Tippningspunkt
Tippningspunkt, tipping point, tröskelpunkt, tröskeleffekt, kritisk brytpunkt[1][2][3] avser inom klimatvetenskapen en förändring i klimatsystemet som är så stor att jämvikten ändras tvärt och inte återgår till det ursprungliga tillståndet även om orsaken till förändringen försvinner[4].
Enligt Stockholm Resilience Center kan vi 2022 redan ha passerat fem av tippningspunkterna: Avsmältning av is på Grönland och Västantarktis, tinande permafrost på tundran, förändringar i havsströmmarna i Labradorhavet utanför Grönland, och koralldöd på grund av varmare hav.[5][6]
Forskare på bland annat SMHI rekommenderar flera åtgärder för att förhindra att vi passerar fler tippningspunkter: Minska utsläppen av växthusgaser, ha en sund resurshantering i världen, skapa strukturer mellan länder för att underlätta utsläppsbegränsande åtgärder, samt öka förändringstakten i samhället.[7]
Exempel på tippningspunkter
[redigera | redigera wikitext]Forskare har identifierat 9 till 15 olika tippningspunkter.[8][9][10]
- Den arktiska havsisen smälter
- Grönlandsisen smälter
- Världens stora barrskogar brinner och drabbas av sjukdomar
- Permafrosten tinar så att växthusgaser frigörs från den frysta jorden
- De atlantiska strömmarna saktar ner
- Regnskogarna i Amazonområdet
- Varmvattenkorallerna dör
- Instabilitet i västantarktiska inlandsisen
- Delar av Östantarktis blir instabila
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ ”Tippningspunkt”. ISOF Institutet för språk och folkminnen. 7 december 2021. https://www.isof.se/svenska-spraket/facksprak-och-terminologi/termgrupper-och-organisationer/hallbarhetstermgruppen/hallbarhetstermlistan/termer/tippningspunkt. Läst 12 mars 2025.
- ^ ”https://sverigesradio.se/artikel/forskare-troskelpunkter-fluffigt-begrepp-for-klimatforandringar”. Sveriges Radio. 14 september 2022. https://sverigesradio.se/artikel/forskare-troskelpunkter-fluffigt-begrepp-for-klimatforandringar. Läst 14 september 2022.
- ^ ”Klimatet i framtiden”. Naturvårdsverket. 3 april 2024. https://www.naturvardsverket.se/amnesomraden/klimatforandringar/klimatet-i-framtiden/. Läst 12 mars 2025.
- ^ ”Termer inom hållbar utveckling”. ISOF, Institutet för språk och folkminnen. 25 november 2021. Arkiverad från originalet den 13 augusti 2022. https://web.archive.org/web/20220813214500/https://www.isof.se/vart-uppdrag/samarbeten/hallbarhetstermgruppen/termlista-hallbar-utveckling/termer/tippningspunkt. Läst 25 november 2021.
- ^ Elfström, Calle (8 september 2022). ”Fem klimattrösklar kan redan ha passerats”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/utrikes/fem-klimattrosklar-kan-redan-ha-passerats. Läst 8 september 2022.
- ^ ”World at risk of passing multiple climate tipping points above 1.5°C global warming” (på engelska). www.stockholmresilience.org. https://www.stockholmresilience.org/research/research-news/2022-09-08-world-at-risk-of-passing-multiple-climate-tipping-points-above-1.5c-global-warming.html. Läst 8 september 2022.
- ^ ”Forskare sätter fokus på havets tysta förändring”. SMHI. 23 februari 2021. https://www.smhi.se/forskning/forskningsnyheter/forskare-satter-fokus-pa-havets-tysta-forandring-1.168983. Läst 29 oktober 2022.
- ^ ”Climate scientists fear tipping points”. Phys.org. 25 oktober 2021. https://phys.org/news/2021-10-climate-scientists.html. Läst 25 november 2021.
- ^ ”Här är hela listan på de kritiska tröskelpunkterna för klimatet”. Sveriges Television. 20 november 2019. https://www.svt.se/nyheter/vetenskap/har-ar-hela-listan-pa-de-kritiska-troskelpunkterna-for-klimatet. Läst 25 november 2021.
- ^ ”Climate tipping points — too risky to bet against”. Nature. 27 november 2019. https://www.nature.com/articles/d41586-019-03595-0. Läst 25 november 2021.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]- The climate tipping points dokumentär från BBC (2022)