Nacka kommun

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Nacka kommun
Kommun
Nacka vapen.svg
Vapensköld för Nacka kommunvapen tolkad efter dess blasonering.
Land Sverige Sverige
Län Stockholms län
Landskap Uppland, Södermanland
Domsaga Nacka domsaga
Läge 59°19′0″N 18°10′0″Ö / 59.31667°N 18.16667°Ö / 59.31667; 18.16667
Centralort Nacka (del av tätorten Stockholm)
Areal 99,25 km² (2015-01-01)[1]
273:e största (av 290)
 - land 95,12 km²
 - vatten 4,13 km²
 - storstadsområde 6 519 km²(juni 2010)
Folkmängd 98 671 (2016-06-30)[2]
17:e största (av 290)
 - storstadsområde 2 248 478 (2016[2])del av Stor-Stockholm
Befolkningstäthet 1 037,33 invånare/km²[2][1]
11:e högsta (av 290)
 - storstadsområde 345 invånare/km²
GeoNames 2690578
Kommunkod 0182
Tätortsgrad (%) 98,8 (2010)[3]
Antal anställda 3 625 (2014-11)[4]
Nacka Municipality in Stockholm County.png
Webbplats: www.nacka.se
Befolkningstäthet beräknas enbart på landareal.

Nacka kommun är en kommun i Stockholms län. Centralort är Nacka, vilket är en del av tätorten Stockholm.

Kommunen är huvudsakligen belägen i de nordöstra delarna av landskapet Södermanland men också med en mindre del i sydöstra Uppland (Boo distrikt) och är delad mellan Södertörn och Värmdö med Östersjön i norr och söder. Saltsjön, Lilla Värtan och Höggarnsfjärden i norr och Baggensfjärden i söder förbinds av Skurusundet. Nacka kommun gränsar i söder till Tyresö kommun, i väster och nordväst till Stockholms kommun, i nordväst till Lidingö kommun, i norr till Vaxholms kommun och i öster till Värmdö kommun, alla i Stockholms län.

Administrativ historik[redigera | redigera wikitext]

För allmän historia över området som kom att bilda Nacka kommun, se Nackas historia

Kommunens område motsvarar socknarna: Sicklaö, Boo samt nordöstra delen av Brännkyrka socken (delen som utgjorde Erstaviks och Nacka kapellförsamlingar). Vid kommunreformen 1862 bildades för de första två socknarna Sicklaö och Boo landskommuner medan det för delen i Brännkyrka socken inte formellt bildades någon landskommun[5][6]. 1888 bildades Nacka landskommun av Sicklaö landskommun och området i Brännkyrka socken.

Saltsjöbadens köping bildades 1909 genom en utbrytning ur Nacka landskommun. I samband med byggandet av Hammarbyleden överfördes 1930 en del av Nacka (Hammarby samt delar av Sickla och Henriksdal) till Stockholms stad. Ytterligare en överföring i samma riktning skedde också 1959, då en mindre del av Nackareservatet lades till Stockholm för att möjliggöra stadsdelen Bagarmossens expansion norrut.

Nacka stad bildades 1949 genom en ombildning av landskommunen. Kommunreformen 1952 påverkade inte indelningarna i området.

Nacka kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Nacka stad, Saltsjöbadens köping och Boo landskommun.[7]

Kommunen ingick från bildandet till 1977 i Svartlösa domsaga och kommunen ingår sedan 1977 i Nacka domsaga.[8]

Kommunvapnet[redigera | redigera wikitext]

Blasonering: I blått fält ett kvarnhjul av silver.

Vapnet fastställdes 1948 för Nacka stad och övertogs av kommunen vid dess bildande 1971.

Demografi[redigera | redigera wikitext]

Nästan hela befolkningen bor i tätorter och cirka 35% i kommuncentrumet Nacka.

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]


Befolkningsutvecklingen i Nacka 1950–2015[9][10]
År Folkmängd
1950
  
25 614
1955
  
29 221
1960
  
32 738
1965
  
38 135
1970
  
48 035
1975
  
55 321
1980
  
57 229
1985
  
59 688
1990
  
64 056
1995
  
70 172
2000
  
74 974
2005
  
80 247
2010
  
90 108
2015
  
97 986
Anm.: Enligt kommunindelningen 1 januari 2013

Kommunens befolkningstillväxt 2010–2035 prognostiseras till +34%.[11]

Utländsk bakgrund[redigera | redigera wikitext]

Den 31 december 2014 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikesfödda personer samt inrikesfödda med två utrikesfödda föräldrar) 22 838, eller 23,74 % av befolkningen (hela befolkningen: 96 217 den 31 december 2014). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 16 281, eller 21,25 % av befolkningen (hela befolkningen: 76 624 den 31 december 2002).[12]

Utrikes födda[redigera | redigera wikitext]

Den 31 december 2014 utgjorde folkmängden i Nacka kommun 96 217 personer. Av dessa var 17 470 personer (18,2 %) födda i ett annat land än Sverige. I denna tabell har de nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda (i hela riket) tagits med. En person som inte kommer från någon av de här 17 länderna har istället av Statistiska centralbyrån förts till den världsdel som deras födelseland tillhör.[13]

Natur[redigera | redigera wikitext]

Kulturlandskapet vid Erstavik.

Nacka kommun präglas av en mycket uppsprucken berggrund. De branta stränderna mot ex. Skurusundet, Lännerstasundet och Baggensfjärden utgör i detta sammanhang karakteristiska drag. Många av de högre bergspartierna uppvisar kala hällar, ibland täckta av ett tunt jordtäcke. I dalgångarna förekommer en del sediment, som skapades då vattenytan låg högre. Vid bl.a. Boo och Saltsjö-Duvnäs utgör dessa dalgångar öppna områden.

Berggrunden i Nacka kommun är rester av en bergskedja som kallas Svekofenniderna, bildad för 2 000 miljoner år sedan. Under tidens gång har den förändrats på olika sätt, t.ex. genom sprickbildningar och vulkanutbrott. Sitt nuvarande utseende fick berget för ca. 500 miljoner år sedan. Berggrunden består till största delen av olika gnejser, gnejsgraniter eller graniter. Efter den senaste istiden för 10 000 år sedan var hela Nacka täckt av vatten. De högsta punkterna började höja sig ur vattnet för 7 000 år sedan. För 4 000 år sedan låg vattenytan 20 meter högre än i dag, och år 1000 f.kr låg vattenytan 15 meter över den nuvarande nivån. De högsta punkterna i kommunen är Ältaberget (82,2 m ö.h.), Sicklaberget (72,5 m ö.h.) och Himlaberget (70,4 m ö.h.).

Flera förkastningsbranter finns. En sådan går från Södermalm i Stockholms kommun och fortsätter över Nackas norra kustlinje. En annan går längs Sicklasjön, Järlasjön, Duvnäsviken, Lännerstasundet och vidare österut.

Naturområden[redigera | redigera wikitext]

I Nackareservatet och Erstaviks fideikommiss, båda stora rekreationsområden, finns omväxlande natur med granskogar, hällmarkstallskogar, kärr och sjöar.

Naturreservat[redigera | redigera wikitext]

Nacka kommun har för närvarande (år 2015) 13 naturreservat, det nyaste heter Svärdsö naturreservat och bildades i december 2014.
Följande naturreservat finns inom kommunen (ordnade efter storlek):

Naturreservat Yta (hektar)
Nackareservatet cirka 730
Velamsund cirka 700
Nyckelviken cirka 170
Skogsö cirka 150
Svärdsö 148
Tattby 142
Tollare cirka 80
Strålsjön – Erstavik 63
Älta mosse – Strålsjön 52
Långsjön 23
Abborrträsk 21
Gärdesudden cirka 10
Ekoberget 3

Indelningar[redigera | redigera wikitext]

Gränsen mellan landskapen Uppland och Södermanland går rakt genom kommunen, genom Skurusundet och Baggensstäket.

För befolkningsrapportering[redigera | redigera wikitext]

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i

Distrikt inom Nacka kommun

Från 2016 indelas kommunen i följande distrikt[14]:

Kommundelar[redigera | redigera wikitext]

Kommunen är indelad i fyra kommundelar, Sicklaön, Boo, Älta och Saltsjöbaden/Fisksätra. Åren 1997-2006 fanns politiskt tillsatta områdesnämnder i varje kommundel, vilka avskaffades från 1 januari 2007.

Tätorter[redigera | redigera wikitext]

Tätbebyggelsen inom Sicklaön tillhör tätorten Stockholm. Dessutom finns inom kommunen följande tätorter: Boo, Fisksätra, Hästhagen, Kil, Kummelnäs, Saltsjöbaden och Älta.

Kommunikationer[redigera | redigera wikitext]

I väst-östlig riktning genomkorsas kommunen av länsväg 222 som har anslutning söderut till Södra länken, länsväg 260 och länsväg 228. I väst-östlig riktning går även pendeln Saltsjöbanan som trafikeras av Storstockholms Lokaltrafik mellan Slussen i Stockholm och Solsidan respektive Saltsjöbadens station.

Politik[redigera | redigera wikitext]

Nacka kommun har haft borgerligt styre sedan lång tid. De borgerliga partiernas inflytande ökade efter valet 2006, och Moderaterna kunde i åtta år styra med stöd av endast ytterligare ett parti. I samma val kom det lokala partiet Nackalistan (nl) in med två mandat. Efter valet 2014 fick Sverigedemokraterna två mandat, samtidigt som Moderaterna och Folkpartiet minskade sina mandat, och stöd från samtliga allianspartier krävs nu för en borgerlig majoritet.

Ledande lokalpolitiker[redigera | redigera wikitext]

Kommunstyrelsens ordförande

Mandatfördelning i Nacka kommun, valen 1970–2014[redigera | redigera wikitext]

Valår V S MP SD NYD ÖVR NL C FP KD M Grafisk presentation, mandat och valdeltagande TOT % Könsfördelning (M/K)
1970 3 23 1 6 11 11
3 23 6 11 11
55 89,8
46 9
1973 4 20 9 7 15
4 20 9 7 15
55 91,7
41 14
1976 5 20 7 8 15
5 20 7 8 15
55 89,8
36 19
1979 5 22 1 5 8 20
5 22 5 8 20
61 88,0
37 24
1982 4 23 2 5 4 23
4 23 5 4 23
61 89,1
35 26
1985 4 21 2 3 9 22
4 21 3 9 22
61 87,2
36 25
1988 4 19 4 3 9 22
4 19 4 3 9 22
61 83,2
33 28
1991 3 18 2 3 2 8 2 23
3 18 3 8 23
61 84,1
32 29
1994 4 20 4 2 6 25
4 20 4 6 25
61 84,0
33 28
1998 5 18 3 5 4 26
5 18 3 5 4 26
61 80,33
36 25
2002 4 16 4 10 4 23
4 16 4 10 4 23
61 80,20
32 29
2006 2 13 4 2 2 7 2 29
13 4 7 29
61 82,66
32 29
2010 2 11 5 3 2 7 2 29
11 5 3 7 29
61 84,45
32 29
2014 3 11 7 2 4 3 5 2 24
3 11 7 4 3 5 24
61 85,25
33 28
  • Övriga 1970 var Kommunal Demokrati
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Partiernas starkaste valdistrikt 2014[redigera | redigera wikitext]

Parti Valdistrikt Kommun
Starkaste Andel Andel
M Rösunda 58,05 % 37,21  %
S Fisksätra V 41,05 % 17,87  %
MP Sickla Ö 23,39 % 11,10  %
FP Saltsjö-Duvnäs, Saltängen Ö 14,57 % 8,44  %
NL Mensättra, Eriksvik, Gustavsvik 19,02 % 7,06  %
C Vikingshill, Insjön, Backeböl 8,62 % 5,08  %
V Henriksdal 11,45 % 4,44  %
SD Orminge N 9,01 % 4,25  %
KD Danviken, Saltsjöqvarn 6,60 % 3,52  %
FI Henriksdal 2,15 % 0,63 [15]  %
KrVP Stensö N 0,47 % 0,07  %
Data hämtat från Valmyndigheten.

Näringsliv[redigera | redigera wikitext]

Kontorshus i Nacka strand från tidigt 1990-tal.

Fram till 1990-talets början hade kommunen fortfarande ett flertal stora industriföretag, bland annat Atlas Copco AB, ABB Fläkt AB, och Akzo Nobel AB. Inget av dessa företag har dock någon tillverkning kvar i kommunen numera. Under senare år har näringslivet istället i allt högre grad dominerats av tjänste- och servicenäringarna samt handel. Bland större företag i kommunen märks företag som till exempel Keolis och Apoteket. Ett snabbt växande utbud inom detaljhandel & hemelektronik till exempel El-giganten, Siba samt den tyska jätten Media Markt kan alla hittas i Sickla köpkvarter eller Nacka forum, vilket i sig ökar konkurrensen enormt. Även kommunen själv och landstinget är stora arbetsgivare.

I tabellen nedan finna några större arbetsgivare i Nacka. Siffrorna avser 2003.

Företag Antal anställda
Nacka kommun 4 180
Telia Sonera Sverige 1 375
Stockholms läns landsting 525
Keolis 500
Apoteket 375
Atlas Copco Tools 275
Svensk Banproduktion 275
Rikspolisstyrelsen 225
Securitas Bevakning 225

Utbildning[redigera | redigera wikitext]

Grundskolor[redigera | redigera wikitext]

Grundskolor i kommundelen Boo
  • Backeboskolan
  • Björknässkolan
  • Boo Gårds skola
  • Idunskolan-Nacka Värmdö Waldorfskola
  • Johannes Petriskolan
  • Lännersta skola
  • Myrsjöskolan
  • Nyholmska skolan
  • Orminge skola
  • Sågtorpsskolan
Grundskolor i kommundelen Saltsjöbaden/Fisksätra
  • Da Vinciskolan
  • Fisksätraskolan
  • Igelboda skola
  • Ljusets skola
  • Futuruskolan Lännbo
  • Neglinge skola
  • Saltsjöbadens Samskola
  • Solsidans skola
Grundskolor i kommundelen Sicklaön
  • Duvnäs skola
  • Eklidens skola
  • Ektorps skolenhet
  • Internationella Engelska Skolan i Nacka Strand
  • Jarlabergs skola
  • Järla skola
  • Kunskapsskolan i Nacka
  • Montessoriskolan Castello
  • Musik/Konstskolan Maestro, före detta Svindersviks skola
  • Nacka strands skola
  • Qvarnholmens skola
  • Saltängens skola
  • Sickla skola
  • Skuru skola
  • Vilans skola
Grundskolor i kommundelen Älta
  • Sigfridsborgs skola
  • Stavsborgsskolan
  • Älta skola

Gymnasieskolor[redigera | redigera wikitext]

Panorama[redigera | redigera wikitext]

Översiktsbild av västra Nacka från Hammarbytoppen. Längst till vänster ligger Henriksdalsberget, i bakgrunden finns Lidingö med bland annat Larsberg och Bodal, i vattnet mellan Lidingö och Nacka ligger Fjäderholmarna. Till vänster om masten finns Alphyddan tegelklädda höghus. I förgrunden är Sickla och Sicklasjön. Bakom ligger Järlasjön med bostadsområdena Ekudden, Nacka och Järla sjö. I förgrunden till höger finns Nackareservatets skogar. I bakgrunden till höger sticker höghuset vid Nacka forum upp.
Översiktsbild av västra Nacka från Hammarbytoppen. Längst till vänster ligger Henriksdalsberget, i bakgrunden finns Lidingö med bland annat Larsberg och Bodal, i vattnet mellan Lidingö och Nacka ligger Fjäderholmarna. Till vänster om masten finns Alphyddan tegelklädda höghus. I förgrunden är Sickla och Sicklasjön. Bakom ligger Järlasjön med bostadsområdena Ekudden, Nacka och Järla sjö. I förgrunden till höger finns Nackareservatets skogar. I bakgrunden till höger sticker höghuset vid Nacka forum upp.


Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] ”Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2015” (Excel). Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistikdatabasen/Variabelvaljare/?px_tableid=ssd_extern%3aAreal2012&rxid=87a2177f-7ffc-49c9-b4f1-227fd7230618. Läst 5 juli 2015. 
  2. ^ [a b c] ”Folkmängd i riket, län och kommuner 30 juni 2016”. Statistiska centralbyrån. 17 augusti 2016. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-amne/Befolkning/Befolkningens-sammansattning/Befolkningsstatistik/25788/25795/Kvartals--och-halvarsstatistik---Kommun-lan-och-riket/407449/. Läst 17 augusti 2016. 
  3. ^ ”Tätortsgrad (inv i och utanför tätort), per kommun 2005 och 2010”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Statistik/MI/MI0810/2010A01/Perkommunmi0810tab4.xls. Läst 19 augusti 2015. 
  4. ^ ”Största offentliga arbetsgivare”. Ekonomifakta. http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Regional-statistik/Din-kommun-i-siffror/Nyckeltal-for-regioner/?var=17259. Läst 8 november 2015. 
  5. ^ Svensk uppslagsbok 2 upplagan, del 20 1951, sid 817
  6. ^ Jansson, Alfred (1960). Nacka, kring Nacka Ström 1557-1887. Nacka Kulturnämnd 
  7. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  8. ^ Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Nacka tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  9. ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängden i Sveriges kommuner 1950-2012 enligt indelning 1 januari 2013”. http://www.scb.se/Statistik/BE/BE0101/2012A01x/Be0101Kom_1950_2012.xls. Läst 15 januari 2014. 
  10. ^ ”Folkmängd i riket, län och kommuner 31 december 2015”. Statistiska centralbyrån. 22 februari 2016. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-amne/Befolkning/Befolkningens-sammansattning/Befolkningsstatistik/25788/25795/Kvartals--och-halvarsstatistik---Kommun-lan-och-riket/399199/. Läst 23 februari 2016. 
  11. ^ Kommunernas befolkningstillväxt 2010-2035 — prognos av SCB på uppdrag av Svenskt Näringsliv, september 2011.
  12. ^ Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2014 (Läst 24 januari 2016)
  13. ^ [a b] Statistiska centralbyrån: Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2014 (XLS-fil) Läst 24 januari 2016
  14. ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Träder i kraft 1 januari 2016.
  15. ^ Beställde inga valsedlar http://www.val.se/val/val2014/valsedlar/K/kommun/01/82/valsedlar.html läst 2016-02-23

Litteratur[redigera | redigera wikitext]

  • Nackaboken, ges ut en gång om året av Nacka kommun. Kulturhistoriska artiklar och statistik.
  • BooBoken - Saltsjö-Boo nu och då av Josephson, Öberg Lindevall och Waldton Lézin, 2008.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]