Tistelsläktet

	Tistelsläktet
	Vägtistel (C. vulgare)
Systematik
Domän	Eukaryoter; Eukaryota
Rike	Växter; Plantae
Division	Fröväxter; Spermatophyta
Underdivision	Gömfröväxter; Angiospermae
Klass	Trikolpater; Eudicotyledonae
Ordning	Asterordningen; Asterales
Familj	Korgblommiga växter; Asteraceae
Släkte	Tistelsläktet; Cirsium
Vetenskapligt namn
	§ Cirsium
Auktor	Mill., 1754
Arter
	Se Lista över arter i släktet tistlar

Tistelsläktet (Cirsium) är ett växtsläkte som ingår i familjen korgblommiga växter. Tistelsläktets arter är två- eller fleråriga med rak stjälk, blommorna kan vara både en- och tvåkönade. Kännetecknas av skyddande taggar på blad, stam och blomma.

Tisteln är Skottlands nationalblomma, och används i många skotska symboler och logotyper. En legend berättar att en viking en natt steg på en tistel och skrek av smärta, och därmed larmade skottarna. Den franska stadens Nancy har en tistel i sitt vapen.

Tistelsläktets arter i Sverige

Exempel på i Sverige vilt växande tistlar:

Svenska namn	Alternativa svenska namn ^[1]	Vetenskapligt namn	Äldre synonym

Bantistel		Cirsium canum
Brudborste		Cirsium helenioides
Bäcktistel		Cirsium rivulare
Jordtistel		Cirsium acaule
Kåltistel		Cirsium oleraceum
Kärrtistel	Madtistel, matistel (i Götaland)	Cirsium palustre	Carduus palustris
Nicktistel		Carduus nutans
Vägtistel		Cirsium vulgare
Åkertistel	Gul tistel, hundtistel gårtistel (i Uppland, Södermanland ^[2])	Cirsium arvense (L) Scop	Carduus arvensis (L)

Sveriges vanligaste tistel är vägtisteln (Cirsium vulgare) som finns i hela Sverige, dock mindre vanlig i norra delarna där den mest håller sig till betesmarker. Vägtisteln har en lila blomma som växer från något som liknar en taggig boll (se bild).

I Bohuslän kallas fågeln sjöorre (Melanitta nigra) för tistel. Fornsvenska namn på tistlar är þistil och þizil.

Namn

Andra släkten med den svenska benämningen tistel eller innehållande arter kallade tistlar är:

Bolltistelsläktet (Echinops), i södra Europa, Nordafrika och Centralasien.
Mariatistelsläktet (Silybum), i södra Europa.
Piggtistelsläktet (Carduus), i Afrika och Europa.
Spåtistelsläktet (Carlina), från Europa till Centralasien
Tistelsläktet (Cirsium), i Eurasien och norra Afrika.
Klinttistlar (Galactites), delar av Palearktis.
Ulltistelsläktet (Onopordum), vildväxande i Eurasien.
Elfenbenstistlar (Ptilostemon), stora delar av Palearktis.
Skrifttistlar (Tyrimnus), Sydeuropa, Nordafrika och norra Afrika.

Historiskt innan 1894 har även flera växter i molkesläktet kallats tistlar.

Föda

Tistelroten innehåller ca 21 % kolhydrater och kan ätas färsk, men 15 minuters kokning är att föredra. Den ljusa innermärgen på späda blomstjälkar kan också ätas enligt svenska arméns överlevnadshandbok.^[3]

Lista över arter i släktet tistlar

Innehåll: 0–9 A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V W X Y Z Å Ä Ö0

A

Vetenskapligt namn	Auktor	Svenskt namn	Källa
Cirsium acaule	Scop.	Jordtistel	DVF
Cirsium altissimum	(L.) Hill		ITIS
Cirsium amblylepis	Petrak		ITIS
Cirsium andersonii	(Gray) Petrak		ITIS
Cirsium andrewsii	(Gray) Jepson		ITIS
Cirsium araneans	Rydb.		ITIS
Cirsium arcuum	A. Nels.		ITIS
Cirsium aridum	Dorn		ITIS
Cirsium arizonicum	(Gray) Petrak		ITIS
Cirsium arvense	(L.) Scop.	Åkertistel	ITIS

B

Vetenskapligt namn	Auktor	Källa
Cirsium barnebyi	Welsh & Neese	ITIS
Cirsium brevifolium	Nutt.	ITIS
Cirsium brevistylum	Cronq.	ITIS

C

Vetenskapligt namn	Auktor	Svenskt namn	Källa
Cirsium calcareum	(M.E. Jones) Woot. & Standl.		ITIS
Cirsium X canalense	Petrak		ITIS
Cirsium canescens	Nutt.		ITIS
Cirsium canovirens	(Rydb.) Petrak		ITIS
Cirsium canum	(L.) All.	Bantistel	ITIS
Cirsium carolinianum	(Walt.) Fern. & Schub.		ITIS
Cirsium chellyense	Moore & Frankton		ITIS
Cirsium chuskaense	Moore & Frankton		ITIS
Cirsium ciliolatum	(Henderson) J.T. Howell		ITIS
Cirsium clavatum	(M.E. Jones) Petrak		ITIS
Cirsium clokeyi	Blake		ITIS
Cirsium congdonii	Moore & Frankton		ITIS
Cirsium crassicaule	(Greene) Jepson		ITIS
Cirsium X crassum	Petrak		ITIS
Cirsium cymosum	(Greene) J.T. Howell		ITIS

D

Vetenskapligt namn	Auktor	Svenskt namn	Källa
Cirsium discolor	(Muhl. ex Willd.) Spreng.		ITIS
Cirsium dissectum	(L.) Hill	Ängstistel	NRM
Cirsium douglasii	DC.		ITIS
Cirsium drummondii	Torr. & Gray		ITIS

E

Vetenskapligt namn	Auktor	Svenskt namn	Källa
Cirsium eatonii	(Gray) B.L. Robins.		ITIS
Cirsium edule	Nutt.		ITIS
Cirsium engelmannii	Rydb.		ITIS
Cirsium eriophorum	(L.) Scop.	Klottistel	NRM
Cirsium X erosum	(Rydb.) K. Schum. (pro sp.)		ITIS

F

Vetenskapligt namn	Auktor	Källa
Cirsium flodmanii	(Rydb.) Arthur	ITIS
Cirsium foliosum	(Hook.) DC.	ITIS
Cirsium fontinale	(Greene) Jepson	ITIS

G

Vetenskapligt namn	Auktor	Källa
Cirsium gilense	Woot. & Standl.	ITIS
Cirsium grahamii	Gray	ITIS
Cirsium griseum	(Rydb.) K. Schum.	ITIS

H

Vetenskapligt namn	Auktor	Svenskt namn	Källa
Cirsium hallii	(Gray) M.E. Jones		ITIS
Cirsium helenioides	(L.) Hill	Brudborste	ITIS
Cirsium hillii	(Canby) Fern.		ITIS
Cirsium hookerianum	Nutt.		ITIS
Cirsium horridulum	Michx.		ITIS
Cirsium humboldtense	Rydb.		ITIS
Cirsium hydrophilum	(Greene) Jepson		ITIS

I

Vetenskapligt namn	Auktor	Svenskt namn	Källa
Cirsium inornatum	Woot. & Standl.		ITIS
Cirsium X iowense	(Pammel) Fern. (pro sp.)		ITIS

K

Vetenskapligt namn	Auktor	Svenskt namn	Källa
Cirsium kamtschaticum	Ledeb. ex DC.		ITIS

L

Vetenskapligt namn	Auktor	Källa
Cirsium laterifolium	(Osterhout) Petrak	ITIS
Cirsium lecontei	Torr. & Gray	ITIS
Cirsium loncholepis	Petrak	ITIS
Cirsium longistylum	Moore & Frankton	ITIS

M

Vetenskapligt namn	Auktor	Källa
Cirsium mendocinum	Petrak	ITIS
Cirsium mexicanum	DC.	ITIS
Cirsium modestum	(Osterhout) Cockerell	ITIS
Cirsium mohavense	(Greene) Petrak	ITIS
Cirsium murdockii	(Welsh) Cronq.	ITIS
Cirsium muticum	Michx.	ITIS

N

Vetenskapligt namn	Auktor	Källa
Cirsium navajoense	Moore & Frankton	ITIS
Cirsium neomexicanum	Gray	ITIS
Cirsium nuttallii	DC.	ITIS

O

Vetenskapligt namn	Auktor	Svenskt namn	Källa
Cirsium occidentale	(Nutt.) Jepson		ITIS
Cirsium ochrocentrum	Gray		ITIS
Cirsium oleraceum	(L.) Scop.	Kåltistel	DVF
Cirsium olivescens	(Rydb.) Petrak		ITIS
Cirsium oreophilum	(Rydb.) K. Schum.		ITIS
Cirsium osterhoutii	(Rydb.) Petrak		ITIS
Cirsium ownbeyi	Welsh		ITIS

P

Vetenskapligt namn	Auktor	Svenskt namn	Källa
Cirsium pallidum	Woot. & Standl.		ITIS
Cirsium palustre	(L.) Scop.	Kärrtistel	ITIS
Cirsium parryi	(Gray) Petrak		ITIS
Cirsium pastoris	J.T. Howell		ITIS
Cirsium peckii	Henderson		ITIS
Cirsium perplexans	(Rydb.) Petrak		ITIS
Cirsium pitcheri	(Torr. ex Eat.) Torr. & Gray		ITIS
Cirsium praeteriens	J.F. Macbr.		ITIS
Cirsium pulcherrimum	(Rydb.) K. Schum.		ITIS
Cirsium pumilum	(Nutt.) Spreng.		ITIS
Cirsium pyrenaicum	(Jacq.) All.		ITIS

Q

Vetenskapligt namn	Auktor	Svenskt namn	Källa
Cirsium quercetorum	(Gray) Jepson		ITIS

R

Vetenskapligt namn	Auktor	Svenskt namn	Källa
Cirsium remotifolium	(Hook.) DC.		ITIS
Cirsium repandum	Michx.		ITIS
Cirsium rhothophilum	Blake		ITIS
Cirsium rivulare	(Jacq.) All.	Bäcktistel	DVF
Cirsium rothrockii	(Gray) Petrak		ITIS
Cirsium rusbyi	(Greene) Petrak		ITIS
Cirsium rydbergii	Petrak		ITIS

S

Vetenskapligt namn	Auktor	Källa
Cirsium scabrum	(Poir.) Bonnet & Barratte	ITIS
Cirsium scapanolepis	Petrak	ITIS
Cirsium scariosum	Nutt.	ITIS
Cirsium scopulorum	(Greene) Cockerell ex Daniels	ITIS
Cirsium subniveum	Rydb.	ITIS

T

Vetenskapligt namn	Auktor	Svenskt namn	Källa
Cirsium texanum	Buckl.		ITIS
Cirsium tioganum	(Congd.) Petrak		ITIS
Cirsium tuberosum	(L.) All.	Knöltistel	NRM
Cirsium turneri	Warnock		ITIS

U

Vetenskapligt namn	Auktor	Svenskt namn	Källa
Cirsium undulatum	(Nutt.) Spreng.		ITIS

V

Vetenskapligt namn	Auktor	Svenskt namn	Källa
Cirsium validus	Greene		ITIS
Cirsium X vancouverense	Moore & Frankton		ITIS
Cirsium vernale	(Osterhout) Cockerell		ITIS
Cirsium vinaceum	Woot. & Standl.		ITIS
Cirsium virginense	Welsh		ITIS
Cirsium virginianum	(L.) Michx.		ITIS
Cirsium vulgare	(Savi) Ten.	Vägtistel	ITIS

W

Vetenskapligt namn	Auktor	Svenskt namn	Källa
Cirsium wheeleri	(Gray) Petrak		ITIS
Cirsium wrightii	Gray		ITIS

Bildgalleri

Externa länkar

Den virtuella floran - Tistlar
Naturhistoriska riksmuseets checklista
Wikimedia Commons har media som rör Cirsium.
Bilder & media
Wikispecies har information om Cirsium.
Artförteckning

Källor

↑ Tistel i Johan Ernst Rietz, Svenskt dialektlexikon (1862–1867)
↑ Sid. 226, Går-tistel i Johan Ernst Rietz, Svenskt dialektlexikon (1862–1867)
↑ Handbok: överlevnad. Stockholm. 1988. Libris 9900855

[1] Tistel i Johan Ernst Rietz, Svenskt dialektlexikon (1862–1867)

[2] Sid. 226, Går-tistel i Johan Ernst Rietz, Svenskt dialektlexikon (1862–1867)

[3] Handbok: överlevnad. Stockholm. 1988. Libris 9900855

[1]

[2]

[3]