Svanskogsbanan

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Svanskogsbanan
Amal-railway-museum-02.JPG
Diesellok vid Järnvägsmuseet.
Allmänt
PlatsDalsland
Värmland
SträckaÅmål-Svanskog
Anslutande linjerNorge/Vänerbanan
Organisation
ÄgareSvenska staten -2004
Säffle och Åmåls kommuner 2004-
Infrastruktur­förvaltareJärnvägssällskapet Åmål-Årjängs Järnväg 1993-
Tekniska fakta
Längd26 kilometer
Antal spårenkelspår
Spårvidd1435 millimeter (normalspår)
Största lutning16,67 
Minsta kurvradie300
Linjekarta
km
Head station
24,8 Svanskog  1928-
Unknown BSicon "STR+GRZq"
(▼DalslandVärmland)
Enter and exit short tunnel
Bollsbytunneln 263 m
Station on track
19,7 Ömmeln  1928-
Unknown BSicon "hKRZWae+GRZq"
Åmålsån(▼Västra GötalandsVärmlands län)
Stop on track
17,5 Kroppan  1928-
Unknown BSicon "SKRZ-Yu"
Länsväg 164
Stop on track
15,1 Bårnäs  2004-
Station on track
10,5 Finntorp  1928-
Stop on track
6,5 Jakobsbyn  1928-
Unknown BSicon "BUE-sv"
Stop on track
4,6 Slommerud  1938-
Unknown BSicon "BUE-sv"
Unknown BSicon "BUE-sv"
E45
Unknown BSicon "LSTR" Straight track
Norge/VänerbananGöteborg C
One way leftward Unknown BSicon "KRZo" Unknown BSicon "STR+r"
Unknown BSicon "eBHF" Straight track
0 Åmål Ö  1928-1933
Unknown BSicon "ABZgl" Unknown BSicon "ABZg+r"
Station on track Station on track
Åmål  1879-
Straight track Unknown BSicon "LSTR"
Norge/VänerbananKil
Enter and exit short tunnel
Hamntunneln 249 m
End stop
1,1 Åmåls djuphamn  1930-
Transverse water
Vänern
Källor[1][2]

Svanskogsbanan är den kvarvarande delen av den gamla Åmål-Årjängs Järnväg, ÅmÅJ. Järnvägen används numera uteslutande för museijärnvägstrafik av Järnvägssällskapet Åmål-Årjängs Järnväg, JÅÅJ.

Beskrivning[redigera | redigera wikitext]

Den 25 kilometer långa linjen löper genom såväl tät skog som på ängsmark och efter sjöar. Banan utgår från Åmåls djuphamn vid Vänern och går genom en 248 m lång tunnel (Hamnspårstunneln) till Åmål Östras gamla station. Därefter passerar den JÅÅJ:s bangård och järnvägsmuseum innan den korsar Bergslagsbanan via en viadukt.

Den första av banans bevakade vägkorsningar är korsningen med Europaväg 45, vid den andra ligger hållplatsen Slommerud och strax efter den tredje ligger Jakobsbyns hållplats. Efter Finntorp går banan på en bank i sjön Kalven och strax norr om Kroppans hållplats passeras gränsen mellan Västra Götalands och Värmlands län. Här kommer banan in på Dalboredden. går längs sjön Ömmeln, förbi ”stridsvagnshindret”, en anordning med vars hjälp man kunde spärra spåret för trupper och militärfordon. Efter Ömmelns station går det uppför mot banans högsta punkt, 140 meter över havet, som finns mitt inne i den 263 meter långa Bollsbytunneln. Efter att ha åkt genom Bollsbytunneln passerar linjen förbi Källtegen och Svanskogs Folkets Hus, emellan vilka landskapsgränsen mellan Värmland och Dalsland passeras. Huvuddelen av banan ligger i landskapet Dalsland.

Historik[redigera | redigera wikitext]

Järnvägssällskapet Åmål-Årjängs Järnväg som bildades 1976 började köra evenemangstrafik med ånglok sommaren 1980. För ångloksdriften behövs vändskivor och föreningen återinstallerade en vändskiva i Åmål 1981 och 1995 flyttades vändskivan från Årjäng till Svanskog. När godstrafiken upphörde på Åmål-Årjängs Järnväg den 1 januari 1992 arrenderade föreningen den kvarvarande delen av järnvägen mellan Åmåls djuphamn och Svanskog[3] Svanskogsbanan. Föreningen köpte lokstallet i Åmål 1985, stationsbyggnaden i Svanskog blir en stiftelse 1993, Ömmelns bangård köptes år 2000 och renoveras 2003. Säffle och Åmåls kommuner köpte järnvägen från Svenska staten 2004 medan föreningen fortsätter drift och underhåll.

Banvallen rasade vid Säter 2002 och vid Bårnäs i norra Edsleskog 2009[4]. Banan reparerades efter den sista händelsen[5]. Persontrafiken har upphört efter reparationen av banvallen eftersom banunderhållet på resten av banan blev eftersatt[6] och det finns inget trafiktillstånd från Transportstyrelsen.[7] Bollsbytunneln stängdes 2011 och behöver repareras för en kostnad beräknad till 1 miljon kronor. Det finns ingen finansiering hos föreningen för detta.[8]

Nutid[redigera | redigera wikitext]

Det finns ingen persontrafik längs banan. Järnvägsmuseet i Åmål och stationsmuseet i Svanskog är öppna för allmänheten och vid dessa finns föreningens fordonssamling av ånglok, diesellok, lokomotorer, vagnar och arbetsfordon. Mellan Finntorp och Bollsbyn innan tunneln går det att cykla dressin.[9]

Framtid[redigera | redigera wikitext]

Det har funnits förslag från Åmål kommun att använda tunneln till djuphamnen för lastbilstrafik eller kombinerad lastbil- och järnvägstrafik.[10]

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • En liten minnesskrift från Järnvägssällskapet Åmål-Årjäng 15 år (2. uppl). Säffle: Järnvägssällskapet Åmål-Årjäng. 1992. Libris 19162623 
  • Kihlberg, Hans E (1996). En återblick - de första 20 åren : en bild och textrapsodi från Järnvägssällskapet Åmål-Årjängs liv i rök, sot och damm. Åmål: Sällsk. Libris 2264631 
  • Kihlberg, Hans (2006). JÅÅJ 30 år : Järnvägssällskapet Åmål-Årjäng  : en bild och textrapsodi från Järnvägssällskapet Åmål-Årjängs liv i rök, sot och damm, under åren 1996-2006 (1. uppl). Åmål: Järnvägssällskapet Åmål-Årjängs järnväg. Libris 10353501. ISBN 91-631-9164-4 
  • Utredning om trafikering av Åmål-Årjängs järnväg. Åmål: tr.-a.-b. Dalsland. 1933. Libris 1364863 

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Åmåls djuphamn-(Åmål)-Hallanda-(Årjäng) inklusive (Hallanda)-Kättilsbyn Bandel nr 400”. BANVAKT.se. http://www.banvakt.se/sok.php?bandel=400&objekt=6807. Läst 20 december 2000. 
  2. ^ ”Karta Svanskogsbanan”. Järnvägssällskapet Åmål-Årjängs Järnväg. http://jaaj.nu/svanskogsbanan/. Läst 21 december 2012. 
  3. ^ ”ÅmÅJ, Åmål - Årjängs Järnväg”. Historiskt om Svenska Järnvägar. http://historiskt.nu/normalsp/amaj/amaj_snabbf.html. Läst 21 december 2012. 
  4. ^ Elisabeth Enger (13 juli 2009). ”Banvallen bortspolad med tågen ska gå ändå”. nwt.se. Arkiverad från originalet den 18 april 2013. https://archive.is/20130418154124/http://nwt.se/dalsland/article555740.ece. Läst 21 december 2012. 
  5. ^ Elisabeth Enger (23 oktober 2009). ”Kundservice - Dalslänningen VAR HÄNDE DET? Dalsland | Hela kartan Dalsland nwt.se › Dalsland Banvallen lagas till Lucia”. nwt.se. Arkiverad från originalet den 29 oktober 2009. https://web.archive.org/web/20091029204917/http://www.nwt.se/dalsland/article603169.ece. Läst 21 december 2012. 
  6. ^ Charlotte Andersson (16 februari 2011). ”Stoppsignal lyser för ångloken”. Sveriges Radio. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=125&artikel=4352018. Läst 21 december 2012. 
  7. ^ ”Giltiga tillstånd - järnvägstrafik”. Transportstyrelsen. Arkiverad från originalet den 16 januari 2013. https://web.archive.org/web/20130116154426/http://transportstyrelsen.se/sv/Jarnvag/Tillstand/Giltiga-tillstand/. Läst 21 december 2012. 
  8. ^ Claes Österman (19 september 2012). ”Järnvägstunnel dyr att reparera”. nwt.se. Arkiverad från originalet den 18 april 2013. https://archive.today/20130418130929/http://nwt.se/dalsland/article1171194.ece?service=refresh. Läst 2012-. 
  9. ^ ”DALTRAIL, FORSBACKABADEN”. Arkiverad från originalet den 3 maj 2013. https://archive.is/20130503135222/http://www.varmland.org/klaralvsbanan/index.asp?typ=detail&id=5363&ty=2&su=8&a=0&lang=. Läst 21 december 2012. 
  10. ^ Elisabeth Enger (22 november 2008). ”Finns inga pengar för att rusta järnvägstunneln”. nwt.se. Arkiverad från originalet den 18 april 2013. https://archive.is/20130418115230/http://nwt.se/dalsland/article73522.ece?service=refresh. Läst 21 december 2012. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]