Syskesläktet

	Syskesläktet
	Knölsyska (Stachys vulgaris)
Systematik
Domän	Eukaryoter; Eukaryota
Rike	Växter; Plantae
Division	Fröväxter; Spermatophyta
Underdivision	Gömfröväxter; Angiospermae
Klass	Trikolpater; Eudicotyledonae
Ordning	Plisterordningen; Lamiales
Familj	Kransblommiga växter; Lamiaceae
Underfamilj	Lamioideae
Släkte	Syskesläktet; Stachys
Vetenskapligt namn
	§ Stachys
Auktor	L., nom. cons. 1753
Arter (urval)
	Alpsyska (S. alpina); Axbetonika (S. pradica); Gulsyska (S. annua); Humlesuga (S. officinalis); Knölsyska (S. palustris); Kolibrisyska (S. coccinea); Korogi (S. affinis); Lammöron (S. byzantina); Lavendelsyska (S. lavandulifolia); Luddsyska (S. germanica); Praktbetonika (S. macrantha); Stinksyska (S. sylvatica); Styvsyska (S. recta); Vitbetonika (S. discolor); Åkersyska (S. arvensis);
Synonymer
	Betonica L.; Galeopsis J. Hill nom. illeg.; Ortostachys Fourr.; Phlomidoschema (Benth.) Vved.;

Syskesläktet (Stachys) är ett växtsläkte med cirka 300 arter i familjen kransblommiga växter. De förekommer naturligt i Europa, Afrika, Asien, Australien och Nordamerika. Ett flertal arter förekommer naturligt eller som förvildade i Sverige, andra odlas som trädgårdsväxter. Korogi (S. affinis) odlas som rotfrukt.

Släktet består av ett- till fleråriga örter, halvbuskar eller buskar. Bladen är enkla, helbräddade eller tandade. Blomställningarna är toppställda eller kommer fram i bladvecken, de är uppbyggnda som ax eller klasar. Blommorna sitter två eller fler i kransar. Stödbladen kan vara bladlika eller tillbakabildade. Fodret är har fem tänder, ofta likformiga, men ibland är fodret tvåläppigt eller osymmestriskt. Kronan är tvåläppig, de övre läppen är ofta konkav eller bågformad, vanligen kortare än de undre läppen. Den undre läppen är treflikig. Ståndarna är fyra. Pistillen är ensam och tvådelad.

Referenser

Webbkällor