SpaceX Starship
| Starship | |
 | |
| Fakta | |
|---|---|
| Tillverkare | SpaceX |
| Land | USA  |
| Mått | |
| Höjd | 120 m (50 m + 70 m) |
| Diameter | 9 m |
| Massa | 5 000 000 kg |
| Antal steg | 2 st. |
| Kapacitet | |
| Nyttolast till LEO | 100 000-150 000 kg (helt återanvändbar) 250 000 kg (inte återanvändbar) |
| Nyttolast till Mars | 100 000 kg (med tankning i omloppsbana) |
| Nyttolast till Månen | 100 000 kg (med tankning i omloppsbana) |
| Historik | |
| Status | Under konstruktion |
| Första steget - | |
| Motorer | 33 x Raptor |
| Kraft | 74 MN |
| Bränntid | 330 sek |
| Bränsle | Flytande metan/ Flytande syre |
| Andra steget - | |
| Motorer | 6 x Raptor (3+3) |
| Kraft | 14 MN |
| Bränntid | 330 sek |
| Bränsle | Flytande metan /Flytande syre |
Starship (tidigare kallad BFR, Big Falcon Rocket) är SpaceX nästa generation raket och den är grunden i SpaceX vision om att människor ska kunna resa till Mars. Raketen kallas Starship och består av två delar. Den nedre delen kallas Super Heavy och den övre kallas Starship. Starship kommer att bli cirka 120 meter hög och drivas av 39 stycken Raptor-motorer varav 33 används för Super Heavy medan övriga ska sitta monterade på Starship. Starship kommer att ha en lastkapacitet på över 100 ton. SpaceX har valt metan som bränsle, då detta är relativt sett lättare att hantera i flytande form än flytande väte, på grund av högre kokpunkt, -161,6 °C jämfört med −252,9 °C för väte. Flytande metan är också lättare att hålla inneslutet än flytande väte. De små väteatomerna har en inte försumbar förmåga att passera genom metaller med diffusion, vilket ger problem med förluster av bränsle genom läckage under den långa färden till Mars jämfört med metan. Metan har även fördelen att det kan skapas på Mars genom en process som kallas för elektrolys med CO2 där man sedan tillsätter vatten och får CH4 eller metan.
Utveckling[redigera | redigera wikitext]
Lanseringar av planer för Starship:
- I september 2016 visade SpaceX upp planer på ITS för första gången. Raketen var 122 meter hög, 12 meter i diameter och med en lastkapacitet på 300 ton.
- I september 2017 visade SpaceX upp en reviderad plan på ITS, som då kallades BFR. Raketen hade nu en höjd på 106 meter, en diameter på 9 meter och en lastkapacitet på 150 ton.
- I september 2018 visade SpaceX upp ännu en reviderad plan på BFR. Raketen hade en höjd på 118 meter, en diameter på 9 meter och en lastkapacitet på 100 ton.
- I september 2019 visade SpaceX upp ännu en reviderad plan på BFR[1], som fått namnet Starship.
Tester av prototyper:
- Den 25 juli 2019 flög SpaceX Starhopper till en höjd av 150 meter.
- Den 4 augusti 2020 flög SpaceX[2] till 150 meter.
- Den 3 september 2020 flög SpaceX[3] till 150 meter.
- Den 9 december 2020 flög SpaceX[4] till 12,5 kilometer på en suborbital flygning. Detta var den första flygningen där alla vingar fanns med.
- Den 2 februari 2021 flög SpaceX[5] till 10 kilometer.
- Den 3 mars 2021 flög SpaceX[6] till 10 kilometer.[7]
- Den 30 mars 2021 flög SpaceX[8] till 10 kilometer.
- Den 5 maj 2021 flög SpaceX[9] till 10 kilometer
- Den 20 april 2023 flög SpaceX[10] till 39 kilometer. Detta var den första flygningen med både Super Heavy och Starship.
Design[redigera | redigera wikitext]
Komponent Attribut
|
Starship (förstasteget + rymdfärjan) |
Super Heavy (förstasteget)[1] | Starship (andrasteget/rymdfärjan)[1] |
|---|---|---|---|
| LEO Nyttolast | 100 000 kg | ||
| Återvändanyttolast | 50 000 kg | ||
| Lastvolymen | 1 088 m3 | N/A | 1 100 m3 (trycksatt) 88 m3 (icke trycksatt) |
| Diameter | 9 m | ||
| Längd | 120 m | 70 m | 50 m |
| Maximal vikt | 5 000 000 kg | 3 530 000 kg | 1 320 000 kg |
| Tomvikt | 230 000 kg | 120 000 kg | |
| Motorer | 33 x Raptor | 6 x Raptor | |
| Kraft | 72 MN | 10,8 MN totalt | |
| Bränsle | CH4/LOX | CH4/LOX 3 400 000 kg |
CH4/LOX 1 200 000 kg |
Konkurrenter[redigera | redigera wikitext]
Inom detta storleksspann på raketer finns flera konkurrenter till SpaceX. NASA utvecklar sitt Space Launch System (SLS) som också ska kunna föra människor till Mars. Även om man skulle kunna se Nasas SLS som en konkurrent så har NASA anlitat SpaceX för att bygga en månlandare baserad på Starship, Starship HLS[11], inom ramen för Artemisprogrammet.
Även Blue Origin konkurrerar med sin New Glenn-raket. Den bygger liksom BFR på återanvändbarhet.
Uppskjutningar[redigera | redigera wikitext]
Lista över SpaceX raketuppskjutningar
Se även[redigera | redigera wikitext]
Källor[redigera | redigera wikitext]
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, BFR (rocket), maj 2018.
Referenser[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b c d] spacexcmsadmin (27 september 2019). ”Starship” (på engelska). SpaceX. Arkiverad från originalet den 30 september 2019. https://web.archive.org/web/20190930163150/https://www.spacex.com/starship. Läst 3 oktober 2019.
- ^ 4 augusti 2020, SN5
- ^ 3 september 2020, SN6
- ^ 9 december 2020, SN8
- ^ 2 februari 2021, SN9
- ^ 3 mars 2021, SN10
- ^ [a b] ”Starship SN10 | Medium Altitude Test Flight” (på amerikansk engelska). Everyday Astronaut. 22 februari 2021. https://everydayastronaut.com/starship-sn10-test-flight/. Läst 11 april 2021.
- ^ 30 mars 2021, SN11
- ^ https://www.youtube.com/watch?v=z9eoubnO-pE 5 maj 2021, SN15]
- ^ https://www.spacex.com/launches/mission/?missionId=starship-flight-test (på engelska)
- ^ [a b] ”As Artemis Moves Forward, NASA Picks SpaceX to Land Next Americans on Moon” (på engelska). nasa.gov. https://www.nasa.gov/press-release/as-artemis-moves-forward-nasa-picks-spacex-to-land-next-americans-on-moon. Läst 15 maj 2021.
- ^ ”Hydrogen storage” (på engelska). Wikipedia. 2021-05-10. https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Hydrogen_storage&oldid=1022412777. Läst 16 juni 2021.
- ^ Anzlowar, Ian; Irvine, U. C. (7 januari 2021). ”Making methane on Mars” (på engelska). University of California. https://www.universityofcalifornia.edu/news/making-methane-mars. Läst 16 juni 2021.
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||||||||||
