Starlink

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Logo

Starlink är en satellitkonstellation under utveckling av SpaceX. De har en långsiktig plan att skjuta upp en mängd små satelliter som ska röra sig i låg omloppsbana runt jorden och förse hela planeten med internetuppkoppling.[1] SpaceX mål är att ta nätverket i bruk under 2021 och på sikt ska det bestå av över 40 000 Starlink-satelliter i omloppsbana för att täcka in hela planeten.

SpaceX har planer på att distribuera nästan 12 000 satelliter till tre olika höjder i mitten av 2020-talet. Det första steget består i att placera cirka 1 600 satelliter i omloppsbanor på 550 kilometers höjd följt av omkring 2 800 stycken på 1 150 kilometers höjd och 7 500 stycken på 340 kilometers höjd.[2] Den sammanlagda kostnaden för projektet att designa, bygga och skjuta upp ett sådant nätverk, har uppskattas till nästan 10 miljarder amerikanska dollar.[3][1]

Betydelse och användning[redigera | redigera wikitext]

Starlink-systemet är i provdrift sedan 2019 och kan sedan 2020 bokas av betalande abonnenter, som av en eller annan anledning inte kan nås av en tillfredsställande internetförsörjning på annat sätt.

Det har även använts vid olika typer av katastrofer, då den befintliga telekommunikations-infrastrukturen slagits ut:

Teknik[redigera | redigera wikitext]

Satelliterna väger endast 260 kilo styck och tar emot data från jorden i form av radiovågor. Dessa kodas om till ljuskoder som skickas vidare som laserpulser mellan satelliterna. I rymden finns inget som bromsar ljuset vilket gör att data kan färdas dubbelt så snabbt som det gör i de kablar som knyter ihop jordens internet. I kablarna på jorden bromsas ljuset av glas i kablarna vilket gör att data rör sig med max två tredjedelar av ljusets hastighet, oftast lägre. I jämförelse kan ljuset färdas i 1 080 000 000 km/h i rymdens vakuum.[1]

SpaceX är inte först med dylika projekt, år 2008 skickades en satellit upp i rymden för att förse Japan och Mikronesien med bredband. Det som är nytt med Starlink är omfattningen och överföringshastigheten. Tidigare projekt har handlat om enstaka satelliter medan SpaceX mål är att bilda ett finmaskigt nät runt jorden i en omloppsbana.[1]

Historik[redigera | redigera wikitext]

De 60 Starlinksatelliterna innan separering från raketsteget 24 maj 2019.

Utvecklingen inleddes 2015 och två prototypsatelliter sköts upp den 22 februari 2018. Testsatelliternas officiella namn är Microsat-2a och Microsat-2b, men de har även kallats ”Tintin A” och ”Tintin B” av Elon Musk. En andra uppsättning testsatelliter och den första stora uppskjutningen av en bit av konstellationen gjordes i maj 2019 när de första 60 operativa satelliterna sköts upp. Från och med september 2020 skjuter SpaceX upp, upp till 60 satelliter åt gången, med sikte på att med hjälp av 1 440 satelliter tillhandahålla nästan global service i slutet av 2021 eller 2022. SpaceX släppte en privat beta-tjänst i norra USA och Kanada i augusti 2020 med en offentlig beta som följer i november 2020, en tjänst som börjar vid höga breddgrader mellan 44 ° och 52 ° norr. SpaceX släppte i Sverige först en offentlig beta i november 2021.[6]

Bekymmer har uppkommit över den långsiktiga risken för rymdskräp som härrör från att placera tusentals satelliter i banor över 600 km, liksom den negativa inverkan på optisk och radioastronomi på jorden. Som svar har SpaceX sänkt satellitbanorna i Starlink till 550 km eller lägre och skjuta upp prototypsatelliter med antireflekterande beläggning och en experimentell solskydd.

Den 24 maj 2019 sköt SpaceX upp en första raket med 60 satelliter ombord.[7] Deras färd över himlen kunde ses från jorden och föranledde en våg av UFO-rapporteringar.[1]

Andra satellitkonstellationer som är under utveckling för att förse hela planeten med internetuppkoppling är Amazon Kuiper och OneWeb.

Steg Omloppsbanans
höjd (km)
Orbitalplan Satelliter per plan Satelliter Banlutning Obligatoriskt slutdatum Operativa satelliter
Halv Full Aktiva
(18 maj 2022)
Deorbit
(18 maj 2022)
1
550 72 22 1584 53.0° Mars 2024 Mars 2027 1504[8] 221[2]
540 72 22 1584 53.2° 816[8] 46[8]
570 36 20 720 70° 51[8] 0[8]
560 6 58 336 97.6° 3[8] 10[8]
560 4 43 172 97.6° 0
2
335.9 2493 42.0° November 2024 November 2027 0
340.8 2478 48.0° 0
345.6 2547 53.0° 0

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Starlink (satellite constellation), maj 2018.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e] ”Starlink ska ge hela jorden uppkoppling – från rymden”. Internetmuseum. https://www.internetmuseum.se/tidslinjen/starlink-ska-ge-hela-jorden-uppkoppling-fran-rymden/. Läst 3 december 2020. 
  2. ^ [a b] ”FCC OKs lower orbit for some Starlink satellites” (på engelska). SpaceNews.com. 27 april 2019. https://spacenews.com/fcc-oks-lower-orbit-for-some-starlink-satellites/. Läst 24 maj 2019. 
  3. ^ ”With Block 5, SpaceX to increase launch cadence and lower prices – NASASpaceFlight.com” (på engelska). https://www.nasaspaceflight.com/2018/05/block-5-spacex-increase-launch-cadence-lower-prices/. Läst 24 maj 2019. 
  4. ^ ”12 Starlink-Satellitenschüssel für die Bevölkerung aufgebaut” (på tyska). add.rlp.de. https://add.rlp.de/de/aktuelles/detail/news/News/detail/12-starlink-satellitenschuessel-fuer-die-bevoelkerung-aufgebaut/. Läst 7 mars 2022. 
  5. ^ Elon Musk says SpaceX’s Starlink satellites active over Ukraine after request from embattled country’s leaders, The Independent (26 February 2022)
  6. ^ Editor. ”Starlink apologises for delays” (på brittisk engelska). advanced-television.com. https://advanced-television.com/2021/11/24/starlink-apologises-for-delays/. Läst 1 december 2021. 
  7. ^ ”Se dramatiska uppskjutningen av SpaceX nya internetraket”. Aftonbladet. 24 maj 2019. https://www.aftonbladet.se/tv/a/287680. Läst 25 maj 2019. 
  8. ^ [a b c d e f g] ”Jonathan's Space Report | Space Statistics”. planet4589.org. https://planet4589.org/space/stats/star/starstats.html. Läst 1 december 2021. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]