Solsidan, Nacka kommun

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Saltsjöbanans ändstation vid Solsidan.
Bostadshus från 1950-talet i kvarteret Vaxskivlingen, arkitekt Erik och Tore Ahlsén.
Stationshuset i juli 2013.

Solsidan är ett villaområde och en station för Saltsjöbanan i Saltsjöbaden, Nacka kommun. Bebyggelsen uppfördes huvudsakligen under 1930- till 1950-talen. TV-serien Solsidan från 2010 utspelar sig i området.

Historia och bebyggelse[redigera | redigera wikitext]

De centrala delarna av Solsidan täcker de forna inägorna hos hemmanet Vårgärdet. Det är tidigast belagt i skrift 1587 (Wårdkerr) men låg öde redan på 1720-talet.[1] Därav kommer namnet på havsviken Vårgärdssjön och Vårgärdsvägen. Gårdens bebyggelse låg i sluttningen söder om nuvarande järnvägsstationens plats.

Solsidan började bebyggas kort efter 1910. Huvuddelen av bebyggelsen uppfördes under 1930- till 1950-talen. Karaktäristiskt för Solsidan är den bergiga terrängen och de branta sluttande sjötomterna. I området finns påkostade villor med tidstypisk karaktär som med tiden kompletterats med modernare bebyggelse. I Solsidan finns exempel på Sveriges främsta villaarkitektur från olika tidsperioder.[2] Flerbostadshus längs Skyttevägen i kvarteret Vaxskivlingen och bostadshus med butik i bottenvåningen i kvarteren Visthusboden uppfördes 1952-1954 efter ritningar av Erik och Tore Ahlsén.

Järnvägsstationen[redigera | redigera wikitext]

Strax intill gårdsbebyggelsen Vårgärdets tidigare placering ligger ändstationen på Saltsjöbanans grenbana Igelboda-Solsidan. Stationshuset invigdes 1913 och ritades av arkitekt Gustaf Hugo Sandberg, han stod även som arkitekt bakom flera andra stationshus längs Saltsjöbanan.[3] Stationshuset används numera som lunchrestaurang. Från Solsidan kan man åka buss 458 till Älgö och Saltsjöbadens station. Avståndet från station Slussen är 15,8 kilometer.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Calissendorff, K. 1974. Ortnamn i Boo och Saltsjöbaden. Nackaboken 1974. Nacka.
  2. ^ Nacka kommun: Solsidan.
  3. ^ Nacka kommun: Byggnader och miljöer av kulturhistoriskt intresse i Planiaområdet, s. 15. Arkiverad 28 december 2013 hämtat från the Wayback Machine.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]