Hoppa till innehållet

SpaceX Starship

Från Wikipedia
Starship
Starship IFT-2 NASA Track Crop.png
Starship under sin andra provuppskjutning, den 18 november 2023.
Fakta
TillverkareSpaceX
LandUSA USA
Mått
Höjd124,4 m (V3)
123,1 m (V2)
121,3 m (V1)
Diameter9 m
Massa5 000 000 kg
Antal steg2 st.
Kapacitet
Nyttolast till LEO100 000 kg
(helt återanvändbar)
250 000 kg
(inte återanvändbar)[1]
Nyttolast till
Mars		100 000 kg
(med tankning i omloppsbana)
Nyttolast till
Månen		100 000 kg
(med tankning i omloppsbana)
Historik
StatusUnder utveckling
UppskjutningsplatserSpaceX Starbase
Kennedy Space Center LC-39A (under konstruktion)
Cape Canaveral Space Force Station SLC-37 (under konstruktion)
Uppskjutningar14
Lyckade8
Misslyckade4[a]
Delvis misslyckade2[b]
Landning3[c] (Super Heavy)
0[c] (Starship)
Jungfrufärd20 april 2023 (V1)
16 januari 2025 (V2)
22 maj 2026 (V3)
Första steget - Super Heavy
Motorer33 x Raptor
Kraft80,8 MN (V3)
69,6 MN (V1/2)
BränsleFlytande metan/
Flytande syre
Andra steget - Starship
Motorer6 x Raptor (3+3)
Kraft15,6 MN (V3)
13,7 MN (V2)
12,3 MN (V1)
BränsleFlytande metan
/Flytande syre

Starship är SpaceX nästa generation raket och är planerad att vara helt återanvändbar. Den är grunden i SpaceX vision om att människor ska kunna resa till Mars. Raketen Starship består av två delar, första steget kallas Super Heavy och andra steget kallas Starship. Hela raketen är 124,4 meter hög och drivs av 39 stycken Raptor-motorer varav 33 används för Super Heavy medan övriga sitter monterade på Starship. Starship planeras att ha en lastkapacitet på över 100 ton. Raketen är byggd av rostfritt stål och använder flytande syre och flytande metan som drivmedel. SpaceX har valt metan som bränsle, då det på grund av högre kokpunkt är lättare att hantera i flytande form än väte och lättare att hålla inneslutet, vilket ger mindre förluster av bränsle genom läckage. Metan har även fördelen att det kan skapas på Mars genom en elektrolys av koldioxid och vatten som ger metan.

Den 28 september 2026 nåde Starship för första gången en stabil omloppsbana runt jorden.[2]

Design

[redigera | redigera wikitext]

Super Heavy

[redigera | redigera wikitext]

Super Heavy är Starships första steg, även kallad booster, och drivs av 33 Raptor-motorer monterade på botten av raketen. Innerst sitter 3 av motorerna omringade av en ring med 10 motorer. Dessa 13 motorer kan vinklas (gimbal, vektoriserad dragkraft) för att styra raketen och kan återstartas under flygningens gång. Ytterst sitter de övriga 20 motorerna och de är fasta, det vill säga har ingen gimbal, och kunde ej återstartas på version 1/2. De 13 inre motorerna användes därför för boosterns boostback burn, som ändrar boosterns bana tillbaka mot uppskjutningsplatsen, samt för att utföra landning burn för att bromsa in före uppskjutningstornet (Mechazilla). Från och med version 3 utförs den första fasen av boostback med alla 33 motorer för att sedan byta till endast de inre 13 motorerna. Version 3 använder Raptor 3 motorer medan version 1/2 använde Raptor 2 tillsammans med flera tons skydd som värmesköld för motorerna.[3][4][5][6][7][8][9]

Under nedstigningen genom atmosfären före landningen används gridfenor (grid fins) för att kontrollera Super Heavy. Version 3 använder tre stycken medan version 1/2 använde fyra stycken. På version 3 används två av gridfenorna även för att lyfta och fånga första steget med Mechazillas chopsticks medan version 1/2 hade separata lyftpunkter.[10][11]

Starship

[redigera | redigera wikitext]

Starship, även benämnd endast ship, är raketens andra steg samt en rymdfarkost. Starship drivs av sex Raptor-motorer varav de tre innersta är vanliga motorer optimerade för havsnivå, de kan även vinklas för att styra skeppet. De är omringade av tre vakuumoptimerade motorer (RVac) som ej kan vinklas. Alla motorer kan återstartas men det är de tre havsnivå-motorerna som återstartas för farkostens landing burn. Till skillnad från Super Heavy är Starships motorer monterade skyddade inuti raketkroppen.[12][8]

Bild som visar noskonen och ena främre styrfenan samt värmeskölden på S20 (version 1).

Starship har fyra rörliga styrfenor (flaps) som används för att styra skeppet under återinträde och nedstigning i atmosfären. På aktern sitter de bakre styrfenorna som är större. På noskonen sitter de främre styrfenorna och de är mindre och även placerade en bit in på skeppets läsida. På version 1 var de främre fenorna något större och satt med 180 graders mellanrum från varandra som de bakre fenorna. Ungefär halva Starship är täckt av en värmesköld som skyddar skeppet under återinträdet i atmosfären. Värmeskölden består av ungefär 18 000 hexagonala keramikplattor kallade tiles. Under plattorna finns ett sekundärt ablativt lager.[13][14][15][8]

Starship HLS

[redigera | redigera wikitext]
Illustration av Starship HLS landad på månen för Artemisprogrammet.

Starship Human Landing System (HLS) är en planerad bemannad rymdfarkost och månlandare baserad på Starship (andra steget) beställd av NASA för Artemisprogrammet. Starship HLS planeras att användas för Artemis IV vilket ska vara den första bemannade månlandningen sedan Apollo 17 i december 1972. Den kommer kräva tankning i omloppsbana efter uppskjutning för att ta sig från omloppsbana runt jorden till en bana runt månen. Väl i omloppsbana runt månen ska Starship docka med Orion som tar astronauter till och från jorden och månens omloppsbana. HLS avdockar sedan för att landa astronauter på månens yta. HLS-varianten av Starship skiljer sig bland annat åt genom landningsben, speciella landningsmotorer samt saknaden av värmesköld och fenor.[16][17]

Specifikationer

[redigera | redigera wikitext]
Starship (hela raketen)
Version
Attribut
 Version 1 Version 2 Version 3 Version 4

(planerad)

Diameter 9 m
Uppskjutningar 6 st 5 st 3 st
LEO Nyttolast (helt återanvändbar) ~15 ton ~35 ton 100+ ton

(planerad)

 200+ ton
Höjd 121,3 m[d] 123,1 m 124,4 m 142 m
Motorer 39 x Raptor 2 39 x Raptor 3 42 x Raptor
Kraft 81,9 MN 83,3 MN 96,4 MN 124,5 MN
Bränsle 4 450 ton 4 750 ton 5 250 ton 6 350 ton
Super Heavy (första steget)
Version
Attribut
 Version 1 & 2 Version 3 Version 4

(planerad)

Diameter 9 m
Fångster 3 st
Höjd 71 m[e] 72,3 m 81 m
Motorer 33 x Raptor 2 33 x Raptor 3 33 x Raptor
Kraft 69,6 MN 80,8 MN 98 MN
Bränsle 3 250 ton 3 650 ton 4 050 ton
Starship (andra steget)
Version
Attribut
 Version 1 Version 2 Version 3 Version 4

(planerad)

Diameter 9 m
Fångster 0 st 0 st
Höjd 50,3 m 52,1 m 61 m
Motorer 6 x Raptor 2 (3 + 3) 6 x Raptor 3 (3 + 3) 9 x Raptor (3 + 6)
Kraft 12,3 MN 13,7 MN 15,6 MN 26,5 MN
Bränsle 1 200 ton 1 500 ton 1 600 ton 2 300 ton

[18]

Utveckling

[redigera | redigera wikitext]

Lanseringar av planer för Starship

[redigera | redigera wikitext]
  • I september 2016 visade SpaceX upp planer på ITS (Interplanetary Transport System) för första gången. Raketen var 122 meter hög, 12 meter i diameter och med en lastkapacitet på 300 ton.
  • I september 2017 visade SpaceX upp en reviderad plan på ITS, som då kallades BFR (Big Falcon Rocket). Raketen hade nu en höjd på 106 meter, en diameter på 9 meter och en lastkapacitet på 150 ton.
  • I september 2018 visade SpaceX upp ännu en reviderad plan på BFR. Raketen hade en höjd på 118 meter, en diameter på 9 meter och en lastkapacitet på 100 ton.
  • I september 2019 visade SpaceX upp ännu en reviderad plan på BFR[1], som fått namnet Starship.

Testhopp av prototyper

[redigera | redigera wikitext]
  • Den 25 juli 2019 flög SpaceX Starhopper till en höjd av 20 meter.
  • Den 27 augusti flög SpaceX Starhopper till en höjd av 150 meter.
    Starhopper före flygning.
  • Den 4 augusti 2020 flög SpaceX SN5 till 150 meter.[19]
  • Den 3 september 2020 flög SpaceX SN6 till 150 meter.[20]
  • Den 9 december 2020 flög SpaceX SN8 till 12,5 kilometer på en suborbital flygning. Detta var den första flygningen där alla vingar fanns med. Landningen misslyckades.[21]
  • Den 2 februari 2021 flög SpaceX SN9 till 10 kilometer. Landningen misslyckades.[22]
    Starship SN9 före flygning.
  • Den 3 mars 2021 flög SpaceX SN10 till 10 kilometer. Landningen lyckades delvis, ca 10 minuter efter landningen exploderade raketen.[23]
  • Den 30 mars 2021 flög SpaceX SN11 till 10 kilometer. Landningen misslyckades.[24]
  • Den 5 maj 2021 flög SpaceX SN15 till 10 kilometer. Landningen lyckades.[25]

Integrerade testflygningar

[redigera | redigera wikitext]

Version 1

[redigera | redigera wikitext]
Första testflygningen
[redigera | redigera wikitext]

Den 20 april 2023 flög SpaceX[26] den första integrerade flygningen med Super Heavy och Starship. Flera motorer stängdes av på Super Heavy och raketen nådde som högst 39 kilometer.

Andra testflygningen
[redigera | redigera wikitext]

Den 18 november 2023 flög SpaceX[27] den andra flygningen med båda stegen. Uppskjutningen av första steget och separationen mellan de två stegen gick lyckat. Super Heavy exploderade ungefär 30 sekunder efter separationen. Starships (övre stegets) motorer stängdes av oväntat ungefär 30 sekunder innan de skulle och steget exploderade.

Tredje testflygningen
[redigera | redigera wikitext]

Den 14 mars 2024 flög SpaceX den tredje flygningen med båda stegen. Landningen av Super Heavy misslyckades. Starship nådde dess bana till Indiska Oceanien men förlorade kontrollen och förlorades därmed under atmosfärisk återinträde.[28]

Fjärde testflygningen
[redigera | redigera wikitext]

Den 6 juni 2024 flög SpaceX den fjärde flygningen av Starship. En motor på första steget stängdes av kort efter uppskjutningen. En annan Raptor återstartade ej för landningen i Mexikanska Golfen men landningen lyckades. Starship behöll kontrollen och överlevde atmosfärisk återinträde och landade, dock 6 kilometer från planerat[29] med stor skada till ena "vingen".[30]

Femte testflygningen
[redigera | redigera wikitext]

Den 13 oktober 2024 flög SpaceX den femte flygningen lyckat. Super Heavy "fångades" av armarna på Mechazilla tornet. Starship återinträde atmosfären och landade där planerad i Indiska Oceanien.[31]

Femte uppskjutningen av Starship och första fångsten av Super Heavy.
Super Heavy B12 fångas av Mechazilla under femte testflygningen.
Sjätte testflygningen
[redigera | redigera wikitext]

Den 19 november 2024 flög SpaceX den sjätte flygningen. Första steget landade lyckat i Mexikanska Golfen istället för att försöka "fångas" efter säkerhetskontroller upptäckte ett problem med Mechazilla. Starship återstartade en Raptor motor i viktlöshet för att demonstrera förmågan att lämna Jordens omloppsbana. Starship landade återigen lyckat i Indiska Oceanien.[32]

Version 2

[redigera | redigera wikitext]

Version 2 introducerade en uppgraderad version av andra steget. Skillnader inkluderar bland annat en 1,8 meter högre höjd, omdesignade och flyttade främre styrfenor, utökad kapacitet för drivmedel samt omdesignat system för tillförseln av drivmedel till vakuummotorerna. Super Heavy V2 använder samma design som V1.[33]

Sjunde testflygningen
[redigera | redigera wikitext]

Den 16 januari 2025 flög SpaceX den sjunde flygningen av Starship. Detta var den första uppskjutningen med Starship V2. En motor på första steget återstartade inte efter separationen från Starship men återstartade för Super Heavys landning där raketsteget "fångades" av Mechazilla. Flera motorer stängdes oväntat av på Starship och kontakten förlorades innan andra steget kunde nå dess planerade bana.[34]

Åttonde testflygningen
[redigera | redigera wikitext]

Den 6 mars 2025 flög SpaceX den åttonde flygningen av Starship. Super Heavy hade två misslyckade återstarter av motorer efter separation från andra steget och en misslyckad återstart för dess landning men hade trots detta en lyckad "fångst". Innan Starship nådde sin bana till Indiska Oceanen stängdes flera motorer oväntat av. Andra steget tappade kontrollen och förlorades.[35]

Nionde testflygningen
[redigera | redigera wikitext]

Den 27 maj 2025 flög SpaceX den nionde flygningen av Starship. Första steget från den sjunde flygningen återanvändes lyckat. SpaceX valde att utföra andra tester med Super Heavy och en landning över Mexikanska Golfen istället för att försöka fånga första steget igen. Kort efter motoråterstart för landning förlorades kontakten med första steget. Starship version 2 nådde för första gången sin planerade bana men förlorade kontrollen därefter och förlorades därför under atmosfärisk återinträde.[36]

Tionde testflygningen
[redigera | redigera wikitext]

Den 26 augusti 2025 flög SpaceX den tionde flygningen av Starship. Super Heavy utförde lyckat en landning i Mexikanska golfen med en av dess innersta tre Raptor-motorer avsiktligt avstängd. Starship nådde sin bana till Indiska Oceanien och släppte ut åtta Starlink-satellit-simulatorer. En motor återstartades kort i viktlöshet innan atmosfärisk återinträde. Starship genomförde olika stress tester under återinträde och landade lyckat vid den planerade platsen i Indiska Oceanien.[37] Detta var det första helt lyckade uppdraget med Starship version 2.

Elfte testflygningen
[redigera | redigera wikitext]

Den 13 oktober 2025 flög SpaceX den elfte flygningen av Starship. Detta var den sista uppskjutningen av version 2 av Starship och den sista uppskjutningen från den första startplattan i dess nuvarande konfiguration. Super Heavy första steget från den åttonde flygningen återanvändes lyckat för denna flygning. Första steget använde en unik landningsprofil som planeras att användas av version 3 första stegen. Super Heavy hovrade över Mexikanska Golfen och landade därefter i havet. Starship andra steget släppte lyckat ut åtta Starlink-satellit-simulatorer och återstartade en Raptormotor i rymden. Andra steget återinträde atmosfären lyckat. Närmare slutet av flygningen utförde Starship manövrar för att efterlikna banan framtida Starship kommer ta för att återvända till startplattan för fångst (landning). Starship landade där planerat i Indiska Oceanien.[38]

Version 3

[redigera | redigera wikitext]

Version 3 av Starship har flera stora ändringar i design, speciellt på första steget. Raptor 3 motorer används istället för Raptor 2 och Super Heavys system för tillförseln av drivmedel till raketmotorerna är omdesignat. Första stegets "hot-stage" är inte längre en separat borttagbar ring utan är integrerat med bränsletankens topp. Grid fenorna är större och endast tre stycken och deras aktuatorer är monterade i bränsletanken.[39][40]

I och med version 3 används en helt ny design av startplatta som inkluderar en "flame trench". Däremot används samma typ av Mechazilla torn men med kortare chopsticks och en lägre placering av SQD-armen som tillför andra steget med drivmedel.[41]

Tolfte testflygningen
[redigera | redigera wikitext]
Det första version 3 skeppet, Ship 39, i Megabay 2 i januari 2026. Skeppet flög senare under Starships tolfte testflygning.

Den 22 maj 2026 flög SpaceX Starships tolfte testflygning. Det var den första uppskjutningen med version 3 av raketen, inklusive Raptor 3, och den uppgraderade startplattan Starbase Pad 2. Uppskjutningen var lyckad. Kort efter separationen av raketstegen när Super Heavy skulle återstarta alla dess 33 motorer för att utföra sitt Boostback burn uppstod ett problem och alla motorer slocknade i förtid. Boostern kraschade flera minuter senare i Mexikanska Golfen, dock försökte första steget att utföra ett landing burn. En av andra stegets Raptor vakuum motorer (RVac) slocknande tidigt under skeppets färd till rymden. Skeppet kompenserade och nådde en bana till Indiska Oceanien. Starship släppte ut tjugo Starlink-satellit-simulatorer samt två modifierade Starlink V2 satelliter. De två modifierade satelliterna hade lampor och kameror som användes för att observera Starship och dess värmesköld i rymden. På grund av de tidigare problemen under uppskjutningen ställdes den planerade återstarten av en Raptor-motor i viktlöshet in och landningen planerades till att endast använda två istället för tre motorer. Starship återinträde atmosfären lyckat och utförde manövrar för att stresstesta dess aerodynamisk kontrollförmåga samt simulera framtida återvändo till uppskjutningsplasten. Skeppet utförde sitt landing burn och landade lyckat där planerat i Indiska Oceanen.[42]

Trettonde testflygningen
[redigera | redigera wikitext]

Den 24 juli 2026 flög SpaceX den trettonde testflygningen av Starship. Uppskjutningen var lyckad och vid steg separation vände Super Heavy åt rätt håll och återstartade all 33 motorer för sitt boostback burn. Detta boostback burn slutade dock i förtid. Senare när boostern försökte utföra sitt landing burn över Mexikanska Golfen återstartade inte alla 13 motorer och första steget kraschlandade i havet. Starship övre steget tog sig till sin planerade bana mot Indiska Oceanien med alla sina 6 Raptor-motorer. Skeppet släppte ut 20 Starlink V3 satelliter som utförde vissa funktionstester under deras korta förväntade livstid på cirka 20 minuter. Starship återstartade en Raptor-motor i viktlöshet för att demonstrera förmågan att lämna jordens omloppsbana efter framtida flygningar till omloppsbana. Skeppet återinträde atmosfären lyckat och flög en bana som efterliknar den Starship kommer följa på framtida flygningar då det ska återvända till uppskjutningsplatsen för fångst av Mechazilla. Starship landade i och med ett lyckat landing burn med alla tre inre motorer. Till skillnad från tidigare testflygningar exploderade skeppet ej efter att det välte och träffat havsytan efter motorerna stängts av. Starship fortsatte flyta intakt i Indiska Oceanien vilket gav möjligheten att samla ytterligare visuell data av värmeskölden.[43][44]

På grund av dåliga väderförhållanden i Indiska Oceanien försvårades arbetet med att försöka bärga Ship 40. Efter 24 dagar till havs lyckades SpaceX till slut bogsera skeppet till precis utanför Julön. Väl där i lugnare vatten genomfördes ytterligare inspektioner av raketsteget under flera dagar. Slutligen plockades Ship 40 upp av semi-submersible skeppet Forte, ett fartyg som tillhör typen som kan sänka och höja sitt däck för att plocka upp tunga laster ur havet och sedan transportera dem[45]. Forte anlände med Ship 40 den 7 oktober 2026 till hamnen i Brownsville, Texas[46], strax intill Starbase.[47][48][49]

Fjortonde flygningen
[redigera | redigera wikitext]

Den 28 september 2026 flög SpaceX Starships fjortonde flygning, även benämnd Starlink 31-1, och det var raketens första uppdrag till omloppsbana. Super Heavys del av uppdraget var lyckad och boostern landade i Mexikanska golfen. Direkt vid landningen sprängde SpaceX boostern för att demonstrera raketens explosiva Flight Termination System (FTS). Starship nådde sin initiala bana till Indiska oceanen, dock slocknade en av dess vakuumoptimerade motorer sent under stigningen. Trots detta kunde beslutet tas att låta Starship återstarta en av sina Raptor-motorer för att placera skeppet i omloppsbana för första gången. Väl i omloppsbana släppte Starship ut sin nyttolast, 26 stycken Starlink V3 satelliter. Därefter beslutade SpaceX att använda den första möjligheten att återstarta en motor och ta Starship ur omloppsbana. Återstarten, återinträdet och landningen i norra Stilla havet utanför Hawaii var lyckad. Uppdraget varade strax över tre timmar och ifall det hade fullbordats var det planerat att vara närmare tio timmar med en landing i södra Stilla havet utanför Chile.[50][51][52]

Framtida tester

[redigera | redigera wikitext]

Starships femtonde flygning förväntas ske i november 2026. SpaceX förväntas då göra det första försöket att fånga en Version 3 Super Heavy i och med den lyckade landningen under den föregående flygningen[51]. Den sextonde flygningen, även benämnd Starlink 30-1, förväntas ske i december 2026 och ska vara den första Starship uppskjutningen från Kennedy Space Center LC-39A i Florida. Nyttolasten kommer vara Starlink V3 satelliter.[53][54]

Konkurrenter

[redigera | redigera wikitext]

Inom detta storleksspann på raketer finns flera konkurrenter till SpaceX. NASA utvecklar sitt Space Launch System (SLS) som också ska kunna föra människor till Mars. Även om man skulle kunna se NASA:s SLS som en konkurrent så har NASA anlitat SpaceX för att bygga en månlandare baserad på Starship, Starship HLS[55], inom ramen för Artemisprogrammet.

Även Blue Origin konkurrerar med sin New Glenn-raket. Den bygger liksom Starship på återanvändbarhet.

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Anmärkningar

[redigera | redigera wikitext]
  1. ↑ Testflygning 1, 2, 7 & 8 eftersom Starship då inte uppnådde sin planerade bana.
  2. ↑ Testflygning 3 & 9 därför att Starship då nådde sin planerade bana men förlorade kontroll därefter.
  3. 1 2 Avser lyckade fångster av raketsteg, bortser alltså från lyckade landningar till havs.
  4. ↑ Höjden var ca 119,5 meter på första testflygningen eftersom Super Heavy då ej hade en hot-stage-ring.
  5. ↑ Version 1 boosterns höjd är ca 69 meter utan den borttagbara hot-stage-ringen som ej användes på första testflygningen och separerades före fångster.

Källor

[redigera | redigera wikitext]

[55] [56][57]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]
  1. 1 2 ”Starship” (på engelska). SpaceX. 17 mars 2024. https://www.spacex.com/vehicles/starship/. Läst 17 mars 2024.
  2. ↑ ”orbital insertion burn” (på engelska). SpaceX. 28 september 2026. sid. X. https://x.com/SpaceX/status/2104560708969259344. Läst 28 september 2026.
  3. ↑ Jax (6 juli 2024). ”Cleaning up the Design: Comparing Super Heavy's Propellant Distribution Systems” (på engelska). Ringwatchers. https://ringwatchers.com/. Läst 1 maj 2026.
  4. ↑ ”SpaceX - Starship's Eleventh Flight Test” (på amerikansk engelska). SpaceX. 13 oktober 2025. https://www.spacex.com/content/starship-flight-tests/flight-11. Läst 1 maj 2026.
  5. ↑ ”SpaceX på X” (på engelska). SpaceX. 3 augusti 2024. https://x.com/SpaceX/status/1819795288116330594. Läst 1 maj 2026.
  6. ↑ ”ChameleonCircuit på X” (på engelska). 30 maj 2025. https://x.com/ChameleonCir/status/1928223096948797662?s=20. Läst 2 maj 2026.
  7. ↑ ”SpaceX - Mars 2026” (på amerikansk engelska). SpaceX. 28 maj 2025. https://www.spacex.com/content/starship-talks/mars-2026. Läst 1 maj 2026.
  8. 1 2 3 ”SpaceX - Starship” (på engelska). SpaceX. https://www.spacex.com/vehicles/starship. Läst 2 maj 2026.
  9. ↑ ”Super Heavy Booster” (på engelska). Starship SpaceX Wiki. https://starship-spacex.fandom.com/wiki/Super_Heavy_Booster. Läst 2 maj 2026.
  10. ↑ ”SpaceX på X (1/2)” (på engelska). SpaceX. 13 augusti 2025. https://x.com/SpaceX/status/1955715848724976021. Läst 2 maj 2026.
  11. ↑ ”SpaceX på X (2/2)” (på engelska). SpaceX. 13 augusti 2025. https://x.com/SpaceX/status/1955715300256616451. Läst 1 maj 2026.
  12. ↑ Jax (25 december 2024). ”The Business End: Starship's Upgraded Aft Section” (på engelska). Ringwatchers. https://ringwatchers.com/. Läst 3 maj 2026.
  13. ↑ Jax (23 december 2024). ”It’s About Damn Time: Starship's Upgraded Flaps & Nosecone” (på engelska). Ringwatchers. https://ringwatchers.com/. Läst 3 maj 2026.
  14. ↑ ”SpaceX - Starship's Seventh Flight Test” (på amerikansk engelska). SpaceX. 16 januari 2026. https://www.spacex.com/content/starship-flight-tests/flight-7. Läst 3 maj 2026.
  15. ↑ ”SpaceX - Starship's Fifth Flight Test” (på amerikansk engelska). SpaceX. 13 oktober 2024. https://www.spacex.com/content/starship-flight-tests/flight-5. Läst 3 maj 2026.
  16. ↑ ”As Artemis Moves Forward, NASA Picks SpaceX to Land Next Americans on Moon - NASA” (på amerikansk engelska). NASA. 16 april 2021. https://www.nasa.gov/news-release/as-artemis-moves-forward-nasa-picks-spacex-to-land-next-americans-on-moon/. Läst 28 februari 2026.
  17. ↑ ”Starship-HLS” (på engelska). Gunter's Space Page. https://space.skyrocket.de/doc_sdat/starship-hls.htm. Läst 28 februari 2026.
  18. ↑ ”Elon Musk (Twitter)”. 27 augusti 2025. https://x.com/elonmusk/status/1960812698037518540/. Läst 27 oktober 2025.
  19. ↑ 4 augusti 2020, SN5
  20. ↑ 3 september 2020, SN6
  21. ↑ 9 december 2020, SN8
  22. ↑ 2 februari 2021, SN9
  23. ↑ 3 mars 2021, SN10
  24. ↑ 30 mars 2021, SN11
  25. ↑ https://www.youtube.com/watch?v=z9eoubnO-pE 5 maj 2021, SN15]
  26. ↑ ”Starship Flight Test” (på engelska). SpaceX. https://www.spacex.com/launches/starship-flight-test.
  27. ↑ ”Starship's Second Flight Test” (på engelska). SpaceX. https://www.spacex.com/launches/starship-flight-2. Läst 6 december 2023.
  28. ↑ ”Starship's Third Flight Test” (på engelska). https://www.spacex.com/launches/starship-flight-3. Läst 10 juli 2025.
  29. ↑ ”Interviewing Elon Musk on Starship Launch Day” (på engelska). https://www.youtube.com/watch?v=tjAWYytTKco. Läst 10 juli 2025. ”land in a pretty precise location, well we were technically 6 kilometers off geographically”
  30. ↑ ”Starship's Fourth Flight Test” (på engelska). https://x.com/i/broadcasts/1OwxWYzDXjWGQ. Läst 10 juli 2025.
  31. ↑ ”Starship's Fifth Flight Test” (på engelska). https://www.spacex.com/launches/starship-flight-5. Läst 10 juli 2025.
  32. ↑ ”Starship's Sixth Flight Test” (på engelska). https://www.spacex.com/launches/starship-flight-6. Läst 10 juli 2025.
  33. ↑ ”Starship's Seventh Flight Test” (på engelska). SpaceX. Arkiverad från originalet den 16 januari 2025. https://web.archive.org/web/20250116190315/https://www.spacex.com/launches/mission/?missionId=starship-flight-7. Läst 10 juli 2025.
  34. ↑ ”Starship's Seventh Flight Test” (på engelska). https://www.spacex.com/launches/starship-flight-7. Läst 10 juli 2025.
  35. ↑ ”Starship's Eighth Flight Test” (på engelska). https://www.spacex.com/launches/starship-flight-8. Läst 10 juli 2025.
  36. ↑ ”Starship's Ninth Flight Test” (på engelska). https://www.spacex.com/launches/starship-flight-9. Läst 10 juli 2025.
  37. ↑ ”Starship's Tenth Flight Test” (på engelska). SpaceX. https://www.spacex.com/launches/starship-flight-10. Läst 27 augusti 2025.
  38. ↑ ”Starship's Eleventh Flight Test” (på engelska). https://www.spacex.com/launches/starship-flight-11. Läst 14 oktober 2025.
  39. ↑ ”SpaceX på X”. SpaceX. 13 augusti 2025. https://x.com/SpaceX/status/1955715300256616451. Läst 21 mars 2026.
  40. ↑ Ryan Weber (30 maj 2025). ”The Future of the Starship Program, Block 3 and Mars” (på amerikansk engelska). NASASpaceFlight.com. https://www.nasaspaceflight.com/2025/05/future-starship-block-3-mars/. Läst 21 mars 2026.
  41. ↑ Jake Rees (19 augusti 2025). ”Starbase Pad 2: Design Advancements from Pad 1” (på amerikansk engelska). NASASpaceFlight.com. https://www.nasaspaceflight.com/2025/08/starbase-pad-2-advancements-pad-1/. Läst 21 mars 2026.
  42. ↑ ”Starship's Twelfth Flight Test” (på amerikansk engelska). SpaceX. 23 maj 2026. https://x.com/i/broadcasts/1pKkOykQRgNKj. Läst 23 maj 2026.
  43. ↑ SpaceX (24 juli 2026). ”Starship's Thirteenth Flight Test - Live Broadcast by SpaceX / X” (på engelska). https://x.com/i/broadcasts/1AJEmmYdMDnJL. Läst 25 juli 2026.
  44. ↑ ”SpaceX - Starship's Thirteenth Flight Test” (på engelska). SpaceX. 25 juli 2026. https://www.spacex.com/launches/starship-flight-13. Läst 25 juli 2026.
  45. ↑ ”Skeppen som fraktar andra skepp”. Världens Häftigaste. 14 oktober 2021. https://www.varldenshaftigaste.se/artiklar/skeppen-som-fraktar-andra-skepp/. Läst 5 september 2026.
  46. ↑ ”Starship Gazer (@StarshipGazer) på X” (på engelska). X (formerly Twitter). 7 oktober 2026. https://x.com/StarshipGazer/status/2107831608988643829. Läst 7 oktober 2026.
  47. ↑ Mike Wall (27 augusti 2026). ”Starship is coming home! SpaceX loads floating spacecraft onto huge ship in the Indian Ocean (photos)” (på engelska). Space. https://www.space.com/space-exploration/launches-spacecraft/starship-is-coming-home-spacex-loads-floating-spacecraft-onto-huge-ship-in-the-indian-ocean-photos. Läst 5 september 2026.
  48. ↑ ”SpaceX (@SpaceX) på X” (på engelska). X (formerly Twitter). 18 augusti 2026. https://x.com/SpaceX/status/2089685256085344560. Läst 5 september 2026.
  49. ↑ ”SpaceX (@SpaceX) on X” (på amerikansk engelska). X (formerly Twitter). 27 augusti 2026. Arkiverad från originalet den 31 augusti 2026. https://web.archive.org/web/20260831070851/https://x.com/SpaceX/status/2092988782622519728. Läst 5 september 2026.
  50. ↑ ”SpaceX på X - Starship Flight 14” (på engelska). SpaceX. 28 september 2026. https://x.com/i/broadcasts/1qxvvenMPMQxB. Läst 28 september 2026.
  51. 1 2 Ryan Weber (27 september 2026). ”Ship 41 Makes it to Orbit, Booster 21 Nearly Perfect” (på amerikansk engelska). NASASpaceFlight.com. https://www.nasaspaceflight.com/2026/09/starship-flight-14-orbit/. Läst 28 september 2026.
  52. ↑ ”SpaceX - Starship Flight 14” (på amerikansk engelska). SpaceX. 15 september 2026. https://www.spacex.com/launches/starship-flight-14. Läst 15 september 2026.
  53. ↑ Chris Bergin (26 september 2026). ”Flight 14 approaches as a near-term manifest sketches Starship’s next steps” (på amerikansk engelska). NASASpaceFlight.com. https://www.nasaspaceflight.com/2026/09/flight-14-starships-forward-path/. Läst 28 september 2026.
  54. ↑ ”SpaceNotices (@SpaceNotices) på X” (på engelska). X (formerly Twitter). 8 oktober 2026. https://x.com/SpaceNotices/status/2108209933447512191. Läst 8 oktober 2026.
  55. 1 2 ”As Artemis Moves Forward, NASA Picks SpaceX to Land Next Americans on Moon” (på engelska). nasa.gov. https://www.nasa.gov/press-release/as-artemis-moves-forward-nasa-picks-spacex-to-land-next-americans-on-moon. Läst 15 maj 2021.
  56. ↑ ”Hydrogen storage” (på engelska). Wikipedia. 20210510. https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Hydrogen_storage&oldid=1022412777. Läst 16 juni 2021.
  57. ↑ Anzlowar, Ian; Irvine, U. C. (7 januari 2021). ”Making methane on Mars” (på engelska). University of California. https://www.universityofcalifornia.edu/news/making-methane-mars. Läst 16 juni 2021.
v • r
SpaceX
Raketer
Avvecklade
Aktiv
Utvecklas
Avbrutna
SpaceX

Dragon 2

Falcon Heavy
Farkoster
Dragon • Dragon 2 (Crew, Cargo)
Testfarkoster
Raketmotorer
Merlin (1A, 1B, 1C, 1D, Vacuum) • Kestrel • Draco (Super Draco) • Raptor (1, 2, 3, Vacuum)
Startplatser
Landningsplatser
Uppskjutningar
Falcon 1
Falcon 9/Dragon
(obemannad)
Falcon 9/Dragon 2
(obemannad)
Falcon 9/Dragon 2
(bemannad)
Demo-2 • Crew-1 • Crew-2 • Inspiration4 • Crew-3 • Ax-1 • Crew-4 • Crew-5 • Crew-6 • Ax-2 • Ax-3 • Crew-7 • Crew-8 • Polaris Dawn • Crew-9 • Crew-10 • Fram2 • Ax-4 • Crew-11 • Crew-12 • Crew-13 • Crew-14 • Ax-5 • Crew-15 • Vast-1 • Crew-16 • Crew-17
Listor
Personer
Övrigt
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=SpaceX_Starship&oldid=59753260”