Ale kommun

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Ale kommun
Kommun
Ale03b.jpg
Ale kommunhus i Alafors.
SloganLätt att leva
Kommunens vapen.
Ale kommunvapen
LandSverige
LandskapVästergötland
Bohuslän
LänVästra Götalands län (–)
Älvsborgs län (–)
CentralortNödinge-Nol
Inrättad1 januari 1974
Areal, befolkning
Areal332,12 kvadratkilometer ()[1]
- därav land317 kvadratkilometer[1]
- därav vatten15,12 kvadratkilometer[1]
Folkmängd32 354 ()[2]
Bef.täthet102,06 inv./km² (land)
Läge
Ale Municipality in Västra Götaland County.png
Kommunen i länet.
Koordinater57°55′30″N 12°05′13″Ö / 57.925°N 12.086944444444°Ö / 57.925; 12.086944444444
UtsträckningSCB:s kartsök
StorstadStorgöteborg
Domkretstillhörighet
DomkretsAlingsås domkrets
Om förvaltningen
Org.nummer212000-1439[3]
Anställda2 575 ()[4]
WebbplatsOfficiell webbplats
Koder och länkar
Kommunkod1440 (–)[5]
1521 (–)
GeoNames2726973
StatistikKommunen i siffror (SCB)
Redigera Wikidata

Ale kommun är en kommun i Västra Götalands län.[6] Kommunen omfattar huvuddelen av det tidigare Ale härad och har sitt namn efter detta. Som centralort anges den av Statistiska centralbyrån definierade tätorten Nödinge-Nol. Kommunhuset ligger i Alafors i centralortens nordligaste del, men viss kommunadministration är förlagd till Nödinge.[7][8]

Kommunen ingår i Storgöteborg.[9]

Huvuddelen av befolkningen bor i de sex delvis sammanvuxna samhällena Surte, Bohus, Nödinge, Nol, Alafors och Älvängen.

Administrativ historik[redigera | redigera wikitext]

Kommunens område motsvarar socknarna: Hålanda, Kilanda, Nödinge, Skepplanda och Starrkärr. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn.

Vid kommunreformen 1952 bildades storkommunerna Skepplanda (av de tidigare kommunerna Hålanda och Skepplanda) och Starrkärr (av Kilanda och Starrkärr) medan Nödinge landskommun förblev oförändrad.

Ale kommun bildades 1974 i anslutning till kommunreformen 1971 av Nödinge, Starrkärrs och Skepplanda kommuner.[10]

Kommunen ingår sedan bildandet i Alingsås tingsrätts domsaga.[11]

Kommunen är namngiven efter Ale härad, som förutom socknarna i Ale även inkluderade Sankt Peder och Ale-Skövde i Lilla Edets kommun samt Östads socken i Lerums kommun.

Kommunen tillhörde Älvsborgs län till dess att länet uppgick den 1 januari 1998 i Västra Götalands län.

Geografi[redigera | redigera wikitext]

Kommunen är belägen i de västra delarna av landskapet Västergötland med Göta älv i väster. Kommunen gränsar till Göteborgs kommun i söder, till Lerums och Alingsås kommuner i öster, till Trollhättans och Lilla Edets kommuner i norr och till Kungälvs kommun i väster. En liten del av kommunen, före detta Skårdals skate, idag Bohus och norra Surte, ligger i Bohuslän.

Topografi[redigera | redigera wikitext]

I söder och väster finns tätbefolkade områden och industrier längs med Göta älv, E45 och Norge/Vänerbanan. I öster och norr finns jordbruksområden, byarna Starrkärr, Ryd, Kilanda och Hålanda samt de vidsträckta och glesbefolkade naturområdena Vättlefjäll, Alefjäll och Risveden.

Stora Ljusevattnet i Risveden.

I de östra delarna av Ale kommun ligger Risveden, ett vidsträckt vildmarksområde och en gammal kronoallmänning med stora natur- och kulturhistoriska värden, beläget i Västergötland mellan Göta älvdalen i väster och sjöarna Mjörn och Anten i öster. Risveden är omkring 20 000 hektar stort (inom den tidigare kronoallmäningens gränser), till ytan större än ön Hisingen och är Västsveriges största sammanhängande skogsområde.

Vättlefjäll och Alefjäll är ett naturområde som sträcker sig ifrån Lövgärdet i Göteborg, genom de östra delarna av Ale upp till Gråbo i Lerums kommun. I detta område ligger naturreservaten Vättlefjäll och Anfastebo.

Ales högsta punkt ligger norr om Högsjön vid Secklemossen i Risveden. Berget uppnår en högsta höjd på 196 m ö.h.

Nedan presenteras andelen av den totala ytan 2020 i kommunen jämfört med riket.[12]

Ale kommun Hela riket






Circle frame.svg
  Bebyggelse (8,4 %)
  Skog (64,3 %)
  Öppen myrmark (2,4 %)
  Jordbruksmark (14,3 %)
  Övrig mark (10,5 %)






Circle frame.svg
  Bebyggelse (3,1 %)
  Skog (68,0 %)
  Öppen myrmark (7,2 %)
  Jordbruksmark (7,4 %)
  Övrig mark (14,3 %)

Hydrografi[redigera | redigera wikitext]

Kommunens största sjöar är Vanderydsvattnet som man delar med Trollhättans- och Lilla Edets kommun samt Tinnsjön som man delar med Alingsås kommun.

Naturskydd[redigera | redigera wikitext]

År 2022 fanns 13 naturreservat i Ale kommun.[13] Ett exempel är Kvarnsjöarna, ett 82 hektar stort reservat som förvaltas av Västkuststiftelsen. Flera västliga arter präglar floran i reservatet, så som gammelgranslav, kattfotslav, hållav och nållavar. I området finns 200 år gamla tallar liksom fågelarter som tjäder, hackspettar, ugglor och rovfåglar.[14] Ett annat exempel är Risveden som även är klassat som Natura 2000-område. Reservatet utgörs av barrskog med inslag av kärr och sumpdråg. I reservatet växer exempelvis myrlilja liksom klockgentiana, klockljung och granspira. Bland fåglar i reservatet hittas nattskärra, rödstjärt, orre och skogssnäppa.[15]

Administrativ indelning[redigera | redigera wikitext]

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i Nödinge församling, Skepplanda-Hålanda församling samt Starrkärr-Kilanda församling.

Distrikt inom Ale kommun.

Från 2016 indelas kommunen i fem distrikt, vilka motsvarar de tidigare socknarna – Hålanda, Kilanda, Nödinge, Skepplanda och Starrkärr.[16]

Tätorter[redigera | redigera wikitext]

År 2021 bodde 83,4 procent av kommunens invånare i någon av kommunens tätorter, vilket var lägre än motsvarande siffra för riket där genomsnittet var 87,6 procent.[17] Vid tätortsavgränsningen av Statistiska centralbyrån 2020 fanns det fem tätorter i Ale kommun.

Nr Tätort Folkmängd (2020)[18]
1 Nödinge-Nol 11 476
2 Surte 6 490
3 Älvängen 6 163
4 Skepplanda 1 875
5 Alvhem 361

Centralorten är i fet stil.

I tätorten Nödinge-Nol ingår samhällena Alafors, Nol och Nödinge. I tätorten Surte ingår Surte och Bohus.

Styre och politik[redigera | redigera wikitext]

Ale är medlem i Göteborgsregionens kommunalförbund.

Styre[redigera | redigera wikitext]

Mandatperioden 2010–2014 styrdes kommunen av en minoritetskoalition bestående av Alliansen i koalition med Ale-demokraterna. Dessa samlade 24 av 49 mandat.

Efter valet 2014 var Ale en av mycket få kommuner i Sverige där Alliansen öppnade för att behålla makten med stöd av Sverigedemokraterna och Ale-demokraterna.[19] Detta blev aldrig verklighet då Ale-demokraterna valde att bilda ett styre tillsammans de rödgröna och socialdemokraternas Paula Örn tog över posten som kommunstyrelsens ordförande från Moderaten Mikael Berglund.[20]

Mandatperioden 2018–2022 styrdes kommunen i minoritet genom ett politiskt samarbete mellan Alliansen, Miljöpartiet och Framtid i Ale där Mikael Berglund blev kommunstyrelsens ordförande.[21]

Efter valet 2022 tog Moderaterna, Sverigedemokraterna, Kristdemokraterna och Framtid i Ale makten och bildade ett majoritetsstyre där Mikael Berglund för tredje gången blev kommunstyrelsens ordförande.

År Partier
1974–1976 S
1976–1979 S
1979–1982 S
1982–1985 S
1985–1988 S
1988-1991 S
1991–1994 M FP KD C
1994–1998 S
1998-2002 S V MP
2002–2006 S V
2006–2010 S V MP
2010–2014 M AD C L KD
2014–2018 S AD V MP
2018–2022 M C FiA L KD MP
2022– M SD KD FiA

Kommunalråd[redigera | redigera wikitext]

Mandatperioden 2022–2026 finns två kommunalråd. Därutöver finns sex råd som arbetar med politik motsvarande 40–65 procent av en heltidsanställning.[22]

Kommunalråd 2022–2026
Styrande majoritet M Mikael Berglund
Oppositionsråd S Dennis Ljunggren

Kommunfullmäktige[redigera | redigera wikitext]

Presidium[redigera | redigera wikitext]

Presidium 2022–2026
Ordförande KD Claes-Anders Bengtsson
Förste vice ordförande S Elaine Björkman
Andre vice ordförande M Lars Kopp

Mandatfördelning i Ale kommun, valen 1973–2022[redigera | redigera wikitext]

ValårVSMPSDNYDFiAADKCLKDMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
197322112514
2211254
4592,1
369
197622112514
2211254
4590,9
3510
197922110516
2211056
4590,3
2916
19822268319
226839
4991,1
3613
198532217718
322778
4989,7
3514
198822337626
22337626
4985,4
3316
19913192255310
3192255310
4986,7
3316
199442435328
42435328
4986,5
2920
1998719273245
719273245
4980,02
2524
2002521253445
521253445
4978,52
2722
20064202163337
420263337
4979,13
2920
201031723623211
31723623211
4982,60
2821
2014317352322210
317352322210
4984,03
2821
2018413283132211
41328332211
4985,54
2920
2022414110232310
41410232310
4981,81
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Nämnder[redigera | redigera wikitext]

Kommunstyrelsen[redigera | redigera wikitext]

Presidium 2022–2026
Ordförande M Mikael Berglund
Förste vice ordförande S Dennis Ljunggren
Andre vice ordförande SD Robert Jansson

Totalt har kommunstyrelsen tretton ledamöter.[23]

Lista över kommunstyrelsens ordförande[redigera | redigera wikitext]

Övriga nämnder[redigera | redigera wikitext]

Avser mandatperioden 2022–2026:[24]

Nämnd Ordförande Förste vice ordförande Andre vice ordförande
Demokratiberedningen KD Claes-Anders Bengtsson S Elaine Björkman
Jävsnämnden M Mikael Berglund S Dennis Ljunggren
Krisledningsnämnden M Mikael Berglund S Dennis Ljunggren SD Robert Jansson
Samhällsbyggnadsnämnden M Henrik Fogelklou S Johan Nordin M Jan Murray
Servicenämnden KD Sune Rydén C Jessica Loftbring SD Claes Mellander
Socialnämnden FiA Tyrone Hansson S Johnny Sundling M Lars Kopp
Utbildningsnämnden SD Lena Camp S Anette Håkansson M Maj Holmström
Valnämnden KD Sune Rydén S Catharina Eliasson FiA Lena Zackrisson
Överförmyndarnämnden SD Robert Roos S Eva Eriksson

Valdistrikt i Ale kommun[redigera | redigera wikitext]

Inför riksdagsvalet 2022 fanns det 18 olika valdistrikt i Ale kommun. Befolkningen varierade mellan 1 300 och 2 300. Valdeltagandet i riksdagsvalet 2022 varierade mellan 73,4 procent i Nödinge centrum och 89,8 procent i Älvängen östra.

De 19 valdistrikt som är registrerade inför valet 2026 i geografisk ordning (syd till nord) är:

  • Surte södra
  • Surte norra
  • Bohus södra
  • Bohus norra
  • Nödinge södra
  • Nödinge centrum
  • Nödinge östra
  • Nol södra
  • Nol norra
  • Alafors västra
  • Alafors östra
  • Starrkärr
  • Älvängen södra
  • Älvängen centrum
  • Älvängen norra
  • Älvängen östra
  • Skepplanda västra
  • Skepplanda östra
  • Skepplanda norra - Hålanda

Internationella relationer[redigera | redigera wikitext]

"Visionen för Ales internationella arbete tar sin utgångspunkt i visionen - Lätt att leva. Det ska vara lätt att leva oavsett bakgrund, tillhörighet till kultur och religion. Internationell kompetens ska öka toleransen och förståelsen människor emellan. Det internationella arbetet ska medverka till att skapa ett hållbart samhälle inom de tre hållbarhetsdimensionerna - ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet."[29]

År 1986 ingick ett vänortssamarbete med den finska staden Ruukki, samarbetet innebar bland annat att finska elever studerade vid gymnasieskolor i Ale. År 1992 ingicks ett vänortssamarbete med Kaufungen i Tyskland. Inledningsvis rörde samarbetet kultur och föreningslivet, men i början av 2000-talet involverade även näringslivet. År 2001 ingick ännu ett vänortssamarbete, denna gång med Bertinoro i Italien. Kommunen har även bidragit i till exempel EU-samarbeten.[30]

Ekonomi och infrastruktur[redigera | redigera wikitext]

Näringsliv[redigera | redigera wikitext]

Industrisektorn utgör basen i det lokala näringslivet. Jordbruket utgörs främst av små enheter och har en en undanskymd ställning, exempelvis används många lantbruk som bisyssla. Älvdalen blev tidigt industrialiserad, exempelvis anlades det numer nedlagda Alafors spinneri 1855. År 1868 tillkom Surte glasbruk, som lades ner 1976, och som med tiden blev Sveriges största buteljtillverkare. Under 1900-talet anlades flera nya stora företag så som AB P.A. Carlmark med Sveriges största repslageri, batteritillverkaren Tudor AB och EKA Chemicals AB som gör basråvaror till massa-, tvättmedels- och läkemedelsindustrin. Viktiga faktorer för att locka företag har varit transportleden Göta älv och tillgång på energi och processvatten. Därtill har närheten Göteborg och dess hamn, arbetskraft och marknad varit viktig förutsättningar. I början av 2020-talet var kommunen den största arbetsgivaren som stod för 40 procent av kommunens arbetstillfällen. Bland de större privata företagen hittas AkzoNobelkoncernen, Nobina Sverige AB och lågprisvaruhuset AB Klädkällaren.[31]

Industri[redigera | redigera wikitext]

Ahlafors fabriker.

I östra Alafors ligger de anrika fabriksbyggnaderna Ahlafors fabriker, grundat av industrimannen Alexander Keiller.

Surte glasbruk präglade det lilla samhället Surte från starten 1862 till nedläggningen 1978. I de gamla fabrikslokalerna ligger nu Glasbruksmuseet där man visar vad som producerats på orten och vilken roll bruket spelade. Mannen som formgav Coca-Cola-flaskan, Alexander Samuelson, kom från Surte glasbruk.

Repslagarmuseet i Älvängen har en 270 meter lång, fungerande repslagarbanan som år 1917 flyttades till Älvängen från Åmål av företaget PAC, P A Carlmarks, som anses vara Sveriges äldsta och under sin tid största repslageri. Repslagarbanan har använts till att tillverka tågvirket till ostindiefararen Götheborg.

Tjänster och turism[redigera | redigera wikitext]

Runtom i Ale ligger många fornlämningar, fornborgar, hällristningar, gårdar och äldre kyrkor som drar stor turism till kommunen. Genom och förbi flera av dessa platser går olika leder. En av dessa är Pilgrimsleden som sträcker sig från Gamlestaden via Lärjedalen och Vättlefjäll, vidare till Lödöse och Skara.

Hallbyggnaden i Ale vikingagård.

Ale Vikingagård är rekonstruerad gårdsbebyggelse från vikingatiden som ligger vid Göta älv.

Prästalunds hembygdsgård i Starrkärr är ett populärt resmål för firande av valborg, nationaldagen och midsommar. Här finns bland annat en tiondebod, uppförd på 1700-talet för att förvara det tionde, som alla bönder fick betala i skatt till kyrkan i form av naturaprodukter. Den äldsta byggnaden är dock komministerbostaden från Hällebäckahult, som troligen uppfördes kring 1690.

Infrastruktur[redigera | redigera wikitext]

Transporter[redigera | redigera wikitext]

Älvängen station.

De västra delarna av kommunen genomkorsas av E45 och järnvägen Norge/Vänerbanan. Göteborgs pendeltåg (Alependeln) stannar i Surte, Bohus, Nödinge, Nol och Älvängen. Västtågens regiontåg stannar i Bohus och Älvängen.

Ale har kollektivtrafik till de närliggande större städerna och strategiska knutpunkterna Göteborg, Trollhättan, Uddevalla, Vänersborg, Kungälv, Stenungsund, Alingsås och Lerum men även till de mindre orterna Lilla Edet, Lödöse, Sjövik och Sollebrunn.

Utbildning och forskning[redigera | redigera wikitext]

I kommunen finns det 31 stycken förskolor. 26 av dem är kommunala, två är föräldrarkooperativ, två drivs av Svenska kyrkan och en är inom montessori.

Ahlafors fria skola i Alafors.

2020 hamnade Ale på plats 275 av 290 kommuner på läroverkets rankinglista gällande bästa skolkommun. I många avseenden hamnade Ale lågt på listan förutom gällande lärarlöner där kommunen hamnade på plats 34.[32] År 2022 fanns 14 grundskolor i kommunen varav en var en fristående skola. Tre av grundskolorna hade även högstadieskola – Bohusskolan, Da Vinciskolan, Aroseniusskolan samt Ahlafors fria skola.[33]

Ale gymnasium är kommunens gymnasieskola, idag belägen i Älvängen. Från grundandet 1995 och till 2014 låg den i Nödinge och hade då ett flertal nationella program. Efter att dessa avvecklats, återstår endast två introduktionsprogram – för nyanlända och för elever som behöver en anpassad lägre studietakt. När skolan var ny blev den medialt uppmärksammad för att den hade en lokal styrelse med elevmajoritet.[34] Vissa yrkesinriktade nationella gymnasieprogram tillhandahålls inom kommunen av det fristående Yrkesgymnasiet.[34][35]

I Ale kommun finns fyra folkbibliotek, tre skolbibliotek, en utlåningsstation och en bokbuss.

Sjukvård, andra viktiga samhällstjänster[redigera | redigera wikitext]

I Socialstyrelens äldreboenderanking hamnade Ale på plats 135. Lägst placering hade kommunen i kategorin ”tre eller fler psykofarmaka, 75 år och äldre i särskilt boende”,där man hamnade på plats 281. Bäst placering hade man i kategorin ”tillgodosedda rehabiliteringsbehov efter stroke där man hamnade på första plats.[36]
I Ale kommun finns det fem stycken äldreboenden. Alla drivs i kommunal regi

I kommunen finns det nio stycken LSS-boenden och flera planerade

I kommunen finns det sex stycken vårdcentraler i Bohus, Nödinge, Nol, Älvängen och Skepplanda. Patienter i behov av akutvård dirigeras till Kungälvs sjukhus eller Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg.

Befolkning[redigera | redigera wikitext]

Demografi[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Kommunen har 32 354 invånare (30 september 2022), vilket placerar den på 82:a plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.

Befolkningsutvecklingen i Ale kommun 1970–2020[37][38]
ÅrFolkmängd
1970
  
17 566
1975
  
21 980
1980
  
23 312
1985
  
23 412
1990
  
24 071
1995
  
25 377
2000
  
25 421
2005
  
26 405
2010
  
27 442
2015
  
28 862
2020
  
31 868

Migration[redigera | redigera wikitext]

Den 31 december 2020 utgjorde folkmängden i Ale kommun 31 868 personer. Av dessa var 5 525 personer (17,33 procent) födda i ett annat land än Sverige.[39]

I denna tabell har de nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda (i hela riket) tagits med. En person som inte kommer från något av de här 17 länderna har istället av Statistiska centralbyrån förts till den världsdel som deras födelseland tillhör.[40]

Den 31 december 2020 var andelen med utländsk bakgrund Ale kommun 24,47 är procent. Samma siffra 2002 var 15,12 procent. Störst ökning bland utrikes födda och folk med utländsk bakgrund har skett bland polacker, syrier och folk från övriga Europeiska unionen.[41]

Religion[redigera | redigera wikitext]

I Ale kommun har Svenska kyrkan tre församlingar. Församlingarna – Starrkärr-Kilanda, Nödinge och Skepplanda-Hålanda – inom Göteborgs stift. År 2020 hade församlingarna 17 090 medlemmar.[42] Svenska kyrkan har åtta kyrkor i kommunen. Hålanda kyrka har anor från 1100-talet.[43]

Equmeniakyrkan har tre kyrkor i Ale kommun, varav kyrkan i Älvängen hade 106 medlemmar år 2022.[44] Filadelfiakyrkan finns i Bohus och Pingstförsamlingen i Smyrnakyrkan i Älvängen.

Kultur[redigera | redigera wikitext]

Massmedier[redigera | redigera wikitext]

Press[redigera | redigera wikitext]

Ale-kuriren är en lokal gratistidning som ges ut veckovis sedan år 1996.[45] Under åren 1975 till 1988 fanns dagstidningen Ale Allehanda[46] och åren 1986 till 1997 fanns dagstidningen Ale tidning.[47]

Konstarter[redigera | redigera wikitext]

Bildkonst[redigera | redigera wikitext]

Hällristningen Skeppet i Skepplanda.

Vid Stugåsberget i Skepplanda kan man hitta hällristningen skeppet som är ifrån bronsåldern.

Arkitektur[redigera | redigera wikitext]

Uppe på höjden, norr om Surtesjön i Bohus ligger 18 stycken bostäder ritade av den prisade arkitekten Gert Wingårdh. Intill bostäderna ligger naturreservatet och rekreationsområdet Vättlefjäll.

Film[redigera | redigera wikitext]

Lanthandelscenerna i sista avsnittet av TV-deckaren Polisen och pyromanen, sänd första gången i SVT 1996, spelades in vid numera rivna lanthandeln i Ryd.

Kommunvapen[redigera | redigera wikitext]

Blasonering: I fält av silver en av en vågskura bildad stam, två gånger vågskuredelad av blått och silver, samt däröver ett stolpvis ställt grönt spetsigt blad med två flikar vid basen.

Ale härads sigill.

Kommunvapnet bygger på Ale härads sigill.

Idrott[redigera | redigera wikitext]

Norr om Alafors ligger skidanläggningen Alebacken. Där hölls åren 2015 och 2016 snowboardtävlingen Ale Invite, där delar av världseliten deltog. År 2015 kom 9 000 åskådare till tävlingen. År 2016 kom 13 800 åskådare till Ale Invite, och SVT sände direkt.[48] Det fanns 180 idrottsföreningar i kommunen år 2022, och den största idrotten i kommunen var fotboll.[49] Det finns två golfbanor, en i Nödinge och en i Alvhem.[50]

Det finns fyra kommunala badplatser – Vimmersjön, Hålsjön, Surtesjön och Hultasjön.[51]

Alfhems kungsgård vid golfklubben.
Hultasjön i i Kilanda-Hult.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 3, 2022, Statistiska centralbyrån, 10 november 2022, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.[källa från Wikidata]
  5. ^ Folkmängd i riket, län och kommuner 31 december 2012 och befolkningsförändringar 2012, Statistiska centralbyrån, läs online, läst: 13 september 2013.[källa från Wikidata]
  6. ^ Län och kommuner i kodnummerordning”. Statistiska Centralbyrån. Arkiverad från originalet den 5 maj 2017. https://web.archive.org/web/20170505091310/http://www.scb.se/sv_/hitta-statistik/regional-statistik-och-kartor/regionala-indelningar/lan-och-kommuner/lan-och-kommuner-i-kodnummerordning/. Läst 27 juli 2017. 
  7. ^ https://worldinproperty.se/article/ale-kommun-vill-utveckla-sina-tvaa-centralorter-12747
  8. ^ https://www.ale.se/download/18.391c3f241690c86c6af459c/1553261539461/Perspektivsammanst%C3%A4llning%20Ale%20i%20360%20grader.pdf
  9. ^ ”SCB”. Arkiverad från originalet den 15 maj 2011. https://web.archive.org/web/20110515092910/http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Regional%20statistik/Indelningar/_Dokument/Storstadsomr.pdf. Läst 27 juli 2017. 
  10. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  11. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Alingsås tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  12. ^ ”Markanvändningen i Sverige efter region och markanvändningsklass. Vart 5:e år 2010–2020”. Statistiska centralbyrån. https://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0803__MI0803A/MarkanvN. Läst 12 oktober 2022. 
  13. ^ ”Naturreservat”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/vastra-gotaland/besoksmal/naturreservat.html. Läst 31 augusti 2022. 
  14. ^ ”Kvarnsjöarna”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/vastra-gotaland/besoksmal/naturreservat/kvarnsjoarna.html. Läst 31 augusti 2022. 
  15. ^ ”Risveden”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/vastra-gotaland/besoksmal/naturreservat/risveden.html. Läst 31 augusti 2022. 
  16. ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
  17. ^ ”Kommuner i siffror”. kommunsiffror.scb.se. https://kommunsiffror.scb.se/?id1=1440&id2=null. Läst 31 augusti 2022. 
  18. ^ https://www.scb.se/contentassets/2ae651f3169142a7a5812c0aaa4a6070/mi0810_2020a01_tatorter2018_bef_arealer.xlsx
  19. ^ ”Wayback Machine”. web.archive.org. 29 april 2022. Arkiverad från originalet den 29 april 2022. https://web.archive.org/web/20220429113913/http://www.alekuriren.se/tidningsarkiv/2014/v42%202014/08.pdf. Läst 31 augusti 2022. 
  20. ^ Göteborg, P4 (28 oktober 2014). ”Rödgrönt styre i Ale kommun”. Sveriges Radio. https://sverigesradio.se/artikel/6002713. Läst 31 augusti 2022. 
  21. ^ Klöversjö, Per-Anders (16 oktober 2018). ”Ett nytt politiskt styre är valt”. Alekuriren. https://www.alekuriren.se/politik/ett-nytt-politiskt-styre-ar-valt/. Läst 31 augusti 2022. 
  22. ^ ”Kommunalråd | ale.se”. www.ale.se. https://www.ale.se/kommun--politik/kommunens-organisation/politisk-organisation/partier-och-mandatfordelning/kommunalrad.html. Läst 5 oktober 2022. 
  23. ^ ”Kommunstyrelsen”. Ale kommun. Arkiverad från originalet den 17 november 2016. https://web.archive.org/web/20161117210949/http://www.ale.se/kommun--politik/kommunens-organisation/politik-och-namnder/kommunstyrelsen.html. Läst 16 november 2016. 
  24. ^ ”Politisk organisation | ale.se”. www.ale.se. https://www.ale.se/kommun--politik/kommunens-organisation/politisk-organisation.html. Läst 5 oktober 2022. 
  25. ^ https://www.val.se/
  26. ^ ”Ale - Röster - Val 2018”. historik.val.se. Valmyndigheten. https://historik.val.se/val/val2018/slutresultat/K/kommun/14/40/index.html. Läst 21 augusti 2022. 
  27. ^ ”Ale - Röster - Riksdagsval 2018”. historik.val.se. Valmyndigheten. https://historik.val.se/val/val2018/slutresultat/R/kommun/14/40/index.html. Läst 21 augusti 2022. 
  28. ^ ”Ale - Röster - Europaparlamentsval 2019”. historik.val.se. Valmyndigheten. https://historik.val.se/val/ep2019/slutresultat/E/kommun/14/40/index.html. Läst 21 augusti 2022. 
  29. ^ ”Internationell policy | ale.se”. ale.se. https://ale.se/kommun--politik/sa-fungerar-ale-kommun/internationellt-arbete/internationell-policy.html. Läst 10 maj 2022. 
  30. ^ ALE KOMMUNS INTERNATIONELLA STRATEGI. Ale kommun. Januari 2006. https://ale.se/download/18.19a30e7141a47679ac12ed/1381749338838/Internationell-strategi.pdf. 
  31. ^ ”Ale - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/ale. Läst 31 augusti 2022. 
  32. ^ https://www.lararforbundet.se/basta-skolkommun/2020/ale
  33. ^ ”Ales grundskolor | ale.se”. www.ale.se. https://www.ale.se/utbildning--barnomsorg/grundskola-grundsarskola/ales-grundskolor.html. Läst 10 maj 2022. 
  34. ^ [a b] Gymnasium, Ale kommuns webbplats. Läst 27 augusti 2019.
  35. ^ Lärlingsgymnasiets webbplats
  36. ^ https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/oppna-jamforelser/2021-2-7193-tabeller.xlsx
  37. ^ ”Folkmängden efter region, civilstånd, ålder och kön. År 1968 - 2020”. Statistiska Centralbyrån. https://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101A/BefolkningNy/. 
  38. ^ https://www.ale.se/kommun--politik/fakta-om-kommunen/hallbar-utveckling/befolkningsprognos.html
  39. ^ ”Antal personer efter region, utländsk/svensk bakgrund och år”. Statistiska centralbyrån. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101Q/UtlSvBakgFin/?rxid=d03e8188-c63f-4512-932f-953b218ce304. Läst 3 maj 2021. 
  40. ^ ”Utrikes födda efter län, kommun, kön och födelseland 31 december 2020”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 28 april 2021. https://web.archive.org/web/20210428204147/https://www.scb.se/contentassets/3efa242002d943e8bd57debe22cdad82/be0101_utrikes_fodda_kom_fland_2020.xlsx. Läst 3 maj 2021. 
  41. ^ https://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101Q/UtlSvBakgFin/table/tableViewLayout1/
  42. ^ Medlemsutveckling 2020-2021, per församling, pastorat och stift samt riket. Svenska kyrkan. 2021. sid. 25. https://www.svenskakyrkan.se/filer/1374643/MedlemsutvecklingSKP(1).pdf?id=2398410. 
  43. ^ ”Hålanda kyrka”. www.svenskakyrkan.se. https://www.svenskakyrkan.se/skepplanda/halanda-kyrka. Läst 10 maj 2022. 
  44. ^ ”Vår församling”. Equmeniakyrkan Älvängen. https://equmeniakyrkan.se/alvangen/om-oss/. Läst 10 maj 2022. 
  45. ^ ”Tidningen”. Alekuriren. https://www.alekuriren.se/tidningen/. Läst 10 maj 2022. 
  46. ^ ”LIBRIS - Ale allehanda :”. libris.kb.se. http://libris.kb.se/bib/1323144. Läst 10 maj 2022. 
  47. ^ ”LIBRIS - Ale tidning.”. libris.kb.se. http://libris.kb.se/bib/750527. Läst 10 maj 2022. 
  48. ^ Per-Anders Klöversjö (14 september 2016). ”Ale Invite 2017 ställs in”. Alekuriren. https://www.alekuriren.se/handelser/ale-invite-2017-stalls/. Läst 10 maj 2022. 
  49. ^ ”Sport- och idrottsanläggningar | ale.se”. www.ale.se. https://www.ale.se/kultur--fritid/idrott-motion--friluftsliv/sport--och-idrottsanlaggningar.html. Läst 10 maj 2022. 
  50. ^ ”Golf | ale.se”. www.ale.se. https://www.ale.se/kultur--fritid/idrott-motion--friluftsliv/golf.html. Läst 10 maj 2022. 
  51. ^ ”Badplatser | ale.se”. www.ale.se. https://www.ale.se/kultur--fritid/idrott-motion--friluftsliv/badplatser.html. Läst 10 maj 2022. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]