Spårvagnar i Liepāja

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Spårvagnar i Liepāja
Tramvajs Liepājā 01.JPG
Allmänt
PlatsLiepāja
Antal linjer1
Antal hållplatser18
Organisation
Invigd1899
ÄgareLiepāja stad
BanoperatörLiepājas tramvajs
Tekniska fakta
Banlängd7,9 kilometer kilometer
Spårvidd1000 millimeter millimeter
Depån på Rīgas iela 54a
Historisk och aktuell linjekarta

Spårvagnar i Liepāja är en del av lokaltransportsystemet i Liepāja i Lettland.

I Lettland finns spårvagnsnät i Riga, Daugavpils och Liepāja. I Liepāja öppnades den första spårvagnslinjen 1899 och var då elektrifierad. Sedan 1972 har spårvägen i Liepāja enbart en linje med 6,9 kilometers längd, mellan Liepājas Metalurgs (Grobiņas iela) och Centralkyrkogården (Vaiņodes iela). Denna linje byggdes ut från kyrkogården till förorten Ezerkrast 2013.

Liepājas spårväg är landets enda spårväg med smalspår, 1000 millimeter.

Historik[redigera | redigera wikitext]

Stadens kontrakt för spårvägsbyggande och -drift under 40 år, med rätt för staden att inköpa verksamheten efter 20 år, gick 1896 till företaget Nürnberger Continental-Gesellschaft für Elektro-Unternehmen. Nätet, med två linjer (den vita och den gröna), skulle vara 10,42 kilometer långt.

Andra världskriget medförde olika driftsstopp, men trafiken kom igång igen i november 1945. Ett projekt på 1950-talet att bygga en linje 3 till sockerfabriken i Ventspils genomfördes aldrig, men på 1970-talet förlängdes banan på Klaipēdas iela till Centralkyrkogården. År 1976 lades linjen till flottans hamn Karosta ned.

Fordon[redigera | redigera wikitext]

Spårvägen trafikeras med 16 spårvagnar av modell ČKD Tatra Tatra KT4.

Historiskt har Liepājas spårväg haft spårvagnar från olika tillverkare: Waggonfabrik P. Herbrand & Cie, Fenix, Gothaer Waggonfabrik och Tatra. De första levererades av Waggonfabrik P. Herbrand & Cie. i Köln, och sedan flera från samma företag fram till första världskriget. Spårvägsflottan förnyades först efter andra världskriget, och då med spårvagnar 1957–1962 från Gothaer Waggonfabrik. Senare köptes fordon 1976–1979 15 spårvagnar från Tatra i Tjeckoslovakien, och 1983–1988 22 Tatra-spårvagnar. År 2000 inköptes 12 begagnade Tatra-spårvagnar KT4 från Östberlin, och senare några från Cottbus, Gera och Erfurt.

Fotogalleri[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]