Taiwansibia

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Taiwansibia
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
White-eared Sibia (Heterophasia auricularis).jpg
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningTättingar
Passeriformes
FamiljFnittertrastar
Leiothrichidae
SläkteHeterophasia
ArtTaiwansibia
H. auricularis
Vetenskapligt namn
§ Heterophasia auricularis
Auktor(Swinhoe, 1864)
Synonymer
Vitörad sibia
Hitta fler artiklar om fåglar med

Taiwansibia[2] (Heterophasia auricularis) är en fågel i familjen fnittertrastar inom ordningen tättingar.[3] Den förekommer endast i bergsskogar på Taiwan. Arten minskar i antal, men beståndet anses ändå vara livskraftigt.

Utseende och läte[redigera | redigera wikitext]

Taiwansibian är en elegant, långstjärt fnittertrast med en kroppslängd på 22–24 cm. Huvudet är svart med ett iögonfallande vitt streck genom ögat som avslutas i en fjäderplym. Den är vidare blåsvart på vingar och stjärt, med ett tydöigt vitt vingband. På övre delen av ryggen och bröstet är den mörkgrå, medan den är rost- eller kastanjebrun på övergump och buk. Näbben är svart och benen skärbruna.[4]

White-eared Sibia - Taiwan S4E8153 (19547305835).jpg

Sången är ljudlig och vacker, återgiven på engelska som "fei fei fei yo" eller "weep-weep-weep-weeeooo". Bland varningslätena hörs avtagande "sirrrrrrr", ofta uppblandat med korta och hårda "sip".[4]

Utbredning och systematik[redigera | redigera wikitext]

Fågeln förekommer i bergsområden på Taiwan,[3] sommartid på 1200–3000 meters höjd, vintertid ner till 700 meter över havet, ibland till och med 200.[4] Den behandlas som monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter.

Levnadssätt[redigera | redigera wikitext]

Sommartid hittas arten i bergsbelägna städsegröna och blandade skogar, vintertid även i ren lövskog. Den häckar i april–maj och bygger sitt bo i tätt lövverk högt uppe i ett träd.[4]

Föda[redigera | redigera wikitext]

Taiwansibian är en aktiv men inte skygg fågel. Den är en allätare som plockar insekter från blommor, men tar även nektar, ekollon, bär, frukter och frön. Den kan också ta både ungar och ägg från taiwanyuhina.[5] Arten ses enstaka, i par eller i småflockar, födosökande brett från trädtaket ner till marken, dock oftare högre upp.[4]

White-eared Sibia 1301a.jpg

Status och hot[redigera | redigera wikitext]

Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population, men tros minska i antal, dock inte tillräckligt kraftigt för att den ska betraktas som hotad.[1] Internationella naturvårdsunionen IUCN listar därför arten som livskraftig (LC).[1]

Taxonomi och namn[redigera | redigera wikitext]

Taiwansibian beskrevs taxonomiskt av Robert Swinhoe 1864. Dess vetenskapliga namn auricularis syftar på örat efter latinets auricula, diminutiv av auris, "öra". På svenska har den även kallats vitörad sibia. Sibia kommer av det nepalesiska namnet Sibya för rostsibian.[6]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] Birdlife International 2015 Heterophasia auricularis Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 1 februari 2016.
  2. ^ BirdLife Sverige (2020) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
  3. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2019) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2019 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2019-08-11
  4. ^ [a b c d e] Collar, N. & Robson, C. (2017). White-eared Sibia (Malacias auricularis). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från http://www.hbw.com/node/59665 4 mars 2017).
  5. ^ Yuan, H; Shen, S; Hung, H (2006). ”Sexual dimorphism, dispersal patterns, and breeding biology of the Taiwan Yuhina: a joint-nesting passerine”. The Wilson Journal of Ornithology 118 (4): sid. 558–562. doi:10.1676/05-809.1. https://www.researchgate.net/publication/232669155. 
  6. ^ James A. Jobling (2010) The Helm Dictionary of Scientific Bird Names. Christopher Helm, London. ISBN 978-1-4081-2501-4

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]