Hoppa till innehållet

Timglaslövgroda

Från Wikipedia
Timglaslövgroda[1]
Status i världen: Livskraftig (lc)[2]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassGroddjur
Amphibia
OrdningStjärtlösa groddjur
Anura
FamiljLövgrodor
Hylidae
SläkteDendropsophus
ArtTimglaslövgroda
D. ebraccatus
Vetenskapligt namn
§ Dendropsophus ebraccatus
AuktorCope, 1874
Synonymer
Hyla weyerae Taylor, 1954
Hyla ebraccata Cope 1874[3]
Timglaslövgrodor i amplexus
Timglaslövgrodor i amplexus
Hitta fler artiklar om djur med

Timglaslövgroda (Dendropsophus ebraccatus) är en groda som tillhör familjen lövgrodor och finns i Latinamerika.

Timglaslövgrodan är en liten groda, under 2,5 cm, med typiskt lövgrodeutseende (spenslig, stora ögon, tydliga fingerdynor) som är färgad i rödbrunt och gult.[4] Delar av bakbenen saknar pigment.[5]

Grodynglen är randiga i gult och svart.[4]

1874, när Edward Drinker Cope först beskrev arten, kallade han den Hyla ebraccata.[6] 1954 beskrev Taylor en ny art, som han kallade Hyla weyerae. 1966 kunde en annan forskare, Duellman, visa att denna art bara var en färgvaritet av Hyla ebraccata (som arten då kallades), och Hyla weyerae degraderades till en synonym.[7] 2005 flyttades Hyla ebraccata till det nuvarande släktet och fick namnet Dendropsophus ebraccatus (artepitetet ändrades enligt latinska stavningsregler).[6]

Timglaslövgrodan finns vid södra Mexikos kuster inklusive (upptäckt 2014) nordöstra Chiapas, i norra Guatemala, Belize, fläckvis i Honduras och Nicaragua, mera sammanhängande från Costa Rica, via Panama, Colombia till nordvästra Ecuador.[2]

Arten lever framför allt i tropisk regnskog, inklusive skogsbryn, upp till 1 600 meters höjd, men kan också återfinnas i odlade, avverkade områden.[2] Den uppehåller sig främst i trädkronorna. På grund av sin ringa storlek utgör den föda åt många djur, som bland andra ormar (Leptodeira sp.), stora spindlar och fladdermöss (Noctilio leporinus)[4]

Fortplantning

[redigera | redigera wikitext]

Under regntiden tar sig timglaslövgrodan ner från trädkronorna till sankmark och vattensamlingar för att leka.[4] Grodan lägger normalt sina ägg på växter som hänger över vattensamlingarna. Man har emellertid upptäckt att den som enda kända amfibie kan växla mellan denna äggläggningsform och att lägga äggen direkt i vatten, något som väckt stor uppmärksamhet eftersom arten kommit att betraktas som en övergångsform mellan strikt vattenäggläggande former av amfibier och former som har anpassat sig till ett liv med litet eller inget beroende av vatten för fortplantningen.[5]

Timglaslövgrodan är klassificerad som livskraftig ("LC") av IUCN, och populationen är stabil. Skogsavverkning, nyodling och därmed sammanhängande förorening med bekämpningsmedel samt byggnation utgör dock vissa hot.[2]

  1. ^ ”SJVFS 2019:15 Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd ... av djur avsedda för sällskap och hobby (Det gamla släktnamnet Hyla används)”. Statens jordbruksverks författningssamling. 28 mars 2019. https://lagen.nu/sjvfs/2019:15. Läst 13 juni 2020. 
  2. ^ [a b c d] IUCN SSC Amphibian Specialist Group 2020 Hourglass Treefrog Dendropsophus ebraccatus . Från: IUCN 2020. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2018.1. Läst 13 juni 2020.
  3. ^ Dendropsophus ebraccatus ITIS (2008). (engelska) Läst 2009-12-26
  4. ^ [a b c d] Dr Gerald R. Urquhart (2007) "Tropical Tree Frogs - Agalychnis callidryas and Hyla ebraccata" (engelska). Michigan State University. Läst 2009-12-31
  5. ^ [a b] Charles Q. Choi (19 maj 2008). ”Transitional Frog Lays Eggs on Water and Land” (på engelska). LiveScience. http://www.livescience.com/animals/080519-frog-eggs.html. Läst 26 december 2009. 
  6. ^ [a b] Amanda Burns, Sarai Acosta, Alexandra Presher och Ann T. Chang (29 januari 2019). Dendropsophus ebraccatus Hourglass Treefrog” (på engelska). AmphibiaWeb. Berkeley, USA: University of California. https://amphibiaweb.org/species/786. Läst 14 juni 2020. 
  7. ^ Jay M. Savage (2002) (på engelska). The Amphibians and Reptiles of Costa Rica: A Herpetofauna Between Two Continents, Between Two Seas. University of Chicago Press. sid. 313, 315. ISBN 0-226-73537-0. https://books.google.se/books?id=HDNQ2bba3QcC&pg=PA315&lpg=PA315&dq=%22Hyla+weyerae%22&source=bl&ots=WHaIDiclGz&sig=ACfU3U1-UW45_cz68jCYwV1NbddStdPs-Q&hl=sv&sa=X&ved=2ahUKEwjIpvOJi4HqAhW5wsQBHerGCn8Q6AEwAnoECBMQAQ#v=onepage&q=%22Hyla%20weyerae%22&f=false. Läst 14 juni 2020