Sten Johansson

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Sten Roland Johansson, född 20 januari 1939 i Övermorjärv, är en svensk sociolog och ämbetsman.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Sten Johansson föddes i Norrbotten som son till småbrukaren Holmfrid Johansson och Helga, född Lejon.[1] Johansson genomgick värnplikt vid Arméns tolkskola 1959–1960 och studerade vid Uppsala universitet där han 1962 blev filosofie kandidat i sociologi efter att 1961–1962 ha studerat vid University of Oregon i Eugene. År 1967 blev han filosofie licentiat i sociologi i Uppsala.[2]

Johansson arbetade 1967–1972 i den så kallade Låginkomstutredningen och senare vid Institutet för social forskning (SOFI), där han var professor i välfärdsforskning.[3]

Han var generaldirektör för Statistiska centralbyrån 1983–1992 och 1997–2004 chef för Fackföreningsrörelsens institut för ekonomisk forskning (FIEF).[2] Efter sin pensionering från FIEF återkom han till SOFI som professor emeritus.[4]

Inför Folkomröstningen om EU-medlemskap i Sverige 1994 ledde Sten Johansson nej-kampanjen inom socialdemokraterna,[5] och han förhöll sig kritisk till Regeringen Perssons arbetsmarknadspolitik.[6]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Vem är vem 1993
  2. ^ [a b] Sten Johanssons CV Arkiverad 26 oktober 2014 hämtat från the Wayback Machine., uppdaterat 2008-03-12
  3. ^ Transportarbetaren: "Sluta hetsa mot sjuka och arbetslösa" Arkiverad 23 oktober 2009 hämtat från the Wayback Machine. (intervju med Sten Johansson), läst 14 juli 2009
  4. ^ Ekonomisk Debatt nr 6, 2004: Kan arbetslöshetsförsäkringen vara utbudshindrande när det inte finns några jobb?
  5. ^ Ordfront: De vackraste argumenten Arkiverad 23 augusti 2010 hämtat från the Wayback Machine., läst 14 juli 2009
  6. ^ Dagens Nyheter Debatt 14 september 2006: ”Göran Perssons misskötsel av sysselsättningen upprörande”

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]