Soluret

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Soluret
Lista över stjärnor i Soluret
Latinskt namnSolarium
Ljusaste stjärnanAlfa Reticuli (3,36[1]m)
Närliggande
stjärnbilder
Pendeluret, Svärdfisken, Lilla vattenormen
Föreslogs av Alexander Jamieson och ersatte tillfälligtvis Rombiska nätet.

Soluret (Solariumlatin) var en liten, svag stjärnbildsödra stjärnhimlen.

Soluret avbildad I en stjärnatlas från 1838.

Stjärnbilden introducerades 1822 i stjärnatlasen Celestial Atlas av den skotske författare Alexander Jamieson. Jamieson lät Soluret ersätta Rombiska nätet som den franske astronomen Nicolas Louis de Lacaille introducerade på 1700-talet.[2] Ett årtionde senare valde astronomen Elijah Hinsdale Burritt Soluret före Rombiska nätet i sin stjärnatlas. Han har därför ibland fått stå som upphovsmakare.[3]

Stjärnbilden blev inte långlivad. Rombiska nätet återtog sin plats på stjärnhimlen och är nu en av de 88 moderna stjärnbilderna som erkänns av den Internationella Astronomiska Unionen.[4]

Stjärnor[redigera | redigera wikitext]

Soluret var en stjärnbild som hade två stjärnor som är ljusstarkare än magnitud 4.

  • Alfa Reticuli var ljusstarkast med magnitud 3,36, en jättestjärna av spektraltyp G8 II-III. Den har en följeslagare av magnitud 12 som heter CCDM J04144-6228B[1]
  • Beta Reticuli är en trippelstjärna med magnitud 3,85. Primärstjärnan är en orange jätte av spektraltyp K0IV SB.[5]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Cancer Minor (constellation), 26 februari 2013.
  1. ^ [a b] ”Basic data : alf Ret -- Star in double system”. Centre de Données astronomiques de Strasbourg. http://simbad.u-strasbg.fr/simbad/sim-basic?Ident=Alpha+Reticuli&submit=SIMBAD+search. Läst 9 maj 2014. 
  2. ^ ”Alexander Jamieson – Celestial Atlas (1822)”. Old Star Atlases. http://www.ianridpath.com/atlases/jamieson.htm. Läst 9 maj 2014. 
  3. ^ Felice Stoppa. ”Ancora Cancer Minor da Stanislaus Lubienietski, Theatrum Cometicum, Lugduni Batavorum 1681”. Atlas Coelestis. http://www.atlascoelestis.com/desu%20Plancius.htm. Läst 3 maj 2014. 
  4. ^ ”Reticulum Constellation”. http://www.constellation-guide.com/constellation-list/Reticulum-constellation/. Läst 14 april 2014. 
  5. ^ ”Basic data : * bet Ret -- Double or multiple star”. Centre de Données astronomiques de Strasbourg. http://simbad.u-strasbg.fr/simbad/sim-basic?Ident=Beta+Reticuli&submit=SIMBAD+search. Läst 9 maj 2014.