Sten Åke Nilsson

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Sten Åke Nilsson, född 9 april 1936 i Vinslöv, är en svensk konstvetare och professor emeritus i konstvetenskap vid Lunds universitet.[1]

Nilsson blev fil.kand. 1958, fil.lic. 1963 och disputerade 1967 i konsthistoria och konstteori vid Lunds universitet på doktorsavhandlingen Europeisk arkitektur i Indien 1750-1850.[2]

Nilsson var verksam vid Nationalmuseum 1958-1959 och vid Arkiv för dekorativ konst i Lund 1963-1965. Han var docent vid Lunds universitet 1967-1973 och universitetslektor vid samma universitet 1973-1981. Han installerades som professor i konstvetenskap vid Lunds universitet 1981. Hans forskning berör främst arkitektur men även det svenska 1700-talets bildkonst och konstnären Carl Fredrik Hill.

Sten Åke Nilsson är ledamot av Vitterhetsakademien och blev 1990 hedersledamot av Konstakademien. Han har skrivit åtskilliga böcker och hedrats med flera pris, såsom Axel Hirschs pris 1997.

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Nilsson, Sten Åke i Vem är det 1993
  2. ^ Nilsson, Sten Åke (1967). Europeisk arkitektur i Indien 1750-1850.. Lund: Studentlitt. Libris länk 
Företrädare:
Oscar Reutersvärd
Professor i konsthistoria med konstteori
1981–omkring 2003
Efterträdare:
....