Surte glasbruk
Surte Glasbruk var ett företag i Surte, Ale kommun strax norr om Göteborg. Glastillverkningen startade 1863 med fönsterglas, men övergick snart till hushållsglas och buteljer. Glasbruket lades ner 1978 och i lokalerna finns nu industrihotell och ett glasbruksmuseum.
Inledning
Den branta ravinen vid Surte bäck, och läget vid Göta älv mellan Göteborg och Kungälv ansågs tidigt lämpligt för kvarnverksamhet. År 1851 köpte göteborgsköpmannen Olof Wijk tillsammans med svågern Alexander Keiller några gårdar i Surte, för att förbättra kvarnverksamheten och även starta ett spinneri. Då Wijk avled 1856 ändrades planerna.[1]
Ägarna till Eda Glasbruk undersökte vid samma tid möjligheten att anlägga ett fönsterglasbruk i Göteborgsområdet, då importen från huvudtillverkarna i Tyskland var problemfylld på grund av ständiga småkrig. Det förberedda industriområdet i Surte köptes in 1862 och fönsterglastillverkning startade i oktober 1863 under ledning av tidigare disponenten på Eda glasbruk, Gustaf Santesson.[2]
Företagets utveckling
I samband med en flytt till nya lokaler och ombildning av företaget 1868 påbörjades, förutom fönsterglas, även tillverkning av buteljer. Då ugnen för tillverkning av fönsterglas 1883 var så utbränd att förstklassigt glas inte kunde tillverkas, lades tillverkningen av produkten ner och buteljer blev därefter huvudprodukt.[1]
Trots export av flaskor till England och Skottland hade bruket dålig lönsamhet och gick 1885 i konkurs.[2]
Bruket köptes in på exekutiv auktion 1886 av tidigare chefen för Älvsborgs regemente, överste Paul Melin, och företaget rekonstruerades.[1]
Efter några goda år med ökad produktion var Surte glasbruk 1890 det största glasbruket i Sverige.[2]
År 1894 ombildades företaget till Surte Aktiebolag med Melins anförvant Martin Werner Rhedin som VD.[2] Två år senare förvärvades Liljedahls glasbruk i Värmland, och 1906 fusionerades bolagen till AB Surte-Liljedahl. Liljedahls glasbruk, som hade tillverkning liknande den i Surte, lades ned 1917.[3] Ytterligare ett företagsförvärv skedde 1913 genom Kongelfs glasbruk i Kungälv (nedlagt 1956).
År 1911 effektiviserades tillverkningen genom att den första helautomatiska glastillverkningsmaskinen, Owensmaskinen, inköptes från USA. Ännu nyare metoder infördes 1922 genom ett antal s.k Lynchmaskiner, och handblåsning av flaskor slutade definitivt 1926.[2] Transporter av råvaror från företagets hamn i Göta älv över järnväg och landsväg utfördes med en några hundra meter lång linbana levererad av Nordströms linbanor.
I samband med ett ägarskifte 1943 då ett tidigare engelsk ägarskap avvecklades samtidigt som Fastighets AB Carnegie övertog aktiemajoriteten ändrades bolagsnamnet till AB Surte Glasbruk.[3][4] Carnegie sålde sina aktier 1960 till förpackningsföretaget AB Plåtmanufaktur (PLM) i Malmö, som placerade ut divisionsledningen för koncernens glasbruk i Surte. När regeringen ur miljösynpunkt förbjöd engångsglaset, minskade marknaden för förpackningsglas och år 1975 beslutades om nedläggning och överförande av produktionen i Surte framförallt till det kvarvarande glasbruket i Limmared. Nedläggningen var verkställd 1978.[2] Under nedläggningsprocessen bildades dock, som ett parallellt alternativ till fackförbundet, också en arbetarkommitté, vilken tillsammans med forskare från Centrum för Tvärvetenskap i Göteborg la fram en rapport om brukets egentliga lönsamhet och huruvida det eventuellt skulle gå att driva vidare i annan regi, men planerna förverkligades således aldrig.[5] Ett antal mindre företag har därefter flyttat in på bruksområdet. Här finns också Surte glasbruksmuseum.
Social utveckling
Fackföreningsrörelsen växte fram under sent 1800-tal, och 1897 bildades Sv Glasarbetare förbundet, avd 1 i Surte.
Kunniga glasblåsare var en eftertraktad yrkesgrupp som vid inflyttning tillförde kunskaper, seder och traditioner från andra länder. Från England och Skottland hemvändande glasblåsare, förde tidigt med sig ett fotbollsintresse till orten och Surte Fotbollsklubb bildades 1898.[1][2]
Redan under 1800-talet skapades också en badinrättning efter det att kringvandrande glasblåsare fört med sig bastuidén till Surte.[2] Även en livlig föreningsverksamhet förekom, där föreläsningsförening, nykterhets-, religiösa och politiska föreningar växte upp.
Glasbruket stod även för skolverksamheten från början av 1900-talet, tills skolan förstördes vid en brand 1942.
Ytterligare kulturstödjande verksamhet var inrättande av en biograf från 1925 fram till dess nedläggning i TV-åldern 1961. Dessutom fanns brukets egen musikkår från 1914, och som 1960 uppgick i Surte Missionsförsamlings blåsorkester.[1]
Ett skogs- och lantbruksintresse hos de tidiga cheferna gjorde också att bruket organiserade skogsplantering i trakten i slutet av 1800- och början av 1900-talet.[1]
Galleri
-
Modell av vanna, ugn för att smälta glasmassa, på Surte glasbruksmuseum. -
Produkter och exportvägar från Surte glasbruk. Montrar på Surte glasbruksmuseum.
Källor
- ^ [a b c d e f] Bror A. Andersson: ”Nödinge kommun”, Säffle 1969 sid 587-632
- ^ [a b c d e f g h] Ahnlund, Henrik m. fl, Kring Göta älv - Studier i en dalgång. (1993) ISBN 91-7029-111-X sid 215-220
- ^ [a b] ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 6 februari 2012. https://web.archive.org/web/20120206182032/http://svenskuppslagsbok.se/tag/glasbruk/. Läst 13 september 2010. Svensk uppslagsbok
- ^ Investment AB D. Carnegie & Co - ett av tidigaste investmentbolagen i Sverige
- ^ http://cid.nada.kth.se/pdf/K4_(W6).pdf Kunskapsbildning genom dialog