Tenndioxid
| Tenndioxid | |
 | |
| Systematiskt namn | Tenn(IV)dioxid |
|---|---|
| Övriga namn | Vit tennoxid |
| Kemisk formel | SnO2 |
| Molmassa | 150,71 g/mol |
| Utseende | Vitt pulver |
| CAS-nummer | 18282-10-5 |
| SMILES | O=[Sn]=O |
| Egenskaper | |
| Densitet | 6,95 g/cm³ |
| Löslighet (vatten) | Olöslig |
| Smältpunkt | 1630 °C |
| Kokpunkt | 1800 – 1900 °C |
| Faror | |
| NFPA 704 |
0
1
0
|
| LD50 | > 20000 mg/kg |
| SI-enheter & STP används om ej annat angivits | |
Tenndioxid eller tenn(IV)oxid är en oxid av metallen tenn med formeln SnO2.
Framställning[redigera | redigera wikitext]
Tenndioxid förekommer naturligt i form av mineralet cassiterit. Ren tenndioxid framställs genom att cassiterit reduceras med kol i en masugn vid 1200 – 1300 °C vilket ger metalliskt tenn som sedan förbränns i luft för att ge ren tenndioxid.
Användning[redigera | redigera wikitext]
Tillsammans med vanadindioxid används tenndioxid som katalysator vid tillverkning av karboxylsyror. Tenndioxid används också inom keramik för att göra glasyr ogenomskinlig.
Se även[redigera | redigera wikitext]
Källor[redigera | redigera wikitext]
- Material Safety Data Sheet Mallinckrodt Baker
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Tin dioxide, tidigare version.