Tartus gamla observatorium

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Världsarv
Tartus gamla observatorium
Tartu Tähetorn
Die Sternwarte
Tartu tähetorn 2006.jpg
Geografiskt läge
Koordinater58°22′43.64″N 26°43′12.61″Ö / 58.3787889°N 26.7201694°Ö / 58.3787889; 26.7201694
PlatsToomemägi, Tartu, Estland
LandEstland
Region*Europa och Nordamerika
Data
TypKulturarv
Kriterierii, iii, vi
Referens1187
Historik
Världsarv sedan2005  (29:e mötet)
"Dorpat" på kartan över Europa
Red pog.svg
"Dorpat"
.
* Enligt Unescos indelning.

Tartus gamla observatorium (estniska: Tartu Tähetorn, ursprungligt namn på tyska: Die Sternwarte) byggdes för Tartu universitet efter att universitetet åter öppnat 1802.

Observatoriet, som ritades av Johann Wilhelm von Krause och byggdes 1808–1810 på Toomemägi (Domberget) i Tartu. Från början hade observatoriet ett spegelteleskop, som tillverkats av Wilhelm Herschels verkstad och en akromatiskt teleskop från Trotztop met 1,5 meters brännvidd. År 1814 fick observatoriet en merediankikare från George Dollond och 1822 en merediankikare från Reichenbachs verkstad i München Mathematisch-Feinmechanisches Institut).

År 1824 kom en 9" Fraunhofer refraktor, vilket på den tiden gjorde det till det största akromatiska teleskopet i världen. När Struve började sätta samman Struves meridianbåge 1816, blev observatoriet dess första mätpunkt.

Friedrich Georg Wilhelm Struve blev 1818 professor i astronomi i Dorpat, dä han också studerat och disputerat. Han blev 1820 också chef över observatoriet, och detta blev under hans ledning ett av de ledande astronomiska observatorierna.

År 1946 skiljdes observatoriet organisatoriskt från Tartu universitet och lades under Estniska vetenskapsakademin. Universitetet byggde 1957 ett nytt observatorium, Tartu observatorium, på kullen Tõravere på universitetsområdet i Nõo kommun utanför Tartu.

Universitets museer[redigera | redigera wikitext]

Bildgalleri[redigera | redigera wikitext]