Taklök
Taklök | |
Systematik | |
---|---|
Domän | Eukaryoter Eukaryota |
Rike | Växter Plantae |
Division | Fröväxter Spermatophyta |
Underdivision | Gömfröväxter Angiospermae |
Klass | Trikolpater Eudicotyledonae |
Ordning | Stenbräckeordningen Saxifragales |
Familj | Fetbladsväxter Crassulaceae |
Släkte | Taklökssläktet Sempervivum |
Art | Taklök S. tectorum |
Vetenskapligt namn | |
§ Sempervivum tectorum | |
Auktor | Linné |
Taklök (Sempervivum tectorum) är art i familjen fetbladsväxter från centrala Europa till Balkan.
Som odlad är taklök lättskött, tål torka och passar bra i stenpartier. Det finns olika sorter som ser ut som små bollar, kottar eller kronärtskockor.
Etymologi
Etymologin är förvirrande.
Under medeltiden fanns en växt på latin kallad Barba Jovis (Himmelens gud Jupiters skägg). Överfört på Tor, åskans gud i nordisk mytologi har detta blivit Tore-skägg, vilket i folkmun i Närke och södra Dalarna använts för taklök, Sempervirum tectorum. [1]
Carl von Linné har dock med Jupiters skägg avsett Anthyllis Barba Jovis, en ärtväxt.
Den tyska motsvarigheten Jupters-Bart avser också Anthyllis Barba Jovis liksom namnet Jupiter's Beard på brittisk engelska.
På amerikansk engelska har man med Jupiter's Beard avsett Centranthus ruber.
Användning
I svensk folktro trodde man att taklöken skänkte huset lycka och gav skydd mot vådeld. Inom svensk folkmedicin användes taklöken som medel mot vårtor och liktornar.[2]
Källor
- ^ Thore-skägg i Johan Ernst Rietz, Svenskt dialektlexikon (1862–1867)
- ^ Ebbe Schön: Folktrons ABC (Carlsson Bokförlag, Stockholm 2004), s. 270.
Externa länkar
- Den virtuella floran - Taklök
- Taklök i Carl Lindman, Bilder ur Nordens flora (andra upplagan, Wahlström och Widstrand, Stockholm 1917–1926)
- Wikimedia Commons har media som rör Taklök.