Tilläggsförlust

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Tilläggsförluster (ht) eller lokala förluster kallas de punktmässiga strömningsförlusterna inom rörströmningen, som särskilt uppstår vid förekommande sektionsminskningar, sektionsökningar, rörböjar och brotrummepassager. Dessa tilläggsförluster måste adderas till de strömningsförluster som normalt uppstår vid stationär strömning i raka rör.

där

Allmän formel[redigera | redigera wikitext]

Den allmänna formeln för beräkning av enskilda tilläggsförluster brukar se ut enligt följande:

där

Motståndskoefficienten kt anger alltså energiförlusten som en andel av hastighetshöjden. Värdet är en funktion av Reynolds tal och geometrin där förlusterna uppstår. Ibland brukar indexet t bytas ut mot indexet a (acceleration) när det rör sig om en hastighetsökning (sektionsminskning) och indexet r (retardation) när det rör sig om en hastighetssänkning (sektionsökning).

Sektionsminskning[redigera | redigera wikitext]

där 0,05 < ka < 0,60. Avrundade sektionsminskningar ger betydligt lägre värden på ka än skarpkantade sektionsminskningar. Högst värden fås när inloppsröret sticker ut.

Sektionsökning[redigera | redigera wikitext]

där

  • A = Tvärsnittsarea (m2)
  • Om A1 << A2, till exempel om ledningen mynnar ut i en stor bassäng, brukar kr sättas till 1.

Rörkrökspassager[redigera | redigera wikitext]

där

  • 0,05 < kk <0,50

Koefficienten kk är en funktion av avlänkningsvinkeln (θ), kvoten mellan rörkrökningsradien och ledningsdiametern (rk/d) samt den relativa skrovligheten (ke/d).

Brotrummepassager[redigera | redigera wikitext]

där

Vid skarpkantad inströmning sätts ofta kin = 0,50. Ofta sätts kut till 1,00. Om brotrummans längd (L) är kort (max 10-15 meter), utgörs nästan hela höjdförlusten av inloppets och utloppets beskaffenhet. Om brotrumman däremot är lång (100-200 meter eller mer) styrs höjdförlusten nästan enbart av brotrummans strömningsegenskaper. Notera att ovanstående ekvation gäller i princip bara för fullgående trummor.