Visa källa för Sulitjelma gruber

{{databox}}
'''Sulitjelma gruber''' var ett  [[norge|norskt]] [[gruvdrift|gruvbolag]] som utvann [[koppar]], [[svavelkis]] och [[zink]] i [[Sulitjelma]] i [[Fauske kommun]] i norra Norge.  I perioden mellan 1891 och 1933 var bolaget registrerat i Sverige som '''Sulitelma Aktiebolag'''.<ref>{{webref|url=https://sok.riksarkivet.se/person?Namn=Holm&FacettFilter=register_facet%24N%C3%A4rings-+och+yrkesliv%2FAktiebolag%2F1912%3A&page=19&postid=Bolag_4240&tab=post#tab|titel=Sulitelma Aktiebolag|hämtdatum=2020-03-11|arkivurl=https://web.archive.org/web/20200618104223/https://sok.riksarkivet.se/person?Namn=Holm&FacettFilter=register_facet$N%C3%A4rings-+och+yrkesliv/Aktiebolag/1912:&page=19&postid=Bolag_4240&tab=post#tab|arkivdatum=2020-06-18}}</ref> Från år 1933 till nedläggningen 1991 var bolaget ett norskt aktiebolag som år 1983 blev statsägt.

[[Fil:Sulitjelma gruber 1894.jpg|miniatyr|Sulitelma gruvors logotyp, 1894.]]

[[samer|Samiske]] '' Mons Petter'' hittade [[kopparkis]] omkring år 1858, men eftersom fyndplatsen låg avsides var man skeptisk till om malmen var brytvärdig. Först när den svenska industrimannen och [[Konsul (utrikesförvaltning)|konsulen]] [[Nils Persson (konsul)|Nils Persson]] år 1886 intresserade sig för [[malm]]fyndigheten gick utvecklingen igång.<ref name="hist">{{webref|utgivare=
Sulitelma historielag|url=https://www.sulisavisa.no/historielag/Bibliotk/koppersmelt.htm|titel=Kobbersmelting i Sulitjelma|språk=norska |hämtdatum=2020-06-17}}</ref>  Sulitelma Aktiebolag grundades år 1891 och samma år började man att bygga den [[smalspår]]iga [[Sulitjelmabanan]]. Koppar och halvfabrikat transporterades med både tåg och [[ångfartyg]] till utskeppningshamnen i ''Finneid'' tills lastbilar tog över trafiken år 1972. 

Flera tekniska uppfinningar gjordes, bland annat den så kallade [[Julius Emil Knudsen|knudsenprocessen]] för att konvertera [[slig]] till kopparsten och världens första elektriska smältugn för koppar.<ref name="hist"/> Processerna utvecklades fortlöpande främst inom [[anrikning]] och smältning. Sulitelma Gruber var Norges näst största industri i början av 1900-talet.

Sulitjelma var från början ett isolerat nybyggarsamhälle, men befolkningen ökade snabbt från cirka 50 personer omkring år 1890 till nästan {{formatnum:3000}} år 1910. Bostäderna var primitiva, arbetet hårt och hälsovådligt och det var en betydlig klasskillnad mellan arbetare, gruvingenjörer och tjänstemän. 

Gruvorna i Sulitjelma var så viktiga för den tyska krigsundustrin under [[andra världskriget]] att [[produktion]]en hölls igång till varje pris. Trots att några av de anställda var inblandade i  illegala aktiviteter ingrep   [[Gestapo]] inte då de befarade det skulle påverka produktionen.

Efter andra världskriget gick uppgången över i osäkerhet när kopparpriset föll kraftigt år 1975. Den försvagade lönsamheten följdes av rationaliseringar och avsked. Stora [[investering]]ar krävdes i den efterhand gamla anläggningen, bland annat måste smältverkets utsläpp renas. De åtgärder som vidtogs var inte tillräckliga och gruvdriften stoppades år 1991.

I loppet av de omkring 100 år som gruvan var i drift utvanns 5 miljoner ton svavelkis, {{formatnum:470000}} ton koppar, 215 ton zink, 282 ton [[silver]] och 3,7 ton [[guld]].

==Källor==
<references/>
{{auktoritetsdata}}
{{coord|67|07|59|N|16|04|50|E|display=title}}

[[Kategori:Gruvor i Norge]]
[[Kategori:Koppargruvor]]
[[Kategori:Norska gruvföretag]]
[[Kategori:Företag bildade 1891]]
[[Kategori:Företag upplösta 1991]]