Sveriges ambassad i Nairobi

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Sveriges ambassad i Nairobi
Coat of arms of Sweden.svg
BeskickningstypAmbassad
FrånSverige
TillKenya
AdressPostadress:
Embassy of Sweden
PO Box 30600
00100 Nairobi
Kenya
Besöksadress:
United Nations Crescent,
Gigiri, Nairobi
Koordinater1°13′58″S 36°48′17″E / 1.23288°S 36.80476°Ö / -1.23288; 36.80476
Öppnad1962
BeskickningschefAnna Jardfelt Melvin (sedan 2017)

Sveriges ambassad i Nairobi är Sveriges diplomatiska beskickning i Kenya, som är belägen i landets huvudstad Nairobi. Beskickningen består av en ambassad, ett antal svenskar utsända av Utrikesdepartementet (UD) och lokalanställda. Ambassadör sedan 2017 är Anna Jardfelt Melvin.[1] Ambassaden representerar Sverige i Kenya, Somalia, Seychellerna och Komorerna.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Kenya blev självständigt 1963 men svenska staten hade redan 1962 inrättat ett generalkonsulat.[2] År 1964 öppnades den svenska ambassaden i Nairobi.[3]

Den 17 oktober 2011 lämnade personalen på svenska ambassaden sina dåvarande lokaler i byggnaden Lion Place i centrala Nairobi på grund av säkerhetshot mot byggnaden och ett 60-tal anställda arbetade istället från dåvarande ambassadör Ann Dismorrs residens.[4] Detta var tredje gången sedan 2009, och andra gången en månad som ambassaden stängdes av säkerhetsskäl.[5] Norge hade sin ambassad i samma byggnad men valde att flytta till nya lokaler efter hot mottagits den 28 september 2011.[5] Bank- och finansbolag samt FN:s flyktingkommissariat (UNHCR) har också funnits som hyresgäster. I början 2012 stod en ny ambassadbyggnad klar i norra Nairobi, där FN har sitt huvudkontor och USA har en stor ambassadbyggnad.[4] Den 17 september 2012 invigdes Sveriges nya ambassad där Kenyas premiärminister Raila Odinga klippte invigningsbandet. På plats vid invigningen fanns även biståndsminister Gunilla Carlsson. I den nya ambassaden arbetar nära 75 anställda, varav 25 utsända från Sverige. Detta gör att ambassaden i Nairobi är Sveriges största ambassad utomlands. Anledningen till dess storlek är, förutom de många konsulära ärendena från främst från Somalia, är också de många FN-kontoren i Nairobi, flest utanför New York och Europa.[6]

Residens[redigera | redigera wikitext]

År 1962, året innan Kenya blev självständigt, förvärvade svenska staten ett vackert och representativt residens för den utsände beskickningschefen efter man öppnat ett generalkonsulat. Den tidigare ägaren var den svenska honorärkonsuln baron Uno Åkerhielm. Fastigheten ligger i bostads- och kaffeplantageområdet Rosslyn cirka fem kilometer från Nairobis centrum och omfattar cirka 26 000 km². Den består av en vitputsad villa i två plan med spåntak av lokalt trä. Personalbostäder, garage, pool samt förrådsbyggnader finns också på tomten. Tomtgränsen går på norra sidan vid slänten ner till floden Karuna River.[2]

Verksamhet och organisation[redigera | redigera wikitext]

Ambassaden representerar Sverige i Kenya, Somalia, Seychellerna och Komorerna samt representerar Sverige vid FN:s miljöprogram (UNEP) och FN:s program för boende- och bebyggelsefrågor (UN-HABITAT) som är två FN-organ med säte i Nairobi. Sverige har också en honorärkonsul i Mombasa i Kenya och i huvudstaden VictoriaSeychellerna. Ambassaden har personal från Utrikesdepartementet (UD), Sida och lokala anställda. Den totala personalstyrkan uppgår till cirka 75 personer som gör den till den största svenska ambassaden i världen.[7]

Man representerar och driver svensk utrikespolitik, svenska intressen och värderingar som görs inom skilda verksamhetsområden såsom politiska och ekonomiska relationer, utvecklingssamarbete, handels- och investeringsfrämjande, samt information och kultur. Man tillhandahåller också konsulära tjänster till svenska medborgare och handlägger migrationsärenden. Verksamheten utförs bilateralt, genom samarbetet i Europeiska unionen (EU) och inom ramen för FN-samarbetet.[7]

Ambassaden är indelad i följande sektioner:[7]

  • Sektionen för politik och handel
  • Sektionen för utvecklingssamarbete med Kenya
  • Somaliasektionen
  • Sektionen för regionalt utvecklingssamarbete
  • Sektionen för administration och konsulära ärenden
  • Sektionen för migrationsärenden

Beskickningschefer[redigera | redigera wikitext]

Namn Period Funktion Ackreditering
Otto Rathsman 1962–1964 Konsul med generalkonsuls namn[8]
Otto Rathsman 1964–1966 Ambassadör Sidoackrediterad i Dar es-Salaam, Kampala och Lusaka.[8]
? ????–???? Ambassadör
Carl-George Crafoord 1968–1973 Ambassadör
Lennart Rydfors 1973–1978 Ambassadör
Cecilia Nettelbrandt 1978–1983 Ambassadör Sidoackrediterad i Bujumbura, Kampala, Kigali och Victoria.
Arne Fältheim 1983–1988 Ambassadör Sidoackrediterad i Bujumbura, Kampala och Kigali.[9]
Nils Revelius 1988–1993 Ambassadör Sidoackrediterad i Bujumbura, Kampala och Kigali.
Lars-Göran Engfeldt 1993–1998 Ambassadör Sidoackrediterad i Bujumbura, Kampala och Kigali.[10]
Inga Björk-Klevby 1998–2003 Ambassadör Sidoackrediterad i Kigali, Moroni och Victoria.[11]
Bo Göransson 2003–2006 Ambassadör Sidoackrediterad i Bujumbura, Kigali, Mogadishu, Moroni och Victoria.[12]
Anna Brandt 2006–2009 Ambassadör
Ann Dismorr 2009–2012 Ambassadör Sidoackrediterad i Kigali, Bujumbura, Mogadishu, Moroni och Victoria.[13]
Johan Borgstam 2012–2017 Ambassadör Sidoackrediterad i Moroni och Victoria.[14]
Anna Jardfelt Melvin 2017–idag Ambassadör

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Ny ambassadör i Kenya”. Regeringskansliet. 8 juni 2017. http://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2017/06/ny-ambassador-i-kenya/. Läst 13 juni 2017. 
  2. ^ [a b] ”Nairobi, Kenya. Ambassadörens residens”. Statens fastighetsverk. http://www.sfv.se/sv/fastigheter/utrikes/afrika/nairobi-kenya-ambassadorens-residens/. Läst 11 augusti 2013. 
  3. ^ ”50 års jubileum när Sverige firade nationaldagen med konst och konsert”. Sveriges ambassad i Nairobi. 9 juni 2014. Arkiverad från originalet den 17 februari 2017. https://web.archive.org/web/20170217122041/http://www.swedenabroad.com/sv-SE/Ambassader/Nairobi/Aktuellt/Nyheter/50-ars-jubileum-nar-Sverige-firade-nationaldagen-med-konst-och-konsert--sys/. Läst 16 februari 2017. 
  4. ^ [a b] DN (19 oktober 2011). ”Hot tvingar svenska ambassaden att flytta”. Dagens Nyheter. http://www.dn.se/nyheter/varlden/hot-tvingar-svenska-ambassaden-att-flytta/. Läst 11 augusti 2013. 
  5. ^ [a b] Engstrand-Neacsu, Victoria (18 oktober 2011). ”Svenska ambassaden i Kenya stängd efter hot”. SIDA. http://www.sida.se/OmVarlden/Branschnytt/Svenska-ambassaden-i-Kenya-stangd-efter-hot/. Läst 11 augusti 2013. 
  6. ^ Sjöqvist, Maria. ”Nya ambassaden i Kenya är Sveriges största”. Dagens eko. Sveriges Radio. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=5274002. Läst 11 augusti 2013. 
  7. ^ [a b c] ”Ambassaden”. Sveriges ambassad i Nairobi. Arkiverad från originalet den 25 september 2013. https://web.archive.org/web/20130925074630/http://www.swedenabroad.com/sv-SE/Ambassader/Nairobi/Om-oss/Ambassaden/. Läst 11 augusti 2013. 
  8. ^ [a b] Vem är det: svensk biografisk handbok. 1969. Stockholm: Norstedt. 1968. sid. 786. Libris 3681519. http://runeberg.org/vemardet/1969/0802.html 
  9. ^ Uddling Hans, Paabo Katrin, red (1994). Vem är det: svensk biografisk handbok. 1995. Stockholm: Norstedt. sid. 364. Libris 8261514. ISBN 91-1-943202-X. http://runeberg.org/vemardet/1995/0364.html 
  10. ^ Uddling Hans, Paabo Katrin, red (1994). Vem är det: svensk biografisk handbok. 1995. Stockholm: Norstedt. sid. 293. Libris 8261514. ISBN 91-1-943202-X. http://runeberg.org/vemardet/1995/0293.html 
  11. ^ Mutiga, Murithi (30 april 2011). ”My joys and hardships in Africa” (på engelska). Daily Nation. http://www.nation.co.ke/news/My-joys-and-hardships-in-Africa-/-/1056/1154030/-/view/printVersion/-/o9ifs0z/-/index.html. Läst 5 juli 2015. 
  12. ^ Eriksson, Niklas (5 juli 2015). ”Bo Göransson: Half a century of politics” (på engelska). Sveriges ambassad i Nairobi. http://www.swedenabroad.com/en-GB/Embassies/Nairobi/Current-affairs/Sweden---Kenya-50-years--sys/Sweden-Kenya-Bo-Goransson-sys/. 
  13. ^ ”PROFILES” (på engelska) (PDF). FN:s utvecklingsprogram. 8 november 2012. sid. 57. http://www.ke.undp.org/content/dam/kenya/docs/Democratic%20Governance/UNDP%20championing%20womens%20leadership%20booklet3%20(1).pdf. Läst 5 juli 2015. 
  14. ^ Oruko, Ibrahim (14 juli 2014). ”Kenya: Human Rights Are Universal - Ambasador Johan Borgstam” (på engelska). The Star. http://allafrica.com/stories/201407142339.html. Läst 5 juli 2015. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]