Stolt Anne
Stolt Anne är en visa skriven av prästen Hans Paus (1656–1715) ca. 1700 som en hyllning till Anne Clausdatter (1659–1813) på Borgestad gård. Hans Paus var Annes brylling och gift med Annes kusin Susanne, som liksom Anne var dotterdotter till Borgestads första privata ägare Christen Andersen och Anne Gundersdatter.
Anne hade omfattande affärsintressen i Telemark. Hon beskrevs som ovanligt snäll och ärlig. Anne gav Hans Paus en lantegendom, Bukkøy, i Brageløn. Paus var kyrkoherde i Kviteseid och ägde ett antal gårdar där.
Stolt Anne var den första texten skriven på telemål (dialekt) och blev en populär folkvisa i Telemark. Magnus Brostrup Landstad tog med 12 verser av visan i samlingen Norske Folkeviser från 1853. Henrik Ibsen, en släkting till Hans Paus, parafraserade visan i dramat Fru Inger till Östråt med Anne i fru Ingers person.[1]
Text[redigera | redigera wikitext]
- Stolt Anne ho bur uppaa Borrestad gar
- ho er seg blant frugur dei blide.
- Ho sveiper seg baade i silke aa maar,
- om henne gjeng segnin saa vide.
- Gud laat hennar live evindeleg væl.
- Ho fagnar sin Herre den adel so god
- ein høvding i Norriges Rikje.
- Ho tener kons konge te hest og te fot,
- for ingjen saa vilde han virke.
- Gud laat o.s.v.
- Ho hjelper paa bonden, æ ingjen for stor
- de maa me i fjødde berøma.
- Ho æ fæ okkon ei dyktig bli mor
- Gud sko hennar derfor berøma
- Gud laat o.s.v.
- Kjem du om Møno [morgenen]
- hell mørkaste natt
- ho helle seg alt mæ dæ sama
- Ho skaggar kon konne, aa kongjen sin skat
- Dæ tykkjest kon alti stor gama [glede]
- Gud laat o.s.v.
- Ho tor fulla gjeva kon mundgot i skaal
- naar me koma trøytte aa arme.
- Ho skaffar kon konne mæ reieleg maal
- me turve kje syte aa banne.
- Gud laat o.s.v.
- So længje som me konne styre kons plog
- saa lengje som kjyri vi trivast,
- aa furu vi vexa uti kons skog
- me hugnas mæ hennar allmenn liva,
- Gud laat hennar live evindeleg væl.
Källor[redigera | redigera wikitext]
- ^ Francis Bull, Gerhard von der Lippe Gran, i Edda: nordisk tidsskrift for litteraturforskning, vol. 30. s. 21, 1930
Literatur[redigera | redigera wikitext]
- Magnus Brostrup Landstad: Norske Folkeviser (1853)
- Rikard Berge: Stout Anne paa Borresta, Bygdedikting fraa Telemarki 9, Skien 1918
- Kjell Venås: Den fyrste morgonblånen. Tekster på norsk frå dansketida, 1990
- J.L. Qvisling: Øvre Telemarkens historie i det 17de aarhundrede, Skien 1906, s. 18–33
- H. N. Tvedten: Sagn fra Telemarken, 1891