Tartu

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Tartu
tidigare Dorpat
Stad
Centrala Tartu
Centrala Tartu
Tartu flag.svg
Flagga
Tartu coat of arms.svg
Stadsvapen
Land Estland Estland
Landskap Tartumaa
Kommun Tartu stad
Höjdläge 79 m ö.h.
Koordinater 58°22′N 26°43′Ö / 58.367°N 26.717°Ö / 58.367; 26.717
Area 38,8 km²[1]
Folkmängd 103 284 (2010)[1]
Befolkningstäthet 2 662 invånare/km²
Först omnämnd 1030
Borgmästare Urmas Klaas
Tidszon EET (UTC+2)
 - sommartid EEST (UTC+3)
Postnummer 50050-51111
GeoNames 588335
Tartus läge i Estland.
Red pog.svg
Tartus läge i Estland.
Tartu 1553
Rådhuset i Tartu

Tartu (historiska namn: tyska och svenska: Dorpat; ryska 1893–1918 Юрьев, Jurjev, men idag Тарту, Tartu) är en universitetsstad i sydöstra Estland. Staden är residensstad i landskapet Tartumaa (Dorpatland) och har 103 284 invånare (2010).

Tartu ligger i det historiska Livland och var fram till Estlands självständighet 1918 känd i omvärlden som Dorpat. Tartu universitet grundades ursprungligen 1632 i Svenska Livland och var då Sveriges andra universitet. Universitetet är Estlands äldsta och största universitet.

Geografi[redigera | redigera wikitext]

Genom staden flyter Emajõgi, en av Estlands största floder sett till vattenföringen.

Klimat[redigera | redigera wikitext]

Uppmätta normala temperaturer och -nederbörd i Tartu:[2]

Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec
 Högsta medeltemp. -2,1 -2,2 2,7 10,6 17,0 20,1 22,7 21,2 15,4 9,2 2,5 -1,0
 Lägsta medeltemp. -7,1 -8,2 -4,3 1,1 6,0 9,7 12,5 11,7 7,4 3,5 -1,5 -5,6
 Nederbörd 48 35 38 30 55 84 72 86 61 69 53 49

Historik[redigera | redigera wikitext]

Medeltiden[redigera | redigera wikitext]

Dorpat grundades 1030 av storfursten Jaroslav I. Staden erövrades1224 av Svärdsriddarorden och blev blev under Svärdsriddarordens styre biskopssäte och en viktig plats för handeln mellan Hansan och Ryssland. År 1558 intogs staden av ryssarna, därefter fick staden nya herrar vid ett flertal tillfällen; Polen (1582), Sverige (1601), Polen ånyo (1603), och sedan tillbaka till svenskt styre 1625. Det fanns ett försvarstorn som kallades Långe Hermann.

Svensktiden[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Svenska Livland

Gustav II Adolf inrättade Dorpats hovrätt 1630, vilket då var den tredje svenska hovrätten som inrättades. År 1631 infördes den första tryckpressen i Estland.[3]

1700-talet till första världskriget[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: guvernementet Livland

Under stora nordiska kriget erövrades Dorpat 1704 av den ryske tsaren Peter I och kom under ryskt styre, där det tillhörde guvernementet Livland. Under det ryska styret halverades befolkningen från 6000 vid slutet av femtonhundratalet till 3 421 år 1789.[3]

Frihetstiden 1922–1939[redigera | redigera wikitext]

År 1917 delades Livland mellan Estland och Lettland och vid Estlands självständighet tillföll Tartu den nya staten. Under mellankrigstiden blev staden Estlands kulturella centrum och utvecklades till en viktig handels- och industristad.

Sovjettiden[redigera | redigera wikitext]

År 1940 intogs staden av Sovjetunionen. Under de följande årens stridigheter mellan Sovjetunionen och Tyskland förstördes delar av staden, framför allt under Slaget om Tartu 1944. Av de klassiska byggnaderna finns Tartus universitets huvudbyggnad kvar och dess astronomiska observatorium, Rådhuset och Johanneskyrkan. Den senare blev svårt brandskadad under det senaste kriget, men restaurerades under 1990-talet.

Efter andra världskriget låg Tartu i Estniska SSR inom Sovjetunionen. Deportationer av den estniska befolkningen, som före kriget utgjort 85 % av folkmängden, till Sibirien och inflyttning av ryssar och andra sovjetfolk, ledde till att staden fick en blandad etnisk sammansättning. Under sovjettiden var Raadi flygbas i utkanten av staden en av Sovjetunionens viktigaste flygbaser för strategiskt bombflyg. Flygfältet benämndes "objektet", då det inte fick nämnas vid namn. Under Sovjettiden var Tartu därför en stängd stad som krävde specialtillstånd för utländska medborgare vid besök. Ännu idag går huvudvägen förbi staden, med en avtagsväg in till staden.

Självständigheten till idag[redigera | redigera wikitext]

Invid Tartu universitet restes 1928 en staty av Gustav II Adolf. Den avlägsnades under sovjettiden, direkt efter andra världskriget, men 1992 restes en ny, gjord efter en gipsmodell som fanns i Göteborg.

Tartu är ett relativt välmående akademiskt centrum och är landets andra stad i storlek, och i snabb ekonomisk utveckling. Tartu är systerstad till Uppsala, och i staden finns också Uppsalahuset, som är en symbol för samarbete mellan de båda städerna.

Utbildning, vetenskap och kultur[redigera | redigera wikitext]

Tartu hade landets första universitet och var under den första självständighetsperioden känt för att vara ett konstnärligt och intellektuellt centrum i landet. Det har idag Estlands nationalmuseum, Estlands nationalarkiv och från 1993 Estlands högsta domstol. Teatern Vanemuine med bland annat ett balettkompani är en av landets äldsta teatrar.

Kommunikationer[redigera | redigera wikitext]

Tartus flygplats, med utrikestrafik till Helsingfors, ligger 17 kilometer från staden. Sedan det estniska nationella flygbolaget Estonian Air fick sämre ekonomi, och sedermera gick i konkurs, är flygtrafiken på Tartus flygplats blygsam.

Tartu har en järnvägsstation med många dagliga avgångar till Tallinn samt ett par avgångar till Valga vid lettiska gränsen, varifrån tåg går till Riga.

Tartu har en busstation med många avgångar till de flesta större estniska städer.

Vänorter[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Statistics Estonia; Population number, area and density by administrative unit or type of settlement, 1 January Läst 24 juli 2011.
  2. ^ ”Vädret i Tartu”. resvader.com. https://www.resvader.com/Tartu/per-manad/. 
  3. ^ [a b] Miljan (2004), s. 467.
  • Estland, Lettland & Litauen: [arkitektur, natur, nattliv, kyrkor, slott, museer, stränder, folkmusik, nationalparker, sjöar. Första klass reseguider 99-2094271-5. Stockholm: Reseförlaget. 2009. Libris 11235025. ISBN 91-7425-030-2 
  • Miljan, Toivo (2004) (på eng). Historical dictionary of Estonia. European historical dictionaries ; no. 43. Lanham, Md.: Scarecrow Press. Libris 9091929. ISBN 0-8108-4904-6