Titicacadopping

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Titicacadopping
Status i världen: Starkt hotad[1]
36 Titicaca Grebe.JPG
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningDoppingfåglar
Podicipediformes
FamiljDoppingar
Podicipedidae
SläkteRollandia
ArtTiticacadopping
R. microptera
Vetenskapligt namn
§ Rollandia microptera
Auktor(Gould, 1868)
Utbredning
Titicaca Grebe.png
Synonymer
  • Kortvingad dopping
Hitta fler artiklar om fåglar med

Titicacadopping[2] (Rollandia microptera) är en starkt utrotningshotad flygoförmögen fågel i familjen doppingar.[3] Den förekommer enbart i en enda sjö i Sydamerika.

Utseende[redigera | redigera wikitext]

Titicacadoppingen är en distinkt fågel med brunsvart ovansida och vitt på hake, strupe och framhals. Den är rödbrun på nacke och bröst. Näbben är gul. Utanför häckningstid är den blekare i färgerna och saknar tofs. Ungfåglar är gråare, med strimmigt huvud och vitt även på bröstet.[1]

CentropelmaMicropterumSmit.jpg

Läte[redigera | redigera wikitext]

Vanligaste lätet är ett "gyak", inte olikt kajans.[4]

Utbredning och systematik[redigera | redigera wikitext]

Titicacadopping förekommer som namnet antyder enbart i området kring Titicacasjön i Anderna mellan södra Peru och västra Bolivia,[3] från sjöarna Arapa och Umayo i sydöstra Peru, genom Titicacasjön in i angränsande Bolivia, samt vidare utmed floden Desaguadero till sjöarna Uru-uru and Poopó.[5]

Arten är nära släkt med vittofsad dopping (Rollandia rolland). Den behandlas som monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter.

Levnadssätt[redigera | redigera wikitext]

Titicacadoppingen häckar i vida våtmarker med framför allt sävarten Schoenoplectus californicus där det finns tillgång till öppet vatten eller i det öppna bland flytande vattenväxter.[5] Den är en social art, men födosöker oftast ensam, huvudsakligen efter fisk från släktet Orestias som utgör 94% av dess föda.[5] Arten häckar året runt.[6]

Status[redigera | redigera wikitext]

Titicacadoppingen är mycket fåtalig med en världspopulation som uppskattas till cirka endast 600 vuxna individer 2020. Den minskar dessutom kraftigt i antal, från uppskattade bestånd av 2 000–10 000 individer på 1970- och 80-talen och 1600 vuxna individer så sent som 2003.[6]. Internationella naturvårdsunionen IUCN kategoriserar därför arten som starkt hotad och noterar att om denna minskning fortsätter kommer populationen vara så pass liten att arten kan behöva uppgraderas till akut hotad. Det största hotet mot arten är som bifångst i fiskenät.[1]

Namn[redigera | redigera wikitext]

Fågelns vetenskapliga släktesnamn Rollandia hedrar Thomas Pierre Rolland (1776–1847) i franska flottan som med fartygen L’Uranie och La Coquille reste runt jorden 1817–1820 respektive 1822–1825.[7] På svenska har fågeln även kallats kortvingad dopping.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] Birdlife International 2020 Rollandia microptera . Från: IUCN 2020. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2020-3. Läst 1 februari 2021.
  2. ^ BirdLife Sverige (2021) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
  3. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-02-11
  4. ^ Llimona, F., del Hoyo, J., Christie, D.A., Jutglar, F. & Kirwan, G.M. (2020). Titicaca Grebe (Rollandia microptera). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/52484 18 februari 2020).
  5. ^ [a b c] O'Donnell, C. and Fjeldsa, J. 1997. Grebes: a global action plan for their conservation.
  6. ^ [a b] Martinez, A.E.; Aranibar, D.F.; Gutierrez, E. R. 2006. An assessment of the abundance and distribution of the Titicaca Flightless Grebe Rollandia microptera on Lake Titicaca and evaluation of its conservation status. Bird Conservation International 16(3): 237-251.
  7. ^ Jobling, J. A. (2019). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.) (2019). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]