicalheritage.com/tonsattare/stenhammar-wilhelm/SMH-W1238-Snofrid. Läst 5 mars 2023. 
  14. ^ Thompson, Jon. "The Choral Music of Jean Sibelius: An Introduction." The Choral Journal 47.8 (2007): 8-15.
  15. ^ ALMÉN, RUTH. "Inventering hösten 2012 av kvinnliga tonsättares verk i MTB:s raritetssamlingar."
  16. ^ [a b] Gustafsson, Leif. "Rörelser i rörelsen: tidiga föreningar för absolut nykterhet i Karlshamnstrakten." (2009).
  17. ^ Klintberg, Bengt af (2014-01-30). Namnen i almanackan. Norstedts. ISBN 978-91-7297-039-7. https://books.google.se/books?hl=sv&lr=&id=ERzXAgAAQBAJ&oi=fnd&pg=PT3&dq=Sn%C3%B6frid+++Rydberg&ots=IHtVmGrt5S&sig=JSJRRZCK4HMRNHZd3v3i-5IOeoU&redir_esc=y#v=onepage&q=Sn%C3%B6frid%20+%20Rydberg&f=false. Läst 5 mars 2023 
  18. ^ Ek, Sverker (1949). Möten med Runeberg, Rydberg och Fröding: studier joch essäer. C. W. K. Gleerup. https://books.google.se/books?id=9DoSAAAAMAAJ&q=Sn%C3%B6frid+++Rydberg&dq=Sn%C3%B6frid+++Rydberg&hl=sv&sa=X&ved=2ahUKEwjqpt_M98T9AhUwSvEDHagUCTE4KBDoAXoECAgQAg. Läst 5 mars 2023 
  19. ^ Hirn, Yrjö (1930). Festskrift tillägnad Yrjö Hirn, den 7 december 1930. H. Schildt. https://books.google.se/books?id=LzxdAAAAIAAJ&q=Sn%C3%B6frid+++Rydberg&dq=Sn%C3%B6frid+++Rydberg&hl=sv&sa=X&ved=2ahUKEwjqpt_M98T9AhUwSvEDHagUCTE4KBDoAXoECAMQAg. Läst 5 mars 2023 
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Snöfrid_(dikt)&oldid=53813320”