Tectaria semipinnata
 |
Den här artikeln har skapats av Lsjbot, ett program (en robot) för automatisk redigering. (2014-06) Artikeln kan innehålla fakta- eller språkfel, eller ett märkligt urval av fakta, källor eller bilder. Mallen kan avlägsnas efter en kontroll av innehållet (vidare information) |
| Tectaria semipinnata | |
| Systematik | |
|---|---|
| Rike | Plantae |
| Stam | Kärlväxter Tracheophyta |
| Klass | Polypodiopsida |
| Ordning | Polypodiales |
| Familj | Tectariaceae |
| Släkte | Tectaria |
| Art | Tectaria semipinnata |
| Vetenskapligt namn | |
| § Tectaria semipinnata | |
| Auktor | (Roxb.) C. V. Morton |
| Synonymer | |
|
Tectaria maingayi (Bak.) C. Chr. Selliguea maingayi (Bak.) Bedd. Polypodium semipinnatum Roxb. Polypodium maingayi (Bak.) Diels Pleopeltis maingayi (Bak.) Alderw. Phegopteris subdecurrens Luerss. Hemionitis maingayi (Bak.) Ridl. Gymnogramma maingayi Bak. Dictyopteris subdecurrens (Luerss.) Alderw. Colysis maingayi (Bak.) H. Itô Campylogramma trollii Goebel Aspidium subdecurrens (Luerss.) C. Chr. Aspidium maingayi (Bak.) Holtt. Acrostichum semipinnatum Roxb. | |
Tectaria semipinnata[1] är en ormbunkeart som först beskrevs av William Roxburgh, och fick sitt nu gällande namn av Conrad Vernon Morton. Tectaria semipinnata ingår i släktet Tectaria och familjen Tectariaceae.[2][3] Inga underarter finns listade.[2]
Källor[redigera | redigera wikitext]
- ^ C. V. Morton, 1974 In: Contr. U.S. Nat. Herb. 38: 286
- ^ [a b] Roskov Y., Kunze T., Orrell T., Abucay L., Paglinawan L., Culham A., Bailly N., Kirk P., Bourgoin T., Baillargeon G., Decock W., De Wever A., Didžiulis V. (ed) (12 maj 2014). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2014 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2014/details/species/id/16556925. Läst 26 maj 2014.
- ^ ”World Ferns: Checklist of Ferns and Lycophytes of the World”. Arkiverad från originalet den 12 maj 2014. https://web.archive.org/web/20140512223922/http://worldplants.webarchiv.kit.edu/ferns/. Läst 25 juni 2014.