Tånglöss

Från Wikipedia
Tånglöss
Vanlig tånggråsugga (Idotea baltica), vanlig art i Östersjön.
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamLeddjur
Arthropoda
UnderstamKräftdjur
Crustacea
KlassStorkräftor
Malacostraca
UnderklassEumalacostraca
ÖverordningPeracarida
OrdningGråsuggor och tånglöss
Isopoda
UnderordningTånglöss
Valvifera
Vetenskapligt namn
§ Valvifera
AuktorSars, 1882
familjer
Ishavsgråsugga (Saduria entomon)
Ishavsgråsugga (Saduria entomon)
Hitta fler artiklar om djur med

Tånglöss (Valvifera) är en underordning till ordningen gråsuggor och tånglöss. Det finns cirka 10 arter i svenska vatten.

Kännetecken[redigera | redigera wikitext]

Tånglöss blir oftast ett par centimeter långa, men vissa arter, till exempel ishavsgråsuggan kan bli upp till 7 centimeter. Färgen och teckningen kan vara väldigt variabel beroende på var de lever och vilken färg som är lämplig för kamouflage. Även inom samma art kan färgvariationen vara betydande.

Levnadssätt[redigera | redigera wikitext]

Tånglössen är marina kräftdjur men många arter har anpassat sig till Östersjöns brackvatten och de har även hittats i några insjöar. Många arter lever i tång på grunt vatten och kan bli mycket talrika. De är en viktig föda för många fiskar, till exempel abborre och tånglake. Tånglössen lever oftast på olika slags alger, men de kan även äta as. Vid parningen klamrar sig hanen fast ovanpå honan och väntar på att hon ska ömsa skal. Parningen sker efter skalömsningen. De cirka 100 äggen bärs i en påse på magen och kläcks efter cirka 3 veckor.

Källor[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]