Sveriges ambassad i Tripoli
| Sveriges ambassad i Tripoli | |
 | |
| Beskickningstyp | Ambassad |
|---|---|
| Från | Sverige |
| Till | Libyen |
| Adress | Adress: P.O. Box 437, Tripoli.[1] (år 1984) |
| Öppnad | 1974 |
| Nedlagd | 1995 |
| Beskickningschef | Anna Block Mazoyer (sedan 2019) |
Sveriges ambassad i Tripoli var Sveriges diplomatiska beskickning i Libyen som var belägen i landets huvudstad Tripoli. Beskickningen bestod av en ambassad och ett antal svenskar utsända av Utrikesdepartementet (UD). Ambassaden öppnades 1974 och stängdes 1995. Sveriges ambassadör för Libyen är sidoackrediterad sedan 2016 från ambassaden i Tunis.
Beskickningschefer[redigera | redigera wikitext]
| Namn | Period | Funktion | Ackreditering |
|---|---|---|---|
| Lennart Petri | 1960–1962 | Ambassadör | Sidoackrediterad från ambassaden i Rabat. |
| Per Bertil Kollberg | 1963–1967 | Ambassadör | Sidoackrediterad från ambassaden i Tunis. |
| Lars Hedström | 1967–1972 | Ambassadör | Sidoackrediterad från ambassaden i Tunis. |
| Marc Giron | 1973–1974 | Ambassadör | Sidoackrediterad från ambassaden i Tunis. |
| Torsten Hylander | 1974–1978 | Ambassadör | |
| Bengt Holmquist | 1977–1983 | Ambassadör | |
| Sven Jonsson | 1983–1985 | Ambassadör | |
| Ian Paulsson | 1985–1989 | Ambassadör | |
| Andreas Ådahl | 1989–1992 | Ambassadör | |
| Nils-Erik Schyberg | 1992–1995 | Ambassadör | |
| Nils-Erik Schyberg | 1995–1999 | Ambassadör | Stockholmsbaserad. Även för Senegal (1996[2]), Mali (1996[3]), Niger och Guinea.[4] |
| Bengt Sparre | 1999–2003 | Ambassadör | Baserad i Kairo.[5][6] |
| Bo Wilén | 2003–2008 | Ambassadör | Stockholmsbaserad.[7] |
| Anne Marie Dierauer | 2009–2011 | Ambassadör | Stockholmsbaserad. |
| Jan Thesleff | 2011–2014 | Ambassadör | Stockholmsbaserad. |
| ? | 2014–2016 | Ambassadör | Stockholmsbaserad. |
| Fredrik Florén | 2016–2019 | Ambassadör | Sidoackrediterad från ambassaden i Tunis. |
| Anna Block Mazoyer | 2019– | Ambassadör | Sidoackrediterad från ambassaden i Tunis. |
Se även[redigera | redigera wikitext]
Referenser[redigera | redigera wikitext]
- ^ Sveriges statskalender. 1984. Stockholm: Fritzes offentliga publikationer. 1984. sid. 355. Libris 3682782. ISBN 91-38-90400-4. https://runeberg.org/statskal/1984/0357.html
- ^ Salander Mortensen, Jill, red (1996). Vem är det: svensk biografisk handbok. 1997. Stockholm: Norstedt. sid. 995. Libris 3681533. ISBN 91-1-960852-7. https://runeberg.org/vemardet/1997/0995.html
- ^ ”Nya ambassadörer utsedda”. Arbetet. TT: s. 6. 20 september 1996. https://tidningar.kb.se/4112681/1996-09-20/edition/12742/part/2/page/6/. Läst 21 april 2020.
- ^ Colliander, Hans; Grundberg, Lars (9 januari 2002). ”DÖDSFALL: Nils-Erik Schyberg”. Dagens Nyheter. http://www.dn.se/arkiv/kultur/dodsfall-nilserik-schyberg. Läst 26 januari 2015.
- ^ Lindstrand, Niclas (20 november 2000). ”UD försöker hjälpa kidnappad”. Dagens Nyheter. https://www.dn.se/arkiv/inrikes/ud-forsoker-hjalpa-kidnappad/. Läst 17 januari 2018.
- ^ Ribbing, Peder (18 april 2018). ”Bengt Sparre, 1942–2018”. Svenska Dagbladet: s. 25. https://tidningar.kb.se/1767385/2018-04-18/edition/144231/part/1/page/25/. Läst 21 april 2020.
- ^ Sveriges statskalender 2008. Stockholm: Norstedts Juridik AB. 2008. sid. 188. Libris 10900526. ISBN 9789138324059. https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/59891/1/gupea_2077_59891_1.pdf