Hoppa till innehållet

Tage Aurell

Från Wikipedia
Tage Aurell
Tage Aurell 1946.
Tage Aurell 1946.
Född2 mars 1895
Kristiania, Norge
Död21 februari 1976 (80 år)
Mangskog, Sverige
YrkeFörfattare
Journalist
Översättare
NationalitetSverige Svensk
SpråkSvenska
Make/makaKathrine Aurell
BarnLisa Aurell, Mattias Aurell Hans Aurell

Tage Aurell, född 2 mars 1895 i Kristiania (nuvarande Oslo) i Norge, död 21 februari 1976 i Mangskog i Värmland, var en svensk författare, journalist och översättare. Han var från 1926 gift med författaren Kathrine Aurell och var far till Lisa Aurell och Mattias Aurell.

Biografi

[redigera | redigera wikitext]

Tage Aurell föddes 1895 i Kristiania (nuvarande Oslo), där hans far, Albert Aurell, arbetade som gjutare i flera år. När Tage Aurell var fem år återvände familjen till Karlstad, och det var där som Tage Aurell kom att växa upp och gå i skolan. År 1913 avbröt han dock strax före studentexamen sina studier vid Karlstads högre allmänna läroverk och arbetade sedan under några år som journalist. Han lämnade Sverige 1919 och kom att vistas utomlands, först en kortare tid i Berlin, men sedan närmare tio år i Paris. Där bedrev Tage Aurell studier vid Sorbonneuniversitetet och översatte bland andra Franz Kafka, Stendhal och inte minst August Strindberg (till och från franskan). Det var också i Paris som Aurell 1924 träffade sin blivande hustru Kathrine Zimmer från Bergen i Norge. De gifte sig år 1926. Tage Aurell påbörjade sitt författarskap i Paris, men hans debutroman Tybergs gård, som tilldrar sig i Herrhagen i Karlstad, publicerades först 1932, då Tage och Kathrine Aurell redan bodde i Mangskog utanför Arvika efter sin omtalade och av Tage Aurell själv skildrade cykelfärd från Frankrike hem till Värmland år 1929.

Det skulle emellertid dröja många år och ytterligare några böcker innan Aurell 1943 med romanen Skillingtryck "lyftes in i den litterära salongen", för att citera författaren Lars Andersson. I tidskriften BLM skrev Knut Jaensson om denna roman och om Aurells tidigare böcker. Detta blev en artikel som mycket snabbt gjorde Tage Aurell berömd, erkänd och uppskattad inte minst av sina jämnåriga och något yngre författarkollegor. Han fick plötsligt många goda kontakter, bland andra Gunnar Ekelöf och Harry Martinson. Under 1940-talet blev han också en välkänd radioman. Ett exempel på detta är just boken Skillingtryck, som han i samarbete med hustrun Kathrine omvandlade till en radiopjäs, Serenad i Repslagargatan. Regissör för denna pjäs var Lars Madsén och huvudrollerna spelades av Hilding Gavle och Mimi Pollak. Så följde ett flertal böcker, varav den sista, Samtal önskas med sovvagnskonduktören gavs ut år 1969.

Tage Aurell avled 1976 på Arvika lasarett.[1]

Bibliografi

[redigera | redigera wikitext]

Redaktör

[redigera | redigera wikitext]
  • Vi och vår värld: litteraturhandboken. 1-6 / sammanställd av Tage Aurell och Ragnar Matsson. Stockholm: Lindblad. 1962-1964. Libris 70285 

Översättningar

[redigera | redigera wikitext]

Filmmanus

[redigera | redigera wikitext]

Priser och utmärkelser

[redigera | redigera wikitext]

Källor

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ Föreningen Värmlandslitteratur. Besökt 9 december 2017.

Vidare läsning

[redigera | redigera wikitext]
  • Medlemsblad. Arvika: Tage Aurell-sällskapet. 2000-2003. Libris 4452451 
  • Andersson, Lars (1995). Platsens ande: en bok om Tage Aurell. Stockholm: Bonniers. Libris 7149490. ISBN 91-0-056199-1 
  • Andersson, Lars (1994). ”På väg till tystnadens teater: om Tage Aurell och 20-talet”. Artes (Stockholm : Natur & Kultur, 1975-) 1994 (20:1),: sid. [70]-84 :ill. (fotogr.). ISSN 0345-0015. ISSN 0345-0015 ISSN 0345-0015.  Libris 2237703
  • Andersson, Pär-Yngve (2012). Att röja plats för tystnaden: Tage Aurell som prosakonstnär. Stockholm: Carlsson. Libris 12404097. ISBN 978-91-7331-473-2 
  • Håkanson, Nils (1992). ”Söderlundsgraven i Mangskog: om bakgrunden till en berättelse av Tage Aurell - tillika ett stycke personhistoria”. Wermlandica (Karlstad : Föreningen för Värmlandslitteratur, 1978-) 1991 (15),: sid. 39-50 : ill.. ISSN 0348-8454. ISSN 0348-8454 ISSN 0348-8454.  Libris 2979484
  • Håkanson, Nils (1994). ”Tage och Kathrine Aurell som kommunalpolitiker”. Wermlandica (Karlstad : Föreningen för Värmlandslitteratur, 1978-) 1994,: sid. 51-58. ISSN 0348-8454. ISSN 0348-8454 ISSN 0348-8454.  Libris 2105213
  • Magnusson, Gert (1982). Berättaren Tage Aurell: en analys av berättelsen Intill helgsmål, ur samlingen Smärre berättelser. Stockholms universitet. Litteraturvetenskapliga inst. Libris 12655068 
  • Matsson, Ragnar (1970). Berättaren i Mangskog: Tage Aurells författarskap till genombrottet 1943. Scandinavian university books, 99-0103642-9. Stockholm: Läromedelsförl. Libris 8390207 
  • En vänbok till Tage Aurell den 2 mars 1975. Karlstad: Värmlands museum. 1975. Libris 7746622. ISBN 91-85224-02-2 
  • Östberg, Patrik (1986). Människorna hos Tage Aurell. Stockholms universitet. Litteraturvetenskapliga inst. Libris 12655810 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Tage_Aurell&oldid=54227390”