Stratokrati

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Stratokrati (av grekiskans στρατός (stratos), armé och κρατείν (kratein), härska), soldatvälde,[1] betecknar ett statsskick där militären styr.[2] Det är ej att förväxla med moderna militärdiktaturer där militären under olagliga eller juridiskt oklara omständigheter har tagit den politiska makten. I en stratokrati är militären och statsapparaten densamma, politiska ämbeten besitts av militära ledare och militärstyret utgör ett normaltillstånd med fullt stöd i lagar och traditioner.

Historiska exempel[redigera | redigera wikitext]

Historiskt sett har renodlade stratokratier varit svåra att urskilja på grund av förekomsten av monarkiska blandstatsskick. Ett klassiskt exempel är den antika grekiska stadsstaten Sparta, formellt en diarki men vars samhällsuppbyggnad och politiska system helt kretsade kring krigsmakten. Aristoteles beskrev kungarna av Sparta som eviga generaler och menade att rikets lagar helt handlade om att hylla soldatyrket och uppnå seger på slagfältet.[3][4]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Stratokrati i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1918)
  2. ^ Bouvier, John; Gleason, Daniel A. (1999). Institutes of American law. The Lawbook Exchange, Ltd. sid. 7. ISBN 978-1-886363-80-9 
  3. ^ http://www.fordham.edu/halsall/ancient/aristotle-sparta.asp
  4. ^ Aristoteles, Politiken, tredje boken, 1285a