Större skogsvallabyer

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Större skogsvallabyer
HalmaturusLuctuosusKeulemans.jpg
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassDäggdjur
Mammalia
OrdningFåframtandade pungdjur
Diprotodontia
FamiljKängurudjur
Macropodidae
SläkteStörre skogsvallabyer
Dorcopsis
Vetenskapligt namn
§ Dorcopsis
AuktorSchlegel & Müller, 1842
Arter
se text
Hitta fler artiklar om djur med

Större skogsvallabyer (Dorcopsis) är ett släkte i familjen kängurudjur med fyra arter som lever på Nya Guinea.

Utseende[redigera | redigera wikitext]

Med en kroppslängd (huvud och bål) av 34 till 97 cm, en svanslängd av 27 till 55 cm och en vikt mellan 3,6 och 11,6 kg är de medelstora till stora kängurudjur.[1] Arten Dorcopsis hageni har en päls med korta hår och hos de andra arterna är håren längre. Beroende på art är pälsen på ovansidan svartbrun, gråbrun eller orangebrun. Bukens färg varierar mellan mörkbrun, ljusgrå, ljus orange och vitaktig. Ibland finns ljusa strimmor på ryggen. Svansen bär bara nära kroppen hår. Honornas pung (marsupium) har öppningen framåt och innehåller fyra spenar.[1]

Ekologi[redigera | redigera wikitext]

Större skogsvallabyer vistas främst i regnskogar i låglandet. Bara Dorcopsis atrata förekommer i bergstrakter som är upp till 1800 meter höga. Individerna är aktiva på natten och livnär sig av växtdelar som blad, gräs, frukter och rötter. Enligt iakttagelser från individer i fångenskap bildar de mindre grupper.[1]

Fortplantningssättet är föga känt. Oftast föds en unge per kull som lever cirka 6 månader i pungen. Den äldsta kända individen blev nästan åtta år gammal.[1]

Arter och utbredning[redigera | redigera wikitext]

Släktet utgörs av fyra arter:[2][3]

Status och hot[redigera | redigera wikitext]

Alla arter jagas för köttets skull men bara för två arter är hotet mera allvarlig. De reagerar dessutom känslig på svedjebruk och andra förändringar av landskapet. IUCN listar Dorcopsis atrata som akut hotad (CR), Dorcopsis luctuosa som sårbar (VU) och de andra två som livskraftiga (LC).[3]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d] Nowak, R. M. (1999) s.106/07
  2. ^ Wilson & Reeder, red (2005). Dorcopsis (på engelska). Mammal Species of the World. Baltimore: Johns Hopkins University Press. ISBN 0-8018-8221-4 
  3. ^ [a b] DorcopsisIUCN:s rödlista, läst 6 juni 2013.

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • Ronald M. Nowak (1999): Walker's Mammals of the World. Johns Hopkins University Press, ISBN 0801857899