Spetsnäst ekorre

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Spetsnäst ekorre
Status i världen: Nära hotad[1]
Rhinosciurus laticaudatus - Museo Civico di Storia Naturale Giacomo Doria - Genoa, Italy - DSC02804.JPG
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassDäggdjur
Mammalia
InfraklassHögre däggdjur
Eutheria
OrdningGnagare
Rodentia
FamiljEkorrar
Sciuridae
SläkteRhinosciurus
Blyth, 1856
ArtSpetsnäst ekorre
R. laticaudatus
Vetenskapligt namn
§ Rhinosciurus laticaudatus
Auktor(Müller, 1840)
Hitta fler artiklar om djur med


Spetsnäst ekorre (Rhinosciurus laticaudatus[2][3][4]) är en däggdjursart som först beskrevs av Müller 1840. Rhinosciurus laticaudatus är ensam art i släktet Rhinosciurus som ingår i familjen ekorrar.[5][6]

Beskrivning[redigera | redigera wikitext]

Djuret har på ovansidan en rödbrun till svartbrun färg och buken är grå till vitaktig. Spetsnäst ekorre når en kroppslängd (huvud och bål) mellan 19 och 24 cm samt en vikt av 185 till 255 gram. Svansen är 9,5 till 15 cm lång och är grå med vita hårspetsar.[7] Arten liknar släktet Lariscus men har inga mörka strimmor på kroppen.[7] Spetsnäst ekorre förväxlas av den lokala befolkningen ofta med spetsekorrar (Tupaiidae) och de betecknas med samma namn, tupai, trots att de tillhör olika däggdjursordningar.[8]

Spetsnäst ekorre förekommer på Malackahalvön, på Sumatra och på västra Borneo. Den hittas även på mindre öar i samma region. Arten vistas i olika skogar.[1]

Födan utgörs främst av myror, termiter, skalbaggar och daggmaskar som kompletteras med frukter.[7] Utanför parningstiden lever varje individ ensam.[8] Spetsnäst ekorre hittar sin föda oftast på marken och vilar i bon bland trädens rötter.[7] Per kull föds en eller två ungar som vid födelsen är nakna och blinda.[8]

Arten hotas främst genom skogsavverkningar för att skapa jordbruksmark. IUCN kategoriserar spetsnäst ekorre globalt som nära hotad.[1]

Systematik[redigera | redigera wikitext]

Enligt Wilson & Reeder (2005) tillhör spetsnäst ekorre underfamiljen Callosciurinae. I samma verk skiljs mellan 3 underarter.[3]

  • R. l. laticaudatus
  • R. l. alacris
  • R. l. saturatus

Catalogue of Life listar däremot inga underarter.[5]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] Duckworth, J.W., Meijaard, E., Lee, B. & Tizard, R.J. 2008 Rhinosciurus laticaudatus Från: IUCN 2012. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2012.2 <www.iucnredlist.org>. Läst 2012-10-24.
  2. ^ Wilson, Don E., and DeeAnn M. Reeder, eds. (1992) , Mammal Species of the World: A Taxonomic and Geographic Reference, 2nd ed., 3rd printing
  3. ^ [a b] (2005) , website Rhinosciurus laticaudatus, Mammal Species of the World
  4. ^ Wilson, Don E., and F. Russell Cole (2000) , Common Names of Mammals of the World
  5. ^ [a b] Bisby F.A., Roskov Y.R., Orrell T.M., Nicolson D., Paglinawan L.E., Bailly N., Kirk P.M., Bourgoin T., Baillargeon G., Ouvrard D. (red.) (11 december 2011). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2011 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. Arkiverad från originalet den 18 juni 2012. https://web.archive.org/web/20120618223324/http://www.catalogueoflife.org/services/res/2011AC_26July.zip. Läst 24 september 2012. 
  6. ^ ITIS: The Integrated Taxonomic Information System. Orrell T. (custodian), 2011-04-26
  7. ^ [a b c d] Nowak, R. M. (1999) s.1288/89 Google books
  8. ^ [a b c] J. Pietryga (11 december 2002). ”Shrew-faced squirrel” (på engelska). Animal Diversity Web. University of Michigan. http://animaldiversity.ummz.umich.edu/accounts/Rhinosciurus_laticaudatus/. Läst 23 april 2013. 

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • Ronald M. Nowak: Walker's Mammals of the World. Johns Hopkins University Press, 1999 ISBN 0801857899

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]