Taggsvansmus
| Taggsvansmus Status i världen: Livskraftig (lc)[1] | |
 Taggsvansmus (Zenkerella insignis) | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Däggdjur Mammalia |
| Ordning | Gnagare Rodentia |
| Underordning | Anomaluromorpha |
| Familj | Taggsvansekorrar Anomaluridae |
| Släkte | Zenkerella Matschie, 1898 |
| Art | Taggsvansmus Z. insignis |
| Vetenskapligt namn | |
| § Zenkerella insignis | |
| Auktor | Matschie, 1898 |
| Synonymer | |
| |
| Hitta fler artiklar om djur med | |
Taggsvansmusen eller fjällsvansad ekorre[2] (Zenkerella insignis) är en gnagare i familjen taggsvansekorrar (Anomaluridae) och den enda arten i sitt släkte.
Djuret förekommer i västra centrala Afrika. Utbredningsområdet sträcker sig antagligen över Kamerun, Centralafrikanska republiken, Ekvatorialguinea och Demokratiska republiken Kongo, även om den inte har hittats i alla nämnda regioner. Habitatet utgörs främst av låglänta regnskogar och liknande områden.[1]
Arten når en kroppslängd mellan 18 och 23 cm och därtill kommer en cirka 16 cm lång yvig svans. På ovansidan har pälsen en färg i olika nyanser av grå, undersidan är ljusare och svansen vanligen mörkare. Vid bakfötternas vrist finns körtlar som är täckt av svarta hår men körtlarnas funktion är okänt.[3]
Hittills hittades bara 11 individer och därför är informationsläget om arten dåligt.[1] I motsats till andra taggsvansekorrar saknar den flygmembran, och de vistas troligen främst på marken eller klättrar i träd. Dessutom antas att individerna är aktiva på natten och att de lever ensamma. Upp till tre ungar per kull registrerades, annars är fortplantningssättet okänt. Avvänjande ungar matas med tuggat föda som bärs av föräldrarna i kindpåsarna.[3]
Angående födan antas att taggsvansmusen livnär sig av samma ämnen som andra taggsvansekorrar.[3]
Troligen hotas den liksom andra djur som lever i regnskogen av skogsavverkningar men IUCN listar taggsvansmusen som livskraftig (least concern).[1]
Referenser
- ^ [a b c d] Zenkerella insignis på IUCN:s rödlista, auktor: Hutterer, R. & Decher, J. 2008, läst 15 mars 2011.
- ^ Kai Curry-Lindahl, Afrikas Däggdjur, P. A. Norstedt & Söner Förlag, 1984, Stockholm, ISBN 91-1-834122-5, sid. 177
- ^ [a b c] Harvey, M. & B. Lundrigan. 2004 Zenkerella insignis på Animal Diversity Web (engelska), besökt 15 mars 2011.
