Stereotyphot

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Stereotyphot är den ångest eller oro som en person kan uppleva när de utför en uppgift som gruppen de tillhör generellt presterar sämre på, vilket kan få dem att prestera ännu sämre och således bekräfta stereotypen ytterligare.[1] Psykologen Claude Steele och hans kolleger var de första att beskriva fenomenet. De två mest studerade exemplen är skillnaden i matematisk förmåga mellan svarta och vita samt kvinnor och män. Själva stereotypen grundar sig på den välkända skillnaden på SAT-Math där svarta i genomsnitt får 200 poäng lägre än vita och kvinnor ca 40 poäng lägre än män, en skillnad som varit konstant i 30 respektive 40 år[2][3]. Sedan begreppet introducerades inom den vetenskapliga litteraturen 1995, har det blivit ett av de mest studerade ämnena inom socialpsykologin.[4]

Det är dock en vanlig missuppfattning att Steele m.f. påvisade att hela skillnaden i förmåga försvann efter man tog bort hotet från stereotypen. Så är inte fallet eftersom författarna korrigerade resultaten för deltagarnas faktiska förmåga, dvs. deras resultat från SAT, innan man presenterade resultaten. Vad de visade var att man kan öka skillnaden genom att påminna människor om att gruppen de tillhör generellt presterar sämre på denna typ av test precis innan de skriver det men i frånvaro av denna påminnelse presterar de precis som man kan förvänta sig utifrån deras resultat på SAT[5]. Detta gäller inte bara deras studie utan generellt i hela forskningsfältet. Exempelvis visar en metastudie från 2012 att endast 3 av 20 studier som tittar på könsskillnader i matematisk förmåga hittar någon effekt av steretyphot efter man korrigerat för tidigare resultat[6].

Stereotyphot anses uppkomma från den bestämda situationen, snarare än från individens personlighetsdrag eller ens om de känner till stereotypen. Eftersom de flesta människor har åtminstone en social identitet som i genomsnitt är sämre på någonting än en annan grupp, är de flesta sårbara för mekanismen i motsvarande grad. Miljöfaktorer som ökar risken för stereotyphot är uppgiftens svårighetsgrad, individens trosföreställning om att uppgiften mäter deras förmåga och den negativa stereotypens relevans för uppgiften. Människor uppvisar starkare drag av stereotyphot när de gärna vill prestera bra, identifierar sig starkt med den stereotypiserade gruppen eller förväntar sig att bli diskriminerade på grund av den negativa stereotypen.[7] Upprepade erfarenheter av stereotyphot kan leda till en ond cirkel med konsekvenser som försämrat självförtroende, sämre prestationsförmåga och bristande intresse.[1]

Påverkan på prestationsförmåga[redigera | redigera wikitext]

Effekterna av stereotyphot för universitetsstudenter efter att man korrigerat för deras tidigare SAT-resultat
Effekterna av stereotyphot (ST) för pojkar och flickor vid matematikprov.

Claude Steele och Joshua Aronson utförde i början av 1990-talet de första experimenten som påvisade att stereotyphot kan försämra intellektuell prestationsförmåga. I testet använde de 117 amerikanska collegestudenter av afrikanskt respektive europeiskt ursprung. Studenterna fick utföra en komplicerad språklig del av testet Graduate Record Examinations. När deltagarna blev informerade om att de skulle göra ett intelligenstest blev skillnaden mellan afroamerikanska och vita studenter större än vad man kunde förvänta sig av deras SAT resultat. I ett uppföljande experiment lät Steele och Aronson studenterna utföra samma test men ändrade på instruktionen så att deltagarna inte längre trodde att det mätte deras intellektuella prestationsförmåga. Detta gjorde att den ökade skillnaden från första experimentet återgick till den skillnad man förväntade sig utifrån testdeltagarnas tidigare SAT-resultat.[8] Steele och Aronson drog slutsatsen att de vanliga testinstruktionerna gjorde att de afroamerikanska studenterna blev mer oroliga över att bekräfta en negativ stereotyp om sin grupp. Denna slutsats förstärktes av att de afroamerikanska studenter som trodde att testet mätte deras intelligens också tänkte mer på de negativa stereotyper som var associerade till deras grupp. Detta mätte Steele och Aronson genom ett ordtest där studenterna fick komplettera halvt utskrivna ord. De såg att de afroamerikanska studenter som trodde att testet mätte deras intelligens, var mer benägna att komplettera ord på ett sätt som var associerat till de negativa stereotyperna i fråga (till exempel blev __mb "dumb" snarare än "numb").[8]

Det finns över 300 vetenskapliga artiklar om steretyphotets påverkan på prestationsförmågan, inom en mängd olika områden.[9] En studie av schackspelare har exempelvis visat att kvinnliga spelare spelade sämre, när de i förväg fick veta att de skulle möta en manlig motståndare. Kvinnliga spelare som fick veta att de skulle möta en kvinnlig motståndare presterade dock som förväntat mot bakgrund av deras tidigare observerade skicklighet.[10] Blotta närvaron av andra människor kan framkalla stereotyphot. I ett experiment fick kvinnor som utförde ett matematiskt test rätt på 70 procent av frågorna när två andra kvinnor deltog. De kvinnor som utförde samma test där två andra män deltog fick bara rätt på 55 procent av frågorna.[11] Forskarna Vishal Gupta, Daniel Turban och Nachiket Bhawe har studerat stereotyphot i förhållande till entreprenörskap, en traditionellt mansdominerad verksamhet. I sina studier fann de att stereotyphot kan hämma kvinnors intresse för att bli entreprenörer medan motsatsen gäller för män. När entreprenörskap presenteras som en könsneutral sysselsättning visar emellertid män och kvinnor samma intresse för det.[12] Ytterligare ett experiment involverade ett golfspel som beskrevs som ett test i "naturlig atletisk förmåga" eller "sportslig intelligens". När det beskrevs som ett test i atletisk förmåga presterade europeiskamerikanska studenter sämre, medan afroamerikanska studenter presterade sämre när det beskrevs som intelligensrelaterat.[13]

Överlag tyder studier på att stereotyphot kan uppkomma i alla slags situationer där en individ riskerar att bekräfta en negativ stereotyp. Det kan exempelvis påverka europeiskamerikanska personers atletiska förmåga,[14] såväl som män som får sin förmåga att visa känslor prövad.[15] Stereotyphotet kan variera beroende på vilken gruppidentitet som framhävs i situationen. Asatiskamerikanska kvinnor utsätts exempelvis för stereotypen att de är dåliga på matematik när deras könstillhörighet framhävs, medan de förväntas vara särskilt duktiga på matematik när deras etniska tillhörighet betonas. Individer inom denna grupp fick bättre resultat i matematiska test när deras etniska tillhörighet framhävdes och sämre resultat när könstillhörigheten var det centrala.[16]

Vissa individer tycks mer benägna att uppleva stereotyphot än andra. Individer som identifierar sig starkt med ett särskilt område kan vara mer sårbara för stereotyphot. Elever som starkt identifierar sig med att göra bra ifrån sig i skolan kan paradoxalt nog vara mer sannolika att underprestera under stereotyphot.[17]

Även om forskning tyder på att stereotyper kan spela en roll för individers prestationsförmåga inom diverse områden är det inte bevisat att stereotyperna är den huvudsakliga orsaken till skillnaderna mellan grupper. Enligt Paul R. Sackett, Chaitra M. Hardison och Michael J. Cullen har både massmedia och akademisk litteratur dragit den felaktiga slutsatsen att eliminerandet av stereotyphot helt och hållet kan eliminera prestationsskillnaderna mellan europeiskamerikaner och afroamerikaner.[18] Sackett med flera har pekat på att det fortfarande fanns skillnader i prestationsförmåga mellan dessa grupper i Steele och Aronsons (1995) experiment, efter det att stereotyphotet avlägsnats. I efterföljande korrespondens mellan Sackett med flera och Steele och Aronson skrev Sacket med flera att "de [Steele och Aronson] håller med om att det är en feltolkning av Steele och Aronson-resultaten (1995) att dra slutsatsen att eliminerandet av stereotyphot eliminerar skillnaden mellan afroamerikaner och vita". Sacket med flera har uttryckt en oro över att denna missuppfattning kan ta fokus ifrån andra orsaker till prestationsskillnaderna, som rasism, sexism och socioekonomisk ojämlikhet.[19]

Mekanismer[redigera | redigera wikitext]

Även om ett antal studier påvisar stereotyphotets påverkan på prestationsförmågan så kvarstår ett antal obesvarade frågor om de specifika mentala processerna som ligger bakom denna påverkan. Steele och Aronson spekulerade ursprungligen om att ångest och en mer fokuserad uppmärksamhet, som uppstår när individen försöker förtränga de stereotyp-relaterade tankarna, är delorsaker till den försämrade prestationen. År 2008 publicerade Toni Schmader, Michael Johns och Chad Forbes en integrerad modell av stereotyphot som fokuserade på tre besläktade faktorer: 1) stress, som försämrar informationsupphämtningen i prefrontala cortex; 2) fokus på prestationen, som upptar individens uppmärksamhet; och 3) försök att förtränga negativa tankar och känslor.[4] Schmader med flera menar att dessa tre faktorer sammanfattar den evidens som tidigare experiment om stereotyphot visat på. Stereotyphot har exempelvis visat sig störa arbetsminnet,[20] öka ens självmedvetenhet om sin prestation,[21] och få individer att försöka förtränga negativa tankar och känslor som ångest.[22]

En rad studier om fysiologiska och neurologiska responer stöder Schmader, Johns och Forbes integrerade modell över processerna bakom stereotyphot. Till stöd för förklaringen om stress under stereotyphot fann en studie att afroamerikaner uppvisar ett förhöjt blodtryck under stereotyphot.[23] En annan studie fann en förhöjd kardiovaskulär aktivitet hos kvinnor som fick se en videofilm av en matematik- och vetenskapskonferens där antalet män var långt högre än antalet kvinnor.[24] Andra studier har också påvisat att individer under stereotyphot uppvisar snabbare hjärtslag.[25] Stereotyphot kan också aktivera en neuroendokrin stressrespons, vilket märks i det ökade kortisolvärdet.[26]

Undersökningar av hjärnan har visat att stereotyphot ökar individens övervakning av och vaksamhet över sin prestation. Forbes och hans kolleger framkallade elektroencefalogram-signaler (EEG) som mäter elektrisk aktivitet längs med skalpen. Resultaten förvissade forskarna om att individer som upplever stereotyphot är mer vaksamma vad gäller prestationsrelaterad stimuli.[27] Andra har använt funktionell magnetresonanstomografi (fMRI) för att studera hjärnaktiviteten under stereotyphot. Forskarna fann att kvinnor som upplever sterotyphot under tiden de skrev ett matematiskt prov uppvisade en förhöjd aktivitet i en del av hjärnan som tros vara kopplad till sociala och emotionella processer (eng: anterior cingulate cortex) men eftersom de inte har en manlig kontrollgrupp går det inte uttala sig om detta är relevant eller inte.[28]

Långsiktiga konsekvenser[redigera | redigera wikitext]

Även om en försämrad prestationsförmåga är den mest välkända konsekvensen av stereotyphot har studier visat att det även kan leda till att individer klandrar sig själva för inbillade misslyckanden,[29] självhandikapp,[8] avfärdar värdet och giltigheten i prov och andra prestationsuppgifter,[30] distanserar sig från grupper med negativa stereotyper,[31] och håller sig borta från situationer och miljöer som upplevs som hotfulla.[32]

I det långa loppet kan upplevelsen av stereotyphot leda till att individer slutar identifiera sig med området där de upplever hotet. En kvinna kan till exempel sluta betrakta sig som en "matematisk person" efter att ha varit med om en rad upplevelser där hon upplever stereotyphotet. Denna avidentifiering tros vara en psykologisk självförsvarsstrategi för att bibehålla sin självkänsla.[33] Utöver långsiktiga psykologiska konsekvenser kan stereotyphot även utgöra ett fysiologiskt hot mot vissa grupper som regelbundet utsätts för det. Vissa forskare [vilka?] har exempelvis lagt fram hypoteser om att de högre dödstalen för afroamerikaner i USA delvis kan förklaras av stereotyphot.[23]

Motstrategier[redigera | redigera wikitext]

Forskningen har även försökt hitta vägar för att hjälpa personer, från grupper med negativa stereotyper, att motarbeta sitt stereotyphot. I en studie lyckades man genom att upplysa kvinnor på college i USA om ett möjligt stereotyphot, i samband med ett könsuppdelat matematiktest.[34] Ett annat tillvägagångssätt går ut på att informera individerna om att intelligens är formbart och kan förbättras genom individuella ansträngningar.[35]

En tredje motstrategi går ut på att få individer att skriva om någonting som är värdefullt för dem, en process som i den akademiska litteraturen kallas självbekräftelse. År 2006 fann forskarna Geoffrey L. Cohen, Julio Garcia, Nancy Apfel och Allison Master att självbekräftelseövningar förbättrade afroamerikanska elevers skolbetyg avsevärt och förminskade gapet mellan etniska grupper med 40 procent. Cohen med flera och andra anser att gapet mellan de etniska grupperna åtminstone delvis kan elimineras genom målinriktade socialpsykologiska ingripanden.[36] Ett sådant ingripande gjordes med brittiska läkarstudenter, som fick en skriftlig uppgift och en klinisk analys. I skrivuppgiften minskade gapet genom att de vita studenterna presterade sämre. I den kliniska analysen presterade båda grupper bättre, med ett oförminskat gap dem emellan.[37]

En fjärde typ av motstrategi går ut på att få personerna att känna sig mer hemma i den akademiska miljön. Greg Walton och Geoffrey Cohen lyckades höja betygen hos afroamerikanska studenter i USA och därmed eliminera gapet mellan de etniska grupperna under det första året på college, genom att påminna studenterna om att oro över social tillhörighet tenderar att dämpas med tiden.[38]

Kritik[redigera | redigera wikitext]

Trots att ämnet är ett av mest studerade inom socialpsykologin, så är det vetenskapligt stödet för dess existens fortfarande svagt. Ett av de största problemen är att studier som inte finner något resultat, och således inte publiceras, vilket leder till "publikationsbias". Exempelvis visar en metastudie från 2015 att det finns en svag effekt om man bara tittar på publicerade studier men att effekten inte är skild från noll om icke publicerade studier inkluderas[39]. Wichert & de Haan gjorde 2009 en metastudie av 55 opublicerade studier som visar på samma problem[40]. En metastudie från 2012 lyfter författarna fram två andra omfattande problem; För det första saknar många studier en relevant kontrollgrupp vilket gör det logiskt omöjligt att dra några slutsatser om gruppskillnader utifrån dessa. För det andra skiljer man inte mellan studier där resultaten korrigerats för deltagarnas tidigare resultat och inte. Något som skapar förvirring eftersom endast 3 av 20 studier hittat ett resultat efter de korrigerat för deltagarnas tidigare resultat.[6] Ett annat problem är att studierna är små, exempelvis deltog endast 56 personer i Steele m.f. studie av könsskillnader i matematik, och rent statistiskt behövs det över 788 deltagare för att ha en 80 % chans att kunna finna en så liten skillnad som det maximalt rör sig om (d<0.2). Det har bara gjorts 8 studier med fler än 100 deltagare och av dessa är det bara 1 av 8 som finner ett signifikant resultat.[41] Exempelvis hittar Ganley m.f. ingen effekt på 931 studenter och konstaterar att "dessa resultat indikerar att det inte är stereotyphotet som orsakar könsskillnaden i matematisk förmåga"[42].

En annan typ av kritik kommer från intelligensforskaren Linda Gottfreson[43]. Om svarta skriver sämre på intelligenstest så borde deras resultat underskatta deras prestation i skolan och på arbetet. Tvärt om visar en klar majoritet av alla forskning att svarta underpresterar i dessa områden i relation till resultaten på intelligenstest, alltså tvärt om emot vad hotet från stereotypen predicerar[44][45]. Det är även svårt att förklara varför svarta presterar lika bra som vita på "forward digit span", där testdeltagaren skall repetera en sifferkombination, och "backward digit span", där de skall repetera siffrorna baklänges. Båda är intelligenstest, båda görs precis efter varandra, igen av dem har någon kulturell bias. Den enda skillnaden är att "forward digit span" har betydligt lägre korrelation med intelligens än "backward digit span".

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia
  1. ^ [a b] Gilovich, Thomas; Keltner, Dacher; Nisbett, Richard E.. Social psychology. W.W. Norton. sid. 467-468. ISBN 9780393978759 
  2. ^ [http://www.jbhe.com/features/49_college_admissions-test.html ”The Widening Racial Scoring Gap on the SAT College Admissions Test”]. www.jbhe.com. http://www.jbhe.com/features/49_college_admissions-test.html. Läst 16 februari 2016. 
  3. ^ ”2015 SAT test results confirm pattern that's persisted for 40+ years — high school boys are better at math than girls - AEI” (på en-US). AEI. https://www.aei.org/publication/2015-sat-test-results-confirm-pattern-thats-persisted-for-40-years-high-school-boys-are-better-at-math-than-girls/. Läst 16 februari 2016. 
  4. ^ [a b] Schmader, Toni (29 september 2008). ”An integrated process model of stereotype threat effects on performance”. Psychological Review "115" (2): ss. 336–356. doi:10.1037/0033-295X.115.2.336. ISSN 1939-1471. PMID 18426293. 
  5. ^ ”On Interpreting Stereotype Threat as Accounting for African American-White Differences on Cognitive Tests (Sackett 2004).pdf”. Google Docs. https://docs.google.com/file/d/0B0VDoaXaIou8Ulp4QklVd2ZxeUU/edit. Läst 16 februari 2016. 
  6. ^ [a b] ”Can Stereotype Threat Explain the Gender Gap in Mathematics Performance and Achievement (Stoet, Geary, 2012).pdf”. Google Docs. https://docs.google.com/file/d/0B0VDoaXaIou8b09RZUt6bTkyNnM/edit. Läst 16 februari 2016. 
  7. ^ Steele, Claude M.; Spencer, Steven J.; Aronson, Joshua (2002), ”Contending with Group Image: The Psychology of Stereotype and Social Identity Threat”, Advances in Experimental Social Psychology 34 (379): 439 
  8. ^ [a b c] Steele, Claude M. (29 september 1995). ”Stereotype threat and the intellectual test performance of African Americans”. Journal of Personality and Social Psychology "69" (5): ss. 797–811. doi:10.1037/0022-3514.69.5.797. ISSN 0022-3514. PMID 7473032. 
  9. ^ Stroessner, Steve; Good, Catherine. ”Stereotype Threat: An Overview”. www.dingo.sbs.arizona.edu. Reducing Stereotype Threat.org. http://www.arizona.edu/sites/arizona.edu/files/users/user14/Stereotype%20Threat%20Overview.pdf. Läst 6 mars 2011. 
  10. ^ Maass, Anne (29 september 2008). ”Checkmate? The role of gender stereotypes in the ultimate intellectual sport”. European Journal of Social Psychology "38" (2): ss. 231–245. doi:10.1002/ejsp.440. ISSN 00462772. 
  11. ^ Inzlicht, M. (29 september 2000). ”A Threatening Intellectual Environment: Why Females Are Susceptible to Experiencing Problem-Solving Deficits in the Presence of Males”. Psychological Science "11" (5): ss. 365–371. doi:10.1111/1467-9280.00272. ISSN 0956-7976. 
  12. ^ Gupta, V. K. (29 september 2007). ”The Influence of Proactive Personality and Stereotype Threat on Women's Entrepreneurial Intentions”. Journal of Leadership & Organizational Studies "13" (4): ss. 73–85. doi:10.1177/10717919070130040901. ISSN 1071-7919. 
  13. ^ Stone, Jeff (29 september 1999). ”Stereotype threat effects on Black and White athletic performance.”. Journal of Personality and Social Psychology "77" (6): ss. 1213–1227. doi:10.1037/0022-3514.77.6.1213. ISSN 0022-3514. 
  14. ^ Stone, Jeff (29 september 1997). ”"White Men Can't Jump": Evidence for the Perceptual Confirmation of Racial Stereotypes Following a Basketball Game”. Basic and Applied Social Psychology "19" (3): ss. 291–306. doi:10.1207/s15324834basp1903_2. ISSN 0197-3533. 
  15. ^ Koenig, Anne M. (29 september 2005). ”Stereotype Threat in Men on a Test of Social Sensitivity”. Sex Roles "52" (7–8): ss. 489–496. doi:10.1007/s11199-005-3714-x. ISSN 0360-0025. 
  16. ^ Shih, Margaret; Pittinsky, Todd L.; Ambady, Nalini (1999), ”Stereotype Susceptibility: Identity Salience and Shifts in Quantitative Performance”, Psychological Science 10 (1): 80–83, doi:10.1111/1467-9280.00111 
  17. ^ Aronson, J (29 september 1999). ”When White Men Can't Do Math: Necessary and Sufficient Factors in Stereotype Threat”. Journal of Experimental Social Psychology "35" (1): ss. 29–46. doi:10.1006/jesp.1998.1371. ISSN 00221031. 
  18. ^ Sackett, Paul R. (29 september 2004). ”On interpreting stereotype threat as accounting for African American-White differences on cognitive tests” (PDF). American Psychologist "59" (1): ss. 7–13. doi:10.1037/0003-066X.59.1.7. ISSN 1935-990X. PMID 14736315. http://www2.uni-jena.de/svw/igc/studies/ss03/sackitt_hardison_cullen_2004.pdf. 
  19. ^ Sackett, Paul R. (29 september 2004). ”On the Value of Correcting Mischaracterizations of Stereotype Threat Research”. American Psychologist "59" (1): ss. 48–49. doi:10.1037/0003-066X.59.1.48. ISSN 1935-990X. 
  20. ^ Schmader, Toni (29 september 2003). ”Converging Evidence That Stereotype Threat Reduces Working Memory Capacity”. Journal of Personality and Social Psychology "85" (3): ss. 440–452. doi:10.1037/0022-3514.85.3.440. ISSN 0022-3514. PMID 14498781. 
  21. ^ Beilock, S. L. (29 september 2006). ”On the Causal Mechanisms of Stereotype Threat: Can Skills That Don't Rely Heavily on Working Memory Still Be Threatened?”. Personality and Social Psychology Bulletin "32" (8): ss. 1059–1071. doi:10.1177/0146167206288489. ISSN 0146-1672. PMID 16861310. 
  22. ^ Cadinu, M. (29 september 2005). ”Why Do Women Underperform Under Stereotype Threat?: Evidence for the Role of Negative Thinking”. Psychological Science "16" (7): ss. 572–578. doi:10.1111/j.0956-7976.2005.01577.x. ISSN 0956-7976. PMID 16008792. 
  23. ^ [a b] Blascovich J, Spencer SJ, Quinn D, Steele C (29 september 2001). ”African Americans and high blood pressure: the role of stereotype threat”. Psychologial Science "12" (3): ss. 225–9. doi:10.1111/1467-9280.00340. PMID 11437305. 
  24. ^ Murphy, M. C. (29 september 2007). ”Signaling Threat: How Situational Cues Affect Women in Math, Science, and Engineering Settings”. Psychological Science "18" (10): ss. 879–885. doi:10.1111/j.1467-9280.2007.01995.x. ISSN 0956-7976. PMID 17894605. 
  25. ^ Croizet JC, Després G, Gauzins ME, Huguet P, Leyens JP, Méot A (29 september 2004). ”Stereotype threat undermines intellectual performance by triggering a disruptive mental load”. Personality and Social Psychology Bulletin "30" (6): ss. 721–31. doi:10.1177/0146167204263961. PMID 15155036. 
  26. ^ Townsend, S. S. M. (29 september 2011). ”From "In the Air" to "Under the Skin": Cortisol Responses to Social Identity Threat”. Personality and Social Psychology Bulletin "37" (2): ss. 151–164. doi:10.1177/0146167210392384. ISSN 0146-1672. PMID 21239591. 
  27. ^ Forbes, C.; Schmader, T.; Allen, J.J.B. (2008), ”The role of devaluing and discounting in performance monitoring: a neurophysiological study of minorities under threat”, Social Cognitive Affective Neuroscience 3: 253–261, doi:10.1093/scan/nsn012 
  28. ^ Krendle, Anne C.; Richeson, Jennifer A.; Kelley, William M.; Heatherton, Todd F. (1995), ”The negative consequences of threat: A functional magnetic resonance imaging investigation of the neural mechanisms underlying women's underperformance in math”, Psychological Science 19 (2): 168–175, doi:10.1111/j.1467-9280.2008.02063.x 
  29. ^ Koch, S (29 september 2008). ”Women and computers. Effects of stereotype threat on attribution of failure”. Computers & Education "51" (4): ss. 1795–1803. doi:10.1016/j.compedu.2008.05.007. ISSN 03601315. 
  30. ^ Lesko, Alexandra C. (29 september 2006). ”Discounting the Difficult: How High Math-Identified Women Respond to Stereotype Threat”. Sex Roles "54" (1–2): ss. 113–125. doi:10.1007/s11199-005-8873-2. ISSN 0360-0025. 
  31. ^ Cohen, Geoffrey L. (29 september 2008). ”Identity, Belonging, and Achievement: A Model, Interventions, Implications”. Current Directions in Psychological Science "17" (6): ss. 365–369. doi:10.1111/j.1467-8721.2008.00607.x. ISSN 09637214. 
  32. ^ Major, B. (29 september 1998). ”Coping with Negative Stereotypes about Intellectual Performance: The Role of Psychological Disengagement”. Personality and Social Psychology Bulletin "24" (1): ss. 34–50. doi:10.1177/0146167298241003. ISSN 0146-1672. 
  33. ^ Steele, Jennifer (29 september 2002). ”Learning in a Man's World: Examining the Perceptions of Undergraduate Women in Male-Dominated Academic Areas”. Psychology of Women Quarterly "26" (1): ss. 46–50. doi:10.1111/1471-6402.00042. ISSN 0361-6843. 
  34. ^ Johns M, Schmader T, Martens A (29 september 2005). ”Knowing is half the battle: teaching stereotype threat as a means of improving women's math performance”. Psychological Science "16" (3): ss. 175–9. doi:10.1111/j.0956-7976.2005.00799.x. PMID 15733195. 
  35. ^ Aronson J, Fried CB, Good C (29 september 2002). ”Reducing the Effects of Stereotype Threat on African American College Students by Shaping Theories of Intelligence”. Journal of Experimental Social Psychology "38" (2): ss. 113–125. doi:10.1006/jesp.2001.1491. ISSN 00221031. 
  36. ^ Cohen GL, Garcia J, Apfel N, Master A (29 september 2006). ”Reducing the racial achievement gap: a social-psychological intervention”. Science "313" (5791): ss. 1307–10. doi:10.1126/science.1128317. PMID 16946074. 
  37. ^ Woolf K, McManus IC, Gill D, Dace J (29 september 2009). ”The effect of a brief social intervention on the examination results of UK medical students: a cluster randomised controlled trial”. BMC Medical Education "9": ss. 35. doi:10.1186/1472-6920-9-35. PMID 19552810. PMC: 2717066. http://www.biomedcentral.com/1472-6920/9/35/. 
  38. ^ Walton, G. M.; Cohen, G. L. (29 september 2007). ”A question of belonging: race, social fit, and achievement”. Journal of Personality and Social Psychology "92" (1): ss. 82–96. doi:10.1037/0022-3514.92.1.82. PMID 17201544. 
  39. ^ Flore, Paulette C.; Wicherts, Jelte M.. ”Does stereotype threat influence performance of girls in stereotyped domains? A meta-analysis”. Journal of School Psychology 53 (1): sid. 25–44. doi:10.1016/j.jsp.2014.10.002. http://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0022440514000831. Läst 16 februari 2016. 
  40. ^ ”Stereotype threat and the cognitive test performance of African Americans”. http://www.isironline.org/wp-content/uploads/2014/05/program2009.pdf. Läst 16 februari 2016. 
  41. ^ ”Why are Stereotype-Threat Effects on Women's Math Performance Difficult to Replicate?”. https://replicationindex.wordpress.com/2015/01/06/why-are-stereotype-threat-effects-on-womens-math-performance-difficult-to-replicate/. Läst 16 februari 2016. 
  42. ^ ”An examination of stereotype threat effects on girls’ mathematics performance.” (på en-US). APA PsycNET. http://psycnet.apa.org/psycinfo/2013-02693-001/. Läst 16 februari 2016. 
  43. ^ ”Skills gaps, not tests, make racial proportionality impossible”. https://www.udel.edu/educ/gottfredson/reprints/2000skillsgaps.pdf. Läst 16 februari 2016. 
  44. ^ ”High-Stakes Testing in Higher Education and Employment - Appraising the Evidence for Validity and Fairness (Sackett 2008).pdf”. Google Docs. https://docs.google.com/file/d/0B0VDoaXaIou8NkIteksxaEtYekk/edit. Läst 16 februari 2016. 
  45. ^ Hu, Meng. ”The Bell Curve: Intelligence and Class Structure in American Life, With a New Afterword by Charles Murray”. https://menghublog.wordpress.com/2013/02/28/the-bell-curve-intelligence-and-class-structure-in-american-life-with-a-new-afterword-by-charles-murray/. Läst 16 februari 2016. 

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]