Temperament

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Temperament kallades i äldre psykologi, det vill säga humoralpatologin, arten av en människas personlighet eller sinnesstämning.

Historik[redigera | redigera wikitext]

Den antika temperamentsläran byggde ursprungligen på en sammanställning som den grekiske läkaren Hippokrates (460-370 f.Kr.) gjorde av filosofen Empedokles’ (490-430 f.Kr.) lära om de fyra elementen – luft, eld, vatten och jord – med sin egen teori om fyra grundläggande kroppssafter – blod, gul galla, slem och svart galla (koagulerat blod?).[1]

Den grekisk-romerske läkaren Galenos (130-200 e.Kr.) kopplade överskottet av dessa kroppsvätskor till olika kroppssjukdomar, och hans elever började använda modellen på beteenden och personlighetstyper på ett sätt som framgår nedan.[1]

Temperamentsläran påverkade medicinen in på 1800-talet. Den ryska neurologen Pavlov (1849-1936) talade fortfarande om hundar med flegmatiskt eller sangviniskt nervsystem. Tanken att kroppstyper och personlighet hör ihop har förts vidare från Galenos till t. ex. Kretschmer, Sheldon och Sjöbring i modern tid men har numera inget vetenskapligt stöd, utom så tillvida att kroppsliga störningar i t. ex. hormon- och nervsystem naturligtvis påverkar psyket.[1]

De fyra temperamenten[redigera | redigera wikitext]

I likhet med läran om de fyra elementen, skapad av den gamla antika filosofen Empedokles, delade Hippokrates in människans temperament, knutna till varsin kroppsvätska, i de fyra slagen sangviniskt (blod), koleriskt (gul galla), flegmatiskt, (slem) och melankoliskt (svart galla).

  • Det sangviniska temperamentet var livligt, växlande, sorglöst. Ordet kommer av latinets sanguis som betyder blod.
  • Det koleriska temperamentet var hetsigt, hetlevrat. Ordet kommer av grekiska chole som betyder gul galla.
  • Det melankoliska temperamentet var mycket känsligt, med långsam och djup reaktion. Ordet kommer av grekiska melano chole som betyder svart galla. Se även melankoli.
  • Det flegmatiska temperamentet var trögt, lugnt och sävligt, senfärdigt och föga stark i sina känslorörelser, likgiltigt. Ordet kommer av flegma som betyder slem.

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] Bra Böckers lexikon, 1980.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]