Staffan Olsson

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Staffan Olsson
Staffan Olsson.jpg
Staffan Olsson vid Idrottsgalan 2013.
Personlig information
Fullständigt namnErik Staffan Olsson
SmeknamnDen gamle,[1] Faxe[2]
Födelsedatum26 mars 1964 (54 år)
FödelseortUppsala, Sverige
Längd1,99 m
LateralitetVänsterhänt
PositionHögernia, tränare
Juniorklubbar
0000–1980
1980– 
Sverige Skånela IF
Sverige HK Cliff
Seniorklubbar*
År
0000–1989
1989–1991
1991–1992
1992–1996
1996–2003
2003–2006
2004
Klubb
Sverige HK Cliff
Tyskland TV Hüttenberg
Sverige HK Cliff
Tyskland TV Niederwürzbach
Tyskland THW Kiel
Sverige Hammarby IF
Spanien CB Ademar León (lån)
SM (GM)



123 (406)
219 (613)
50 (232)
6 0(16)
Landslag
År
1986–2004
Landslag
 Sverige
SM (GM)
358 (855)
Klubbar som tränare
2004–2005
2005–2011
2015–2018
Sverige Hammarby IF (assisterande)
Sverige Hammarby IF
Frankrike Paris Saint-Germain HB (assisterande)
Landslag som tränare
2008–2016 Sverige
* Antal matcher och mål i seniorklubbar räknas endast för de inhemska ligorna.
Staffan Olsson
Handboll, herrar
Olympic rings with transparent rims.svg Olympiska spel
Silver Barcelona 1992 Handboll
Silver Atlanta 1996 Handboll
Silver Sydney 2000 Handboll
Världsmästerskap
Guld Tjeckoslovakien 1990 Handboll
Brons Sverige 1993 Handboll
Brons Island 1995 Handboll
Silver Japan 1997 Handboll
Guld Egypten 1999 Handboll
Europamästerskap
Guld Portugal 1994 Handboll
Guld Italien 1998 Handboll
Guld Kroatien 2000 Handboll
Guld Sverige 2002 Handboll
Svenska mästerskap
Guld Hammarby IF 2006 Handboll

Erik Staffan Olsson, född 26 mars 1964 i Uppsala, är en svensk handbollstränare och före detta handbollsspelare. Han spelade 358 landskamper och gjorde 855 mål för Sveriges landslag,[3] men var främst känd som en passningsspelare och försvarsspelare i världsklass. 2008 till 2016 var han, tillsammans med Ola Lindgren, förbundskapten för Sveriges herrlandslag. Han är vänsterhänt och spelade i anfall som högernia, med nummer 13 på ryggen.

Staffan Olsson spelade under sin karriär i Skånela IF, HK Cliff, TV Hüttenberg, TV Niederwürzbach, THW Kiel och Hammarby IF. Han har som spelare bland annat vunnit två VM-guld, fyra EM-guld, tre OS-silver, ett VM-silver,[a] två VM-brons, fyra tyska Bundesliga-guld och ett SM-guld (spelande tränare).[4] Under tränarkarriären har han vunnit tre SM-guld (varav ett som spelande tränare) samt ett OS-silver som förbundskapten för det svenska herrlandslaget.

Staffan Olssons kännetecknande hårlängd gav honom smeknamnet Faxe under VM 1995 på Island, vilket betyder häst på fornnordiska.[2]

Spelarkarriär[redigera | redigera wikitext]

Staffan Olsson började sin karriär som 10-åring i Skånela IF i Märsta. Han gjorde även sina första seniormatcher här. 1979 värvades han till Stockholmslaget HK Cliff.[5] 1983 debuterade han i HK Cliffs A-lag och var med om att 1986 föra upp laget till högsta serien, allsvenskan 1986/1987.

År 1989 blev Staffan Olsson proffs i det tyska laget TV Hüttenberg i den tyska andradivisionen.[5] År 1990 var han med om att sensationellt vinna Sveriges första VM-guld sedan 1958, genom att slå Sovjetunionens dominanta lag i finalen i Prag.

Efter två säsonger i TV Hüttenberg flyttade han 1991 tillbaka till Stockholm och HK Cliff och spelade där en säsong. Laget låg då i division 1. Halva säsongen var Olsson korsbandsskadad.[5] Efter säsongen flyttade han återigen till Tyskland, för spel i Bundesligalaget TV Niederwürzbach.

Fyra säsonger i TV Niederwürzbach och ytterligare stora mästerskapsframgångar med Sveriges landslag (OS-silver 1992, VM-brons 1993, EM-guld 1994, VM-brons 1995, EM-fyra 1996 och OS-silver 1996) resulterade i att han 1996 värvades av storklubben THW Kiel. I Kiel blev det sju säsonger och totalt fyra guld i Bundesliga. Under Olssons tid i Kiel spelade många tunga namn i klubben, bland andra landslagskamraterna Magnus Wislander och Stefan Lövgren. Framgångarna fortsatte också i landslaget, med bland annat VM-guld 1999, ytterligare ett OS-silver 2000 och tre raka EM-guld. Det sista vid mästerskapet 2002 i Sverige. Vid EM-finalen i Globen gjorde Staffan Olssons förmodligen sin karriärs mest kända mål. Hans kvittering mot Tyskland i slutsekunderna ledde till att matchen gick till förlängning, vilken Sverige sedan vann.

År 2003 beslöt sig Staffan Olsson för att återvända till Sverige. Laget som värvade honom var Hammarby IF, som hade spelat sin första säsong i elitserien säsongen innan och tränades av Olssons barndomsvän Magnus "Nollan" Grahn.

Staffan Olssons första säsong i Hammarby blev smått kaotisk och laget kvalificerade sig inte för SM-slutspelet. Säsongen efter, 2004/2005, blev Olsson spelande assisterande tränare till Grahn och säsongen blev bättre på alla sätt. I serien slutade Hammarby på fjärde plats och i SM-slutspelet åkte laget ut i semifinal mot IFK Skövde.

Säsongen 2005/2006 tog Staffan Olsson över rollen som huvudtränare efter Magnus Grahn, och blev därmed spelande tränare. Säsongen blev hans sista i den aktiva karriären. Den avslutades med att Hammarby, efter att ha slutat tvåa i serien, vann SM-finalen mot regerande svenska mästarna IK Sävehof med 34–31 i Scandinavium, Göteborg.

Tränarkarriär[redigera | redigera wikitext]

Staffan Olsson (i svart) som tränare för det svenska handbollslandslaget 2011.

Säsongen 2006/2007, efter att under en säsong varit spelande tränare, blev Staffan Olsson endast huvudtränare för Hammarby IF. Han behöll den rollen fram till april 2011.[6]

År 2008 tog Staffan Olsson, tillsammans med Ola Lindgren, över jobbet som förbundskapten för Sveriges herrlandslag i handboll efter Ingemar Linnéll. Under de första tre åren arbetade han parallellt också som huvudtränare för Hammarby IF, men efter Elitseriesäsongen 2010/2011 blev han heltidsanställd av Svenska Handbollförbundet som förbundskapten. I september 2015 blev Olsson assisterande tränare för Paris Saint-Germain (PSG) bakom sin gamla tränare från tiden i THW Kiel, Zvonimir "Noka" Serdarušić. Olsson fortsatte samtidigt parallellt som Sveriges förbundskapten.[7] I september 2016 ersattes Olsson och Lindgren av Kristján Andrésson.

Som assisterande tränare i PSG vann laget den högsta ligan, LNH Division 1, tre gånger i rad. I Champions League kom laget tvåa en gång (2017) och trea två gånger (2016 och 2018). Detta sågs som ett misslyckande, då laget alla gångerna var stora favoriter att vinna, och hade en stjärnspäckad laguppställning på varje position. Säsongen 2017/2018 blev Olssons sista i klubben. Han har sagt att han kommande säsong kommer att ta ett sabbatsår.[8]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Kommentarer[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Enligt NE.se deltog han inte när Sverige vann VM-silver 2001.[4]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Staffan Olsson 40 år”. Helsingborgs Dagblad. 25 mars 2004. http://www.hd.se/familj/2004/03/25/staffan-olsson-40-ar/. 
  2. ^ [a b] Lena Mellin. ”Olsson kopplar greppet – och tappar det direkt”. Aftonbladet. http://www.aftonbladet.se/nyheter/kolumnister/lenamellin/article12722816.ab. Läst 12 februari 2016. 
  3. ^ ”Spelarstatistik Herrlandslaget” (pdf). Svenska Handbollförbundet. Arkiverad från originalet den 26 juni 2015. https://web.archive.org/web/20150626214019/http://www.svenskhandboll.se/ImageVaultFiles/id_634/cf_31/Spelarstatistik_Herrlandslaget.PDF. 
  4. ^ [a b] Staffan Olsson i Nationalencyklopedins nätupplaga. Läst 6 november 2017.
  5. ^ [a b c] Milstolparna i Staffan Olssons karriär”. Aftonbladet. 27 september 2003. https://www.aftonbladet.se/sportbladet/handboll/article10399453.ab. Läst 1 juni 2018. 
  6. ^ Lindenhall, Leif: "Ny tränartrio i Hammarby". Alltomhandboll.nu, 27 april 2011. Läst 2012-02-10.
  7. ^ ”Staffan Olsson klar för Paris Saint-Germain”. http://www.svenskhandboll.se/Landslag/Landslagsnyheter/StaffanOlssonklarforParisSaint-Germain/. 
  8. ^ Johan Flinck (25 maj 2018). ”Staffan Olsson tar ett sabbatsår”. Aftonbladet. https://www.aftonbladet.se/sportbladet/a/dd8j4o/staffan-olsson-jag-har-sokt-till-universitetet. Läst 1 juni 2018. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Företrädare:
Ingemar Linnéll
Förbundskapten för Sveriges herrlandslag i handboll
(delat med Ola Lindgren)
2008–2016
Efterträdare:
Kristján Andrésson