Svarthäger

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Svarthäger
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Black heron, Egretta ardesiaca, at Marievale Nature Reserve (36149007430).jpg
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningPelikanfåglar
Pelecaniformes
FamiljHägrar
Ardeidae
SläkteEgretta
ArtSvarthäger
E. ardesiaca
Vetenskapligt namn
§ Egretta ardesiaca
Auktor(Wagler, 1827)
Hitta fler artiklar om fåglar med

Svarthäger[2] (Egretta ardesiaca) är en afrikansk fågel i familjen hägrar inom ordningen pelikanfåglar med ett unikt sätt att födosöka.[3]

Utseende och levnadssätt[redigera | redigera wikitext]

Svarthäger är en medelstor (42,5–66 centimeter i kroppslängd) och förutom de gula fötterna helt svartfärgad häger. I häckningsdräkt har den långa nackplymer.[4]

Levnadsmiljö[redigera | redigera wikitext]

Arten föredrar grunt öppet vatten sjö- och dammkanter, men också rena våtmarker, flodkanter, risfält och översvämmade fält. Den påträffas även utmed kusten vid tidvattenslätter eller sodasjöar.

Föda[redigera | redigera wikitext]

Svarthäger har ett unikt sätt att söka föda på. Den för fram sina vingar som ett paraply för att skapa skugga som lockar till sig småfisk. Den födosöker på så sätt ensam eller i grupp, ibland så stora som 200 individer, dagtid men allra helst i skymningen. Svarthägern äter huvudsakligen småfisk, men även vattenlevande insekter, kräftdjur och amfibier.[4]

Svarthägrar med sitt typiska födosökande öster om Antananarivo, Madagascar.

Häckning[redigera | redigera wikitext]

Svarthägerns bo byggs av kvistar och placeras i träd, buskar eller vassbälten. Den häckar i början av regnsäsongen i kolonier som kan innehålla flera hundra individer. De två till fyra äggen är mörkblå.[4]

Utbredning, biotop och systematik[redigera | redigera wikitext]

Fågeln förekommer lokalt i Afrika söder om Sahara och på Madagaskar.[3] I Europa är den en mycket sällsynt gäst, med ett fynd i Grekland 2012 och ett i Italien 2017.[5]

Svarthägerns utbredning i Afrika.

Svarthägern behandlas som monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter. Länge ansågs rödstrupig häger vara en variant av svarthäger, men urskiljs numera som egen art.

Status och hot[redigera | redigera wikitext]

Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population med stabil utveckling.[1] Utifrån dessa kriterier kategoriserar IUCN arten som livskraftig (LC).[1] Populationen på Madagaskar anses dock vara kraftigt hotad.[6][7]

Bilder[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] Birdlife International 2012 Egretta ardesiaca Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 2016-02-01.
  2. ^ Sveriges ornitologiska förening (2017) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2017-08-14
  3. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-02-11
  4. ^ [a b c] James Hancock; James Kushlan (1984). The Herons Handbook. Croom Helm. sid. 101–104. ISBN 0-7099-3716-4 
  5. ^ Tarsiger.com Fynd av svarthäger i Västpalearktis
  6. ^ del Hoyo, J., Elliot, A. and Sargatal, J. 1992. Handbook of the Birds of the World, Vol. 1: Ostrich to Ducks. Lynx Edicions, Barcelona, Spain.
  7. ^ Hancock, J.; Kushlan, J. 1984. The herons handbook. Croom Helm, London.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]