Elfrida Andrée

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Elfrida Andrée
Elfrida Andrée
Elfrida Andrée
Tonsättare
Född 19 februari 1841
Visby, Sverige
Död 11 januari 1929 (87 år)
Göteborg, Sverige
Epok/stil Romantik
Instrument Piano och orgel

Elfrida Andrée, född den 19 februari 1841 i Visby stadsförsamling, Gotlands län, död den 11 januari 1929 i Göteborg, var en svensk tonsättare, dirigent, Sveriges första kvinnliga domkyrkoorganist och första kvinnliga telegrafist.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Andrée var en medveten kvinnlig pionjär, professionell musiker och tonsättare. Hon avlade organistexamen som privatist i Stockholm 1857 och drev på en lagändring, så att kvinnor kunde få bli organister. Senare blev hon första kvinnliga organist vid domkyrkoförsamlingen i Göteborg. Hon är begravd på Norra begravningsplatsen i Stockholm i en familjegrav där även hennes syster och systerdotter, operasångerskan Fredrika Stenhammar och kyrkomusikern Elsa Stenhammar, vilar.[1]

Telegrafist[redigera | redigera wikitext]

År 1860 ansökte hon om att få bli telegrafist; även detta yrke var stängt för kvinnor. Efter fem års politisk kamp ändrades lagstiftningen och 1865 fick Andrée, som första kvinna, tillstånd att söka telegrafisttjänst. Elfrida Andrée blev Sveriges första kvinnliga telegrafist, Hennes far var provinsialläkare och han skrev till Kungl. Maj:t och undrade om dottern kunde få anställning vid en telegrafstation. Han menade att hon hade de nödvändiga kunskaperna och att hon inte ville ha någon lön. Den 15 oktober 1860 meddelade Kungl. Maj:t avslag via telegrafstyrelsen. Man ansåg det olämpligt för "den bildade unga qvinnan att ägna sig åt sådant arbete, där telegrafmannen nödgas åtföljd af arbetsmanskap till fots i hvad väder som helst, ofta i djup snö, miltals färdas utåt linien och från höjden af en 8 á 10 alnars stege undersöka ledningstrådarnas isolering och så vidare. Helst utlandets förtroende till oss i detta avseende möjligen kunde derigenom minskas." Dessutom menade man att det inte var så lämpligt att en ung kvinna arbetade bland så många män.

Men Elfrida Andrée gav sig inte, och 1862 skrev hon på nytt till kungs. Hon framhöll då att hon ville öppna en ny, nyttig och aktningsvärd bana för Sveriges kvinnor. Men det blev avslag på nytt. Men den 2 maj 1864 utfärdade Telegrafstyrelsen generella regler för anställning av kvinnor, och samma år kom den första kursen för kvinnliga telegrafister med 23 elever som befordrades till extra ordinarie assistenter. Däribland Elfrida Andrée. Hon stannade kvar på Telegrafverket till 1867, då hon anställdes som Sveriges första kvinnliga organist. Hon blev även känd som tonsättare.[2]

Organist[redigera | redigera wikitext]

Under åren 1861–67 var hon anställd som organist i Finska församlingen och i Franska reformerta kyrkan i Stockholm och 1867 fick hon tjänsten som domkyrkoorganist[3] i Göteborgs domkyrka, vilken hon innehade till sin död. Hon var tjänstledig av hälsoskäl från 1921. Privat studerade hon komposition för den danske tonsättaren Niels W Gade och svenske Ludvig Norman, men som kvinna fick hon inte studera vid något musikkonservatorium.

Tonsättare[redigera | redigera wikitext]

Som tonsättare hade Andrée vissa framgångar, men fick utstå att upprepade gånger bli förbigången på grund av sitt kön. Många av hennes verk framfördes aldrig eller bara någon enda gång under hennes livstid. Kammarmusikverken – bland annat två pianotrior och en pianokvintett – anses vara det mest helgjutna i hennes produktion. Hon skrev också två symfonier för orkester och två orgelsymfonier, samt mässor, kantater, orgel- och pianomusik med mera. Andrées största verk till omfånget var operan Fritiofs saga med libretto av Selma Lagerlöf efter Esaias Tegnérs diktverk. Operan har aldrig blivit uppsatt, men ur musiken sammanställde tonsättaren en svit för orkester med namnet Fritiof-svit. Andra symfonin, Fritiof-sviten, orgelsymfonierna och övriga orgelverk samt några kammarmusikverk har spelats in på skivor.

I Göteborg arrangerade Elfrida Andrée ungefär 800 ”folkkonserter” där hon själv dirigerade och orgelkonserter. Hon höll musiklektioner och ledde körverksamhet.

Kuriosa[redigera | redigera wikitext]

Spårvagnstyp M31 i Göteborg nummer 380 har fått namnet Elfrida Andrée.

Verk[redigera | redigera wikitext]

Musik för scenen[redigera | redigera wikitext]

  • Fritiofs saga, opera med libretto av Selma Lagerlöf efter Esaias Tegnérs diktverk (1894-95)
  • Vårqvällstämning, melodram för recitation och orkester (1873)
  • Saul och David, melodram för recitatör och harpa eller piano till text av Gustaf Fröding (1912)

Orkesterverk[redigera | redigera wikitext]

  • Presto i c-moll (1859)
  • Ouverture i g-moll (1864)
  • Symfoni nr 1 i C-dur (1868)
  • Konsertuvertyr i D-dur (1873)
  • Varför och därför, orkestersats i f-moll, symfonisk dikt (1874)
    • Version för orgel i e-moll
  • Förspel till Snöfrid, ballad för soli, kör och orkester i g-moll (1876)
  • Andante quasi recitativo för stråkorkester (1877)
  • Scherzo i g-moll (1878?)
  • Symfoni nr 2 i a-moll (1879)
  • Orgelsymfoni nr 1 i h-moll (1891)
  • Orgelsymfoni nr 2 i Ess-dur för orgel och mässingsinstrument. Bearbetning av Violinsonat nr 2 (1892)
  • Intermezzo i F-dur (1892)
  • Sommarminnen från Bjurslätt för stråkorkester eller stråkkvintett (omarbetad version av stråkkvartetten i d-moll) (1903)
  • Glömska i F-dur för stråkorkester och harpa (1905)
  • Fritiof-svit, utdrag ur operan Fritiofs saga för symfoniorkester (1909)
  • Menuett i f-moll
  • Pastorale i A-dur
  • Polonäs i g-moll
  • Svenska folkmelodier behandlade för stränginstrument för stråkorkester och harpa eller piano ad lib
  • Symfonisats i f-moll (Allegro molto)
  • Tempo do Marche funebre i c-moll
  • Uvertyr i d-moll

Kammarmusik[redigera | redigera wikitext]

  • Pianotrio nr 1 i c-moll (1860)
  • Stråkkvartett i A-dur (1861)
  • Pianokvartett i a-moll (1865)
  • Pianokvintett i e-moll (1865)
  • Tre romanser för violin och piano (1871)
  • Violinsonat i Ess-dur (1872)
  • Violinsonat i B-dur (1872–76)
  • Pianotrio i g-moll (1883–84)
  • Två romanser för violin och piano (1884)
  • Stråkkvartett i d-moll (1887)
  • Andante cantabile för cello och orgel eller piano (1900)

Pianoverk[redigera | redigera wikitext]

  • Pianosonat i A-dur, op. 3 (1870)
  • Tonbilder, op. 4 (1872)
    1. ”På vattnet”
    2. ”Barnmenuett”
    3. ”Om kvällen”
  • Moster Fridas föreställning om små barnens Julafton 1876
  • Förspel till Snöfrid i arrangemang för 2 pianon (1876)
  • Fem smärre tonbilder i sammanhang, op. 7 (1880)
  • Dikter för piano om Vemodet (1881)
  • Tandvärks-fugetta i ciss-moll (1881)
  • Julstämning i F-dur (1891)
  • Caprice i F-dur
  • Méditation i ciss-moll

Orgelverk[redigera | redigera wikitext]

  • Vredens dag, koral i c-moll (1890)
  • Orgelsymfoni i h-moll (1891)
  • Preludium (sorgeförspel) i f-moll (1903)
  • Cantilena i G-dur
  • Fuga i f-moll
  • Fuga con spirito i Ess-dur
  • Förspel i c-moll
  • Förspel i G-dur
  • Koral med 3 variationer i d-moll
  • Larghetto i e-moll
  • Melody in ciss moll
  • Sorgmarsch i f-moll
  • Trio i e-moll
  • Ditt ord, o Jesu bliva må, koralförspel till svensk psalm 131:4
  • Jesu, du mitt liv, min hälsa, koralförspel till svensk psalm 138
  • Guds rena Lamm, oskyldig, koralförspel till svensk psalm 143
  • Höga majestät, vi alla, koralförspel till svensk psalm 329
  • När världens hopp förtvinat stod, koralförspel till svensk psalm 347
  • Salig, salig, koralförspel till svensk psalm 349
  • Av himlens här den högstes makt, koralförspel till svensk psalm 403
  • Koralförspel nr 15 (ev. till svensk psalm 441)
  • Så är fullkomnat, Jesu kär, koralförspel till svensk psalm 458
  • Nu kommen är vår påskafröjd, koralförspel till svensk psalm 465
  • Jag lyfter mina händer, koralförspel till svensk psalm 535

Transkriptioner[redigera | redigera wikitext]

  • Consolation nr 4 och Il pensiero af Liszt arrangerade för orgel
  • Chaos, Introduction to the Creation

Körverk[redigera | redigera wikitext]

A cappella[redigera | redigera wikitext]

  • Dofta, dofta blomma min, kvartett för kvinnoröster (1871)
  • Vaknen för blandad,r mans- eller damkör a cappella till text av Viktor Rydberg (1876)
  • O skräm ej barnens hjärtan, kvartett med sopransolo för flickröster (1879)
  • Tre bröllopssånger för blandad kör (1879–81)
    1. ”I hjertevåren” till text av Hans Hedlund
    2. ”Och kärleksdager”, växelsång mellan sopran och tenor till text av Hans Hedlund
    3. ”Säg hafven I nattetid hört ibland”
  • Ur "Drömlif" av Viktor Rydberg, tre sånger för dubbelkvartett eller liten blandad kör eller manskör eller damkör a cappella (1882)
    1. ”Då vi vandra vid bäckarnes skuggande lopp”
    2. ”Se hur ängarne klädas i svallande flor”
    3. ”Ty de hviska”
  • Bröllopshymn för damkör a cappella (1907)
  • Majblomma lilla för damkör a cappella (1907)
  • Blommorna för blandad kör till text av Carl Wilhelm Böttiger
  • Dalvisa i d-moll, arrangemang för altsolo och blandad kör
  • En ängel genom rummet går för damkör a cappella
    • Version för baryton och manskör
  • Glömska för sopran, alt och damkör
    • Version för tenor solo och manskör
  • Lika för dam- eller manskör a cappella
  • Två andliga sånger för manskör a cappella
    1. ”Davids psalm 130 och Svensk psalm 33
    2. ”Davids psalm 20, vers 7”

Med ackompanjemang[redigera | redigera wikitext]

  • Kung Oskars Minne för blandad kör med piano (1859)
  • Der Morgenstern (Morgonstjärnan) för blandad kör och orkester till text av Karl Theodor Körner (1871)
    • Version för blandad kör och piano (1871)
  • Dagsländor för damkör med piano (1873)
  • Snöfrid, ballad för blandad kör, soli och piano till text av Viktor Rydberg (1876)
  • Svensk mässa nr 1 för mezzosopran, tenor, blandad kör, harpa och orgel (1902)
    • Version för mezzosopran, tenor, blandad kör, harpa, orgel och stråkorkester (1902)
  • Svensk mässa nr 2 för soli, blandad kör, två barnkörer, orgel och piano (1903)
    • Version för soli, blandad kör, två barnkörer, orgel och orkester (1903)
  • Höga tanke, för damkör med orgel eller piano, svensk pslam med text av Johan Olof Wallin (1905)
  • Sång vid invigningen av Götabergs folkskolehus för blandad kör, barnkör, tenorsolo, piano, orgel och stråkorkester (1906)
  • Ära för blandad kör och orgel (1907)
  • Davids 20 Psalm vid Roskildefredens åminnelsgudstjänst i Domkyrkan för soloröster, blandad kör och orgel (1908)
  • Kantat vid invigningen av Arbetareföreningens nya hus 1909 för blandad kör, damkör, barnkör, soli och piano till text av Henrik Hedlund (1909)
    • Version för damkör, solo och orkester (1909)
  • Fritiofs färd på havet ur Fritiof-svit för unison damkör och orkester (1909)
  • Kantat. Davids psalm 56 för damkör, soli och piano eller orkester till text ur Psaltaren (1910)
  • Kantat vid internationella kvinnliga rösträttskongressen i Stockholm 1911 för sopran, mezzosopran, damkör och piano eller orkester (1911)
  • Herre, förbarma dig för blandad kör och orgel
  • Serenad för Mans-Chor för manskör med solo för tenor och sopran samt piano

Solosånger[redigera | redigera wikitext]

  • Kom Guds ande och mitt hjerta lär att fatta, recitativ och aria för sopran till text av Andreas Andrée (1869)
  • I templet, kyrkoaria för mezzosopran och orgel eller piano till text av Andreas Andrée (1871)
  • Minnen för röst och piano (1871)
  • Till månen för röst och piano till text av Andreas Andrée (1871)
  • Söstersprogene, duett för sopran och mezzosopran (eller tenor och baryton) och piano till text av Pauline Worm (1873)
  • Vårmorgonen för röst och piano (1874)
  • Skogsrået för röst och orkester eller piano till text av Viktor Rydberg (1878)
  • Mitt fasta hopp, kyrkoaria för röst och orgel eller piano (1879)
  • Lotusblomma och Svan för röst och piano (1879)
  • Här hon stod, den englalika, recitativ och aria för tenor och piano eller orkester (1881)
  • Begravningsmässa då altartjänst hålles, för präst, församling, kör och orgel
  • Diverse barnkompositioner
    • Andantino: "Wohl lag ich"
    • Cavantina: ”Qvartett för Chör med acc af Orgel eller Pianoforte”
    • Ave Maria
    • Sopran Qvartett: "Jag flyr till Dig"
    • Waggsång: "Tyst han sofver"
  • Du irrande bölja för röst och piano
  • Fru Inger sitter vid Östråt gård ..., försök till nidvisa
  • Polska för röst och piano
  • Svanen för sopran och violin med piano (eller harpa) till text av Carl Wilhelm Böttiger
  • Till näktergalen för röst och piano till text av Andreas Andrée
  • Tre sånger för röst och stråkorkester eller piano
    • En vacker höstdag
    • Öfver hafvet sjunker en stjärna till text av Vilhelm Ekelund (1908)
    • Im dunklen Wald, im Sonnenschein
  • Tre sånger med piano, op. 8
    1. ”En vacker höstdag” till text av Sven Adolf Hedlund
    2. ”Vi ses igen” till text av Viktor Rydberg
    3. ”Visa en vårmorgon” till text av Johan Ludvig Runeberg
  • Vid månsken för röst och piano till text av Andreas Andrée

Inspelningar[redigera | redigera wikitext]

  • 1981 – ”Orgelsymfoni nr 1 i h-moll” på skivan Romantica (Proprius PROP 7848)
  • 1992 – ”Herre, förbarma dig” på skivan Andeliga sånger (Musica Sveciae MSCD 615))
  • 1994 – ”Pianotrio i g-moll” på skivan Kammarmusik (Musica Sveciae MSCD 528-529)
  • 1995 – ”Fritiof-svit” och ”Symfoni nr 2 i a-moll” (Sterling CDS 1016-2)
  • 1996 – ”Pianokvintett i e-moll”, ”Pianosonat i A-dur”, ”Stråkkvartett i d-moll” och sångerna ”Svanen”, ”Visa en vårmorgon”, ”Polska”, ”En vacker höstdag”, ”Öfver hafvet”, ”Till näktergalen” på skivan Musik på Hammersta slott (Caprice CAP 21530)
  • 1999Complete Works for Organ (Swedish Society Discofil SCD-1085)
  • 2003 – ”Sommarminnen från Bjurslätt” på skivan Souvenirer från Göteborg (Altfiol i Väst AIVCD001)
  • 2005 – ”Svensk mässa nr 1” på skivan Musik i Domkrykan (Intim Musik IMCD098)
  • 2006 – ”Andante quasi recitativo” på skivan Souvenirer från Västsverige (Altfiol i Väst AIVCD002)
  • 2009 – ”Pianotrio i g-moll”, ”Pianotrio i c-moll”, ”Stråkkvartett i a-moll” på skivan Pianostycken (Intim Musik IMCD113)
  • 2009 – ”Sommarminnen från Bjurslätt”, sats 3–4 på skivan Strandhugg i västsvenskt musikliv (Altfiol i Väst AIVCD005)
  • 2014Complete Piano Works (Daphne 1047)
  • 2014 – ”Pianosonat i A-dur” på skivan Compozitoare de-a lungul secolelor (Electrecord EDC 1106/1107)

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Begravda i Sverige, CD-ROM, Sveriges Släktforskarförbund (2008)
  2. ^ GP, 15 september 1952, "Telegrafverket 100 år. Första telegrafisten var göteborgska."
  3. ^ HD.se 22 november 2013: Elfrida Andrée, domkyrkoorganist, telegrafist och tonsättare, läst 17 juni 2015

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • Jacobsson, Stig; Svenska Tonsättare. Diskografi. 1985, Rikskonserter.
  • Larson, Margareta; Hermelin Carin (1971). Elfrida Andrée: Sveriges första kvinnliga organist : en levnadsteckning. Julita: Fogelstadsförb. Libris 1814685 
  • Öhrström, Eva (1999). Elfrida Andrée: ett levnadsöde. Stockholm: Prisma. Libris 7408561. ISBN 91-518-3488-X 
  • Göteborgsutställningen 1923; Hågkomster och framtidsspår, Warne Förlag, 2006, ISBN 978-91-85597-02-4

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]