Syförening

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Syjunta)
Hoppa till: navigering, sök
Traditionell syjunta i HavdhemGotland år 1940.

En syförening och syjunta är en grupp som träffas för att ägna sig åt sömnad och handarbete. En syförening är mer organiserad och har vanligen till syfte att bidra till välgörande verksamhet. En syjunta är en informell grupp där man vanligen kombinerar social gemenskap med att handarbeta främst för eget bruk. Sedan år 2000 har syjuntan fått förnyad popularitet bland yngre kvinnor i storstäder.

Syförening[redigera | redigera wikitext]

I organiserad form arrangeras syföreningar ofta av eller i relation till kyrkor. Syföreningar i Svenska kyrkan är ofta självständiga föreningar, med egna valda styrelser och egen ekonomi. I huvudsak ägnar man sig åt sömnad och handarbete för välgörenhet av olika slag. Vilka ändamål man vill främja beslutar man således helt själv över. Trots att föreningen är fristående är det vanligt att präster, diakoner eller annan personal deltar i verksamheten i viss utsträckning.

Sveriges första syförening anses vara föreningen i Herrestad i Småland som bildades 1844. Man träffades en gång i veckan för att läsa Guds ord, be, sjunga och samtala om andliga frågor samt för att sy till förmån för fattiga barn i Lappland. Vid sammankomsterna läste pastorn högt ur den heliga skrift.[1]

Den mest kända syföreningen är troligen Syföreningen af år 1872 som fortfarande (år 2010) är verksam. Den bildades av en grupp socialt engagerade kvinnor i Landskrona 1872 och var inte knuten till kyrkan. Föreningen, även kallad ”Klubben”, började sin verksamhet med att sy kläder till Landskronas fattiga barn. Senare arrangerade de även matbespisning till skolbarn, aftonskolor för fattiga kvinnor, arbetsstugor för pojkar, bibliotek, föreläsningar och musikklubbar. Selma Lagerlöf var medlem i ”Klubben” under de år hon arbetade som lärarinna i Landskrona (1885-95).[2][3]

Syjunta[redigera | redigera wikitext]

Syjunta är ett vardagligt uttryck för en grupp som träffas för att sy, virka, sticka eller brodera, och för att umgås. Till skillnad från syföreningar är syjuntan ingen formell organisation eller förening, utan utgörs av ett antal vänner som träffas med varierande grad av regelbundenhet. Vanligtvis är deltagarna kvinnor som träffas hemma hos varandra.

Ordet "syjunta" förekommer första gången 1897.[4] Syjuntor var ett vanliga sätt för kvinnor att träffas och umgås under början och mitten av 1900-talet men i och med kvinnans emancipation och inflyttningen till städer förlorade de under seklets sista decennier mycket av sin funktion som social mötesplats. Syjuntan blev så en umgängesform framförallt för äldre kvinnor på mindre orter, men vid millennieskiftet 2000 fick syjuntan ny popularitet, nu bland yngre kvinnor i storstäderna.

Källor & fotnoter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Herrestads syförening
  2. ^ Första syföreningen fortfarande igång Helsingborgs Dagblad, 28 oktober 2010
  3. ^ Så gav Selmas systrar sin tids kvinnor hopp, Ebba Witt-Brattström, Dagens Nyheter, 24 december 2010
  4. ^ Syjunta i Svenska Akademiens ordbok

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]